Jan Ryde och hans drömfabrik
Han har fyllt 60 år. Hästens sängar omsätter en miljard. Nu utkommer han med en bok i USA – When Business is Love. Jan Rydes bästa tid är nu.
Han har fyllt 60 år. Hästens sängar omsätter en miljard. Nu utkommer han med en bok i USA – When Business is Love. Jan Rydes bästa tid är nu.
Jag har alltid i mitt journalistiska liv velat möta och porträttera människor som söker den absoluta kvaliteten, som velat komma längre och nå högre, än någon annan. Det har handlat om idrottsmän, om kulturpersonligheter, om vetenskapsmän, om företagsledare.
Jan Ryde är en sådan person, på jakt efter perfektion, excellens, den absoluta kvaliteten. Sedan jag 2014 flyttade till min barndomsstad, Köping, har jag burit på en publicistisk längtan att möta och porträttera denne man. Jag, översocial och absolut oblyg, har dragit mig för att fråga. Jag har inte velat få nej av en man, känd för att vara skygg, inte vilja stå på scen, med stark integritet.
Jag skrev ett brev – och det blev ja.
Ett familjeföretag som blomstrar som mest i femte generationen är mycket ovanligt. Vanligare är det som kallas tredje-generations-syndromet. Förvärva, ärva, fördärva. Jag har själv upplevt detta i tidningsvärlden, i en av de tidningar där jag varit verksam – Göteborgs-Posten.
Nu sitter jag med tända ljus i mitt kök en tidig morgon i Köping, i morgonrock och med en kopp kaffe på bordet. Inför två möten och djupa samtal under tre timmar med Jan Ryde har jag läst hans bok, When Business is Love, som utkommer i USA den 9 januari, på det klassiska bokförlaget Simon and Schuster.
Detta är berättelsen om den Jan Ryde som jag mött och lärt känna, mannen som tror på en bättre värld tack vare en bättre sömn i en enastående säng.
Vi vill göra folk lyckliga, skänka dem glädje, återge dem hälsan och göra världen bättre
Vi sitter på andra våningen på Hästens i Köping, bakom fönstren som är synliga från Nya Hamnvägen, i det vackra huset ritat av Ralph Erskine, en byggnad som blivit en ikon bland arkitekter. Erskine tog båten till Göteborg och cyklade till Köping för att möta Jans morfar och diskutera projektet. En obeskrivlig, vacker bakgrundsmusik, bildar ljudkuliss vid vårt inspelade samtal.
I vilken bransch är Hästens egentligen verksam? I sängbranschen, lyxbranschen, sova-gott-branschen eller vakna-lycklig-branschen?
– Vakna-lycklig-branschen. När folk vill klassificera ett företag i en viss bransch gör de detta för att få lite ordning och reda i sina tankar. Vi har skapat en ny marknad. Vi har inga konkurrenter. Vi har en avsikt som ingen annan. Andra har fokus på kostnadsmedvetenhet. Eller en affärsmässig avsikt. Vår affär blir tillfredsställd ändå. Men det är inte där vi har vårt fokus. Vårt fokus är att göra folk lyckliga.
Kan du förstå dem som tycker att Hästens är i lyxbranschen?
– Lyx är ett fult ord i vissa kulturer, till exempel i Sverige. Det handlar om att leverera värde för pengarna. Det handlar om att leverera nytta för pengarna till ett högre värde. Vi ser inte vår produkt som lyx, även om den kan se ut så på ytan. Vi menar att kanske en halv miljard, kanske en miljard människor på jorden skulle kunna prioritera sina liv så att de väljer att köpa och vakna lyckliga i en Hästens.

Jan vlll få mig att förstå.
– Få förstår sömnens betydelse. Att köpa en bra säng är en investering i hälsa, lycka och framgång. Folk kan lägga stora pengar på en dyr bil. Men vi tillbringar mycket mer tid i sängen än i bilen. Frågan man skall ställa sig är: älskar jag mig själv tillräckligt mycket för att vilja investera i mig själv. Vilken annan investering än en säng kan ge dig ett bättre liv, fyllt av sinnesfrid, framgång och välstånd. En Hästens är mer än en säng. Det är en gåva till världen.
Jan föddes i Köping 1963.
– Redan som liten talade jag med någon som kan kallas för ängel eller andlig ledare. Mina föräldrar kallade min ängel för ”Jans låtsasvän”. Mina föräldrar gillade inte att jag talade med min ängel. Jag slutade att göra det i deras närvaro.
Jan minns hur hans pappa tog honom runt i fabriken när han bara var 2,5 år gammal. Förklarade hur allt fungerade och vad man måste göra för att driva verksamheten framgångsrikt.
– När jag var 3–4 år blev jag medveten om ett större sammanhang. Vi är ett med universum eller Gud. Min far förklarade universum. Jag minns känslan av att vara ett med universum, kände den villkorslösa kärleken.
Jan var mycket blyg som barn och som ung man.
– Jag blev mycket mobbad, som många blyga barn blir. I mitt fall blev det än värre eftersom jag var vindögd. När man skulle välja vilka som skulle ingå i ett lag under gymnastiklektionerna blev jag alltid vald sist.
Ibland fick Jan också stryk av sina kamrater.
– Jag skyddade mig själv genom att tänka ”det är okej, det spelar ingen roll vad andra tycker om mig.” Jag blev större och starkare och jag kunde så småningom försvara mig när jag blev fysiskt angripen. Men min ensamhet bestod under mina tidiga tonår.
På gymnasiet blev Jan intresserad av flickor.
– Jag var alldeles för blyg för att våga närma mig flickor som fångade mitt intresse. Även sedan jag fyllt 20 år rodnade jag när jag med låg röst tilltalade en flicka.
Hur har dina upplevelser från tidiga år format dig som människa?
– Mina svårigheter som ung har gjort mig till en ödmjuk människa, som kan se livets skönhet i allt, trots allt.
Länge var Jan tveksam inför tanken att börja i familjeföretaget.
– Jag såg det som nepotism att jag utan egna meriter skulle börja i familjens företag. Det såg jag som bristande ambition och fantasi.
Sommarjobbade du inte på Hästens?
– Nej, det var dåliga tider och firman hade inte råd med en lön till. Jag fick klippa gräset på fabriksområdet. Pappa ville också att jag skulle få arbetslivserfarenhet från annat håll. Så en sommar jobbade jag på fabriksgolvet på Volvo i Köping.
Efter gymnasiet började Jan att läsa ”industrial engineering and management ” vid Linköpings Institute of Technology. Han fick en Master of Science degree. Han började att doktorera och arbetade samtidigt som lärare.
– Vid ett besök på Hästens såg jag mina drömmars flickvän. Åsynen av henne blev som ett blixtnedslag. Hon hette Anne-Lie. När jag såg henne blev familjeföretaget plötsligt attraktivt att arbeta på. Jag var 25 år då, mina föräldrar hade pensionserats, företaget hade börjat att gå bättre. De var inte längre tveksamma inför tanken att jag skulle bli femte generationen i familjeföretaget.
I månaden augusti 1988 bestämde sig Jan för att bli tillsammans med Anne-Lie i månaden mars året därpå.
– Tills dess skulle jag satsa på produktutveckling – av mig själv. Jag visste att Anne-Lie gillade att dansa. Jag tog danslektioner. Anne-Lie var smal och vältränad. Jag började springa 1 mil varannan dag. Efter några månader var jag dansant, smal och i fin form.
En dag i mars året därpå tog Jan mod till mig och föreslog att Anne-Lie och han skulle åka till New York över en lång weekend, fyra nätter.
– Det blev romantiska dagar bortom mina vildaste drömmar. Vi gifte oss och fick fyra söner. Två av dem, David och Lukas, arbetar i dag på Hästens.
Jan gick Dale Carnegie-kursen och blev själv instruktör.
– Två amerikanska böcker i positivt tänkande kom att påverka mig starkt. Den ena var Dale Carnegies bok How To Make Friends and Influence People. Den andra var Napoleon Hills Think and Grow Rich. Tillsammans innehåller dessa böcker allt du behöver veta för att sätta upp mål och uppnå mål.
Senare har Jan som företagsledare inspirerats av böcker som In Search of Excellence av Tom Peters och Good to Great av Jim Collins.
1988 tog Jan över företaget som den femte generationen i familjen, 25 år gammal.
– Första året var mitt främsta mål att förstå hur allt i verksamheten hängde ihop, från helhet till minsta detalj. Vi visste att vi gjorde världens bästa sängar, men vi sålde för få. Vi var också tvungna att förändra vår egen självbild. Vi hade höga kostnader, eftersom hantverkare, inte maskiner, byggde våra sängar. Och vi nöjde oss bara med högsta kvalitet på våra råvaror, som också var de dyraste.
– Jag insåg att vi måste byta fokus – från att jämföra oss med våra konkurrenter och i stället fråga oss hur vi bäst kunde betjäna våra kunder.
– Vid den här tidpunkten hade jag tre jobb. Jag var VD på Hästens, jag var heltidsintruktör på Dale Carnegie och biträdande professor på Linköpings universitet.
En insikt i Napoleon Hills bok påverkade Jan starkt.
– För att nå högt uppställda mål måste du ge tillbaka till världen och till universum. Jag skrev tre A4 med vad jag ville ge tillbaka till världen om Hästens blev en stor framgång. Jag lärde mig texten utantill och läste den tyst för mig själv varje gång jag var ute och sprang.
Jans föräldrar hade ansträngt sig till det yttersta för att företaget, med mycket liten vinst, skulle överleva. Företaget var precis lagom stort för en oerfaren 25-åring att ta över.
– I vår positionering satsade vi på vår kvalitet och långa hantverkstradition. Vi saknade abundance mindset. En övertygelse om att det finns tillräckligt med resurser i världen för oss alla.
Hästens måste sälja mycket mer, var en av Jans självklara insikter som ny i företaget.
Jan talar om ”nej-sägarna” runt omkring oss.
– I alla våra liv finns det ”nej-sägare” som misstror vår kapacitet, vårt omdöme, vår potential. Vi måste med ödmjukhet försöka att behålla vår självrespekt och vår förmåga att älska oss själva. Vi har alla mycket att lära och områden där vi kan utvecklas och förbättras. Vi måste hålla fast vid våra drömmar och våra livsmål.
I dag är Jan verkställande direktör i Hästens.
– Men jag har också haft externa VD:ar, när jag inte själv trott att jag är den mest lämpade. Det fanns perioder efter min skilsmässa då jag inte trodde på mig själv och inte älskade mig själv.
2012 var Hästens nära konkurs. I dag omsätter Hästens över 1 miljard kronor.
Hur har denna raketresa varit möjlig?
– Vi vill göra folk lyckliga, skänka dem glädje, återge dem hälsan och göra världen bättre. Det är svaret.
Du är femte generation i familjeföretaget. Du har fört företaget till en omsättning på över en miljard. Varför har just du fått gnistan, elden, som möjliggjort denna framgång?
– Det handlar om många saker. Allt detta är jag tacksam över. Jag kanske inte såg det så när det inträffade. Men när jag ser tillbaka är jag bara tacksam. När jag som liten blev mobbad för att jag var vindögd upptäckte jag saker som gjorde att jag började att förstå olika sammanhang. Det gjorde mig medveten om att det finns en godhet. Att vi är här för att lära oss saker. Varje motgång och svårighet som Gud eller Universum utsatte mig för fick mig att fråga mig själv – vad lär jag mig av detta? Många skyller på omständigheter, skyller på andra. Jag försökte att själv ta ansvar för allt som händer och se motgångar som en gudomlig läxa som skulle hjälpa mig att utvecklas. Hans namn är Joe Vitale.
När insåg du att det trots allt var din livsuppgift att föra familjetraditionen vidare?
– Min livsuppgift är större än att bara föra familjetraditionen vidare. Familjetraditionen, Hästens, är en hävstång för vad jag vill åstadkomma. Min inre mission är att göra världen bättre. När jag hittade detta i mig själv kan jag härleda insikten tillbaka till tiden innan jag föddes.
Har du minnen från tidigare liv?
– Det har jag, men jag har inte utforskat dem.
Jan har en stark övertygelse om betydelsen av tacksamhet.
– Det finns en sann berättelse om en man som var hemlös i tio år. Han gick på en kurs för hemlösa. Den första uppgiften var att alla skulle nedteckna vad var och en var tacksam för. Han kunde bara komma på en enda sak att vara tacksam över – pennan han höll i. För med den kunde han ju ta livet av sig. I stället blev pennan ett verktyg för många böcker som blev skrivna. I dag är mannen mångmiljonär.
Hur går det till när du rekryterar människor?
– Möter jag en människa som får mig att känna i mitt hjärta ”detta är en fantastisk själ, en fantastisk individ” – då vill jag att den människan skall börja jobba hos oss. Varje människa har unika gåvor, unika talanger. Människor som är öppna och låter sina gåvor och talanger att blomma ut, människor som är fria att inte vara styrda av andras åsikter. Det är sådana människor vi vill anställa. Bra människor gör fantastiska saker. På engelska finns uttrycket full stack people. Vad de än gör blir det bra.
Hur kommunicerar du visionen om absolut kvalitet ner till alla medarbetare?
– Ett antal nyckelmedarbetare har varit med mig i 28 år. De håller den höga standarden lika bra som jag och kommunicerar den visionen bland sina medarbetare i olika delar av företaget.
Hur arbetar ni med ert varumärke?
– Först kommer varan. Ständig produktutveckling. Göra den fysiska produkten bättre och bättre. Det som händer när man växer är att man utsätts för hot, förtal, plagiat. Det blårutiga tyget, utvecklat av min pappa 1978. En bra produkt med ett visuellt varumärke. Produkt. Logotyp. Rutan. Tre varumärkeskomponenter.
Hästens belönades med Signumpriset år 2013, Nordens främsta varumärkespris.
Pappa och den blåvita rutan?
– Han var på 70-talet engagerad som designer och produktutvecklare. Företaget gick knackigt. Olika saker testades. En fantastisk säng måste ha ett eget utseende. En process under 8 år att välja rätt färg och rätt storlek på rutan.
Börsnotering? Sälja till LVMH, den franska koncernen med världens starkaste varumärken inom olika branscher?
– Hästens är inte till salu. Hästens är inte till för att säljas. Hästens finns till för att skapa glädje.
Ett möte med en människa som vidgat ditt tänkande?
– När jag var 18 år var jag duktig i kemi och hade då ett samtal med Kai Sigbahn, som var Nobelpristagare i fysik. Han lärde mig: ”För att förstå vad kemi är måste du studera fysik. För att förstå vad fysik är måste du studera matematik. För att förstå vad matematik är måste du studera filosofi.”
Jan är lyckligt omgift med Akua, född av föräldrar från Ghana, uppvuxen i London, där hon bor. Jan och Akua träffas varannan vecka. Jan har inte lyckats få henne att flytta till Köping. De träffas varannan vecka.
Varför har ni köpt Hotell Gillet?
– Vi skall skapa ett fantastiskt hotell, som kan ta emot internationella gäster med höga krav och förväntningar. Olika rum skall ha olika Hästens sängar. Det skall finnas en restaurang och en bar av hög internationell klass.
Du skulle kunna bo varsomhelst i världen. Varför bor du i Köping?
– Jag reser väldigt mycket, i 50 länder. Världen kommer till mig, hela tiden. Köping är en väldigt rogivande plats. Det går att gå ut i skogen och vara helt ensam. Min kära hustru är uppvuxen i norra London och tycker att London är en liten stad. När hon är i Köping undrar hon var alla människor håller hus. Jag är ju uppvuxen i Köping, och i min hemstad finner jag det lugn som min introverta person behöver och mår bra av.
Föredrar du att vakna eller att somna?
– Jag gillar båda (stort skratt). Jag älskar att vakna, jag går upp tidigt, ofta klockan fyra på morgonen. Lägger mig tidigt, cirka klockan nio. Att få sova och få drömma. Jag älskar att drömma, men jag minns sällan mina drömmar när jag vaknar.
Mötet och samtalet med Jan Ryde blev exakt så spännande och intressant som jag hade hoppats på. Vid en rundvandring i fabriken mötte jag även hantverkare med stor yrkesstolthet. Oumbärliga för att föra Hästens familjetradition vidare.