Risker, realiteter och bönder

Människor är duktiga på att se risker men inte lika bra att rationellt värdera dessa.

Vi är helt övertygade om att vi kan bli bitna av en stor kloakråtta en sen kväll i någon världsmetropol när vi minst anar det utmed någon gata eller gränd.

Det är i för sig sant men det är betydligt mer sannolikt att vi blir bitna av en obalanserad medmänniska som antingen är drogpåverkad eller har en rubbning i sitt mentala välbefinnande. Det rör sig om kanske tjugo, trettio, fyrtio gånger mer sannolikt lite beroende var man befinner sig. Varför?

Skräckfilmer och ända ner till barnprogram visar stora råttor som springer i mörka gränder och visar tänderna. Ingen skräckfilm har Bosse 42 som springer runt i gränder och visar hörntänderna. Det fungerar inte. Så vår perception av vad man kan bli biten av är en stor kloakråtta.

Vi har fasta uppfattningar om hur saker är men dessa är inte alltid verkligheten. Ett annat exempel är lokomotiv. Du kan be tjugo personer, barn som vuxna, att rita ett lokomotiv och du får ett som ser ut som ett Kalle Anka-lokomotiv med några stora hjul, en hytt och en stor skorsten som puffar ut rök. De sista ånglokomotiven utmönstrades i Sverige på sent 1950-tal.

Det är över sextio år sedan. Du behöver vara född runt 1953 och tidigare för att komma ihåg dessa. Det finns inga ånglok i Sverige och knappt i övriga världen heller. Ingen skulle rita ett orange-vitt RC4 från Statens Järnvägar eller Green Cargo. Utan alla lever vi i bilden av ett lok som barnprogrammet Tomas och hans vänner, stånkande ånglok, på ön Sodor parkerade i Tidmouths lokgarage. Varför säger jag detta?

Världshändelser kan påverka oss och ha negativ inverkan men vi behöver skilja på det som har verklig inverkan och det som inte påverkar det svenska samhället lika mycket som det skrivs.

Jag tittar snabbt på Expressens och Aftonbladets hemsidor, vilka nu fylls i artikel efter artikel om Trumps samtliga utspel. Det är att Kanada skall införlivas, uttalanden om att Grönland skall inte längre vara danskt utan tas över, att myndigheter skall läggas ner och att det skall införas strafftullar på alla möjliga importvaror.

För amerikaner är detta en ny verklighet eftersom mycket av det den nya Trump-administrationen har gjort har skett snabbt, dåligt planlagt och utan en tanke på konsekvenserna som att säga upp alla statligt anställda som arbetat kortare tid än två år.

Hela myndigheten för u-hjälp lades ner i ett slag. Den ena efter den andra av drastiska åtgärder har kastats fram. Vilket givetvis drabbat de som behöver statliga tjänster, de statsanställda och viktiga verksamheter som cancerforskning och missbruksvård har plötsligt fått sett sina anslag gå upp i rök.

Många amerikaner som röstade på Trump gjorde det för att få bukt på galopperande prisökningar på framförallt livsmedel, att helt enkelt få ner inflationen och även räntorna, som för nytagna amerikanska bostadslån är närmare sju procent. Och i valrörelsen lovades det prissänkningar på livsmedel och att det skulle bli stabilitet. Börsen jublade eftersom finansmarknaden vill ha förutsägbarhet.

Sedan kom tillträdet i januari med det ena efter det andra – drastiska åtgärder och oförutsägbara handlingar – betydligt aggressivare än under Trumps första tid som president.

Så inflationen har snarare tagit mer fart och eventuella strafftullar i slutändan betalas av den som köper varorna. Kaoset har även gjort finansmarknaden nervös, som hatar osäkerhet, och börsen dyker.

Det är naturligt att detta drar till sig svensk uppmärksamhet eftersom det är udda, yvigt och låter mycket men USA är inte konstruerat på samma sätt som Sverige eller Norge även om alla tre är representativa demokratier.

Det finns en serie spärrar inbyggda i statsskicket eftersom rättssystemet har mer makt att kontinuerligt följa upp grundlagsföljsamheten och att kongressen,

USA:s riksdag, i slutändan är de som beslutar om vad som skall bekostas. Trump har utnyttjat att det inte klart sägs att kongressen har inte bara makt över utgifter utan även nedskärningar, men eftersom statlig verksamhet följer av lag, precis som i Sverige, kommer det att bli en broms mot Trumps ytterligheter. Det tar givetvis tid och mycket udda hinner att ske fram till dess.

Så detta är en destruktiv period för det amerikanska samhället eftersom många verksamheter och därmed enskilda skadas på olika sätt genom snabba, ogrundade och lynniga åtgärder, men om mindre än två år är det val till kongressen igen och amerikaner reagerar mer på att börsen går ner eftersom huvuddelen av pensionen är beroende av börsens utveckling. Varför?

Största delen av pensionen är eget sparande som skattebefrias när man sparar och beskattas först när man är pensionär. Var sparas det? På börsen. Så motståndet mot Trump växer i många led.

Påverkar detta Sverige? Betydligt mindre än vad många tror. Jag säger inte att folk är upprörda i onödan men det finns betydligt större risker i Sverige som går helt tyst förbi. Sveriges försörjningsgrad för livsmedel är 50 procent. I klartext, Sverige producerar bara hälften av det man äter och ställer på bordet. Det gör att det du äter idag är beroende av import. Vi importerar från Tyskland och Polen exempelvis, och varifrån får de fodersäd och insatsvaror? Ukraina.

Så när Sverige nu vill återinföra ett starkare försvar börjar det med ett självförsörjande svenskt lantbruk. Sveriges första försvarslinje är att folk har något att äta i orostider.

Den låga svenska självförsörjningen är en direkt risk för var och en – här och nu. Av alla risker är den en av de större.