Elizabeth slutar efter 38 år som kommunalråd

Äntligen dags att klä väggarna i rådhuset med en kvinna som styrt kommune­n.
Där finns gott om män men hittills ingen kvinna.

Vem är hon egentligen Elizabeth? De första tio och ett halvt åren bodde hon i Gislaved och var således småländska. När pappa Harald, som var fackligt engagerad, år 1963 fick en tjänst som ombudsman för Fabriksarbetareförbundet i Köping flyttade familjen till Köping och blev västmanlänningar.

Mamma Karin, affärsanställd, var fackligt aktiv i Handelsanställdas förbund och sedermera bland annat ledamot i Köpings kommunfullmäktige.

Elizabeth började femte klass på St. Olovskolan och hade det först ganska jobbigt. Gislaved ligger ju ganska långt från Skåne men klasskamraterna retade henne för att prata skånska. Särskilt högläsning, när alla skrattade åt henne, var påfrestande.

Sedan blev det högstadiet och gymnasiet på Karlbergsskolan och därefter ett år i England som au pair.

Efter hemkomsten väntade ett halvår som arbetslös och beredskapsarbete innan hon sökte och kom in på Socialhögskolan, förvaltarlinjen med inriktning kommunal ekonomi, i Örebro.

Elizabeth valde att gå med i SSU (Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund) 1968 och valdes 1976 in i kommunfullmäktige. 1983, efter inkörningstid i fritidsnämnden, skolstyrelsen, socialnämnden och byggnadsnämnden kom hon med i kommunstyrelsen. Då som kommunalråd.

Göran Magnusson hade efterträtt Olov Landqvist som ordförande i kommunstyrelsen och Elizabeth blev vice ordförande. Eftersom

Nör Göran kom in i riksdagen 1984 (men fortsatte som kommunalråd) blev det Elizabeth som oftast fick ta över ordförandeklubban.

– Jag hade stor nytta av att kunna föra samtal med både Göran och Olov i viktiga frågor, de var bra att ha med sig i bakgrunden.

Vill du peka på något där du tror att din insats betytt lite extra mycket under åren?

– Det har ju hänt så oerhört mycket genom åren, såväl i samhället i stort som i Köpings kommun. För mig är ”vi” viktigare än ”jag”. Politik är lagarbete och förhoppningsvis har jag varit en tillräckligt bra lagledare. Jag har varit noga med att vi ska ha kontroll över ekonomin eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna göra de satsningar som behövs när det gäller välfärd, infrastruktur, miljö och annat, säger hon och fortsätter:

– Vi har använt åtskilliga miljoner på att bygga nya förskolor, renovera skolor, tillskapa äldreboenden och sett till att vi har kvalitet i verksamheterna. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar, vår gemensamma yttre miljö med lekplatser, parker, idrotts- och fritidsanläggningar och andra mötesplatser är några exempel på sådant som är viktigt för människors trivsel och trygghet och som vi värnar om. För mig är helheten viktig.

Kommunen hamnar inte precis i topp när det är fråga om näringslivsklimat, vad har du att säga om det?

– Det är givetvis tråkigt att hamna långt ner i en undersökning, oavsett vad den gäller. Olika undersökningar kan ge olika bilder och det gäller att dyka ner i dem och analysera, leta efter konkreta synpunkter och därefter göra handlingsplaner för att ännu bättre kunna möta upp de förväntningar som finns på kommunen. Ett sådant arbete pågår nu i näringslivsenheten.

– För att kommunen ska fungera att bo, leva och verka i behöver flera parter samverka. Samverkan mellan kommun och näringsliv är en viktig del. Kommunen kan skapa goda förutsättningar för näringslivet genom väl utbyggd infrastruktur, tillgång till mark och lokaler, genom rådgivning, snabb, smidig och korrekt myndighetsutövning och enkla kontaktvägar. Den enskilt största investeringen kommunen gjort är det som pågår i Köpings hamn och som är en del i Mälarledsprojektet. Det pågår också ett intensivt arbete med att tillskapa nya verksamhetsområden för företag.

– Samarbete med skolan och utbildningsmöjligheter på olika nivåer är också viktiga inslag i näringslivsarbetet i kommunen. Här är SFA (svenska för akademiker) med vårdinriktning och yrkeshögskoleutbildning för produktionstekniker ett par bra exempel.

– I samband med pandemin som drabbar oss alla i detta nu gör vi också insatser, inom de lagar och regler som gäller, för att stötta det lokala näringslivet. Företagen i kommunen har gått igenom flera stora kriser men de flesta har lyckats återhämta sig på ett bra sätt. Vi har stor efterfrågan på mark från såväl lokala som externa företag och gör vårt bästa för att kunna tillgodose önskemålen.

– Tyvärr ser vi inte samma utveckling när det gäller handel. Alltför många lokaler i centrum är tomma, dels beroende på för höga hyresnivåer, dels för att näthandel och externa handelsområden lockar kunder. Jag tror vi alla vill ha ett levande centrum men då måste vi också se till att handla lokalt och fastighetsägare behöver se över sina hyresnivåer. Man borde rimligtvis tjäna mer på en lägre hyra än på en tom lokal. Kommunens näringslivsenhet tillsammans med Centrumföreningen gör vad de kan för att ordna aktiviteter och locka nya affärer att etablera sig.

Vad gör ni för att få fler bostäder nära centrum?

– Vi vill gärna ha fler bostäder i och nära centrum så att det blir mer liv och rörelse där. Ett antal privata fastighetsägare bygger om kontorslokaler till lägenheter, färdig detaljplan finns för byggnation vid Coop (före detta Netto), gamla armaturfabriken kommer att byggas om till lägenheter (bygglov har nyss beviljats) och KBAB vill bygga ytterligare trygghetsboende vid Tunadal. Dessutom finns det fler möjligheter med tomter i och nära centrum där undersökningar pågår.

Hur ser du på samarbetet mellan kommunerna i Västra Mälardalen?

– Vi har ett sedan länge nära samarbete mellan Köping, Arboga och Kungsör. Vi har gemensam räddningstjänst (som vid årsskiftet blir en del i MBR, Mälardalens Brand och Räddning) och ett gemensamt kommunalförbund med lönekontor, upphandlingsenhet, telefoni, IT, bostadsanpassning, parkeringstillstånd, krisberedskap, arkivarie för alla tre kommunerna.Sedan några år ingår också Västra Mälardalen i Samverkan (ViS) samt Industriföreningen Västra Mälardalen i fördjupad samverkan. Bland annat har samtliga antagit en gemensam näringslivsstrategi där attraktion, marknadsföring och kompetensförsörjning är prioriterat.

Du har engagerat dig för solenergi men sagt nej till vindkraft, finns det inte plats för både och?

– Det gör det absolut. Det gäller bara att placeringen är den bästa. Förnybar energi finns hela tiden med i vår planering, både när det gäller fordonsparken, fjärrvärmen och elproduktionen. Vi såg till att vi fick en biogasmack till Köping och idag går de flesta fordonen i kommunen och våra helägda bolag på biogas eller el. Fjärrvärmen är i princip fossilfri och när vi bygger om eller nytt satsar vi på solceller där det är läge. Vi har idag solceller på rådhuset, St. Olovskolan, vattenverket, reningsverket, Sjötullens verkstad, Hyreshusen i kvarteret Hake, förskolan i Munktorp och även på nya badet.

Du har själv satsat på solel, berätta!

– Vi har 15 solceller på taket på vår villa. De beräknas ge 7,5 kW per år vilket gör att vi i stort sett är självförsörjande på el. För uppvärmning har vi miljövänlig fjärrvärme, billig och pålitlig.

Hur ser du på integrationsfrågorna?

– Jag tror och tycker att vi måste bli bättre när det gäller mottagande av nya svenskar. Det handlar både om att ge möjligheter och förutsättningar och att ställa krav. Svenska språket är viktigt och grundläggande för att kunna skapa sig en bra framtid. Vi behöver bli bättre på att informera om och förklara hur det svenska samhället fungerar.Utbildning är viktigt för såväl barn som för ungdomar och vuxna för ökade möjligheter att komma in i arbetslivet. SFI (svenska för invandrare) med olika yrkesinriktningar, lokala jobbspår, praktikplatser både inom det offentliga och privata, föreningslivet är exempel på hur vi kan jobba för en bättre integration. Och det kräver engagemang och vilja från alla parter.

Vad tror du om framtiden, får du tråkigt när du lämnar uppdraget som kommunalråd?

– Nej det tror jag absolut inte. Jag blir kvar i kommunstyrelsen och fullmäktige och en del andra uppdrag som KBAB (Köpings Bostads AB) och VME (Västra Mälardalens Energi och Miljö AB). Och jag kommer självklart att fortsätta vara aktiv i Socialdemokratiska partiet.

– Istället för att vara i ständig beredskap och stå längst fram i ledet kan jag, om jag vill, stänga av telefonen, njuta av sovmorgon, läsa en bok eller lösa korsord istället för en del kommunala handlingar. Och det finns alltid något att göra på hemmaplan. Rensa ogräs till exempel.