Läraren och SD-politikern som går emot sin kår

Förslaget om den så kallade informationsplikten, ofta benämnd ”angiverilagen” av kritiker, har väckt starka känslor sedan det först introducerades. Snart presenteras utredningen, och debatten är intensiv. I Köping står Maria Liljedahl, en NO-lärare och Sverigedemokrat, bakom förslaget, trots att det möter motstånd inom lärarkåren. Kritiker varnar för att papperslösa barn riskerar att hamna i ännu större utanförskap.

– Om det gäller en elev som jag har en relation till skulle det kännas tungt, men jag måste bortse från mina känslor. Jag kan inte favorisera vissa elever, säger Liljedahl eftertänksamt i en artikel i Svenska Dagbladet.

Hon avviker från många kollegors åsikter och anser att den föreslagna lagen är nödvändig. Om det krävdes skulle hon anmäla papperslösa elever.

– För mig är det inte konstigare än att anmäla misstankar om att ett barn far illa. Att leva i ett skuggsamhälle är inte bra för något barn, förklarar hon.

Liljedahl, som också är oppositionsråd och gruppledare för SD i Köping, framhåller i SvD att hon följer lagen oavsett resultatet av utredningen. Hon menar att skolans ansvar är att erbjuda utbildning, men att det yttersta ansvaret ligger på föräldrarna.

Samtidigt uttrycker många i Köping oro över förslagets konsekvenser. Kommunstyrelsens ordförande Per Ågren (S) pekar på risken att papperslösa barn drar sig undan skolan av rädsla för att bli anmälda. Han betonar att barnens rättigheter, enligt barnkonventionen, måste skyddas.

– Skuggsamhället är ett problem, men detta är inte rätt väg att bekämpa det, säger Ågren till SvD.

Lärarfacket i Köping, representerat av Marita Lindström och Peter Holmqvist, är kritiskt. De varnar för att förtroendet mellan lärare och elever kan förstöras.

– Många papperslösa barn är redan i en svår situation. Om de inte kan lita på sina lärare, riskerar de att hamna i ännu större utanförskap, säger Lindström.

Holmqvist håller med och menar att en informationsplikt går emot lärarnas yrkesetik. Han anser att lärarens roll som en trygg kontakt med samhället är avgörande för elever i utsatthet.

Maria Liljedahl är medveten om kritiken men betonar att hon ser sitt politiska uppdrag som skilt från sin roll som lärare. Hon undviker att diskutera politik med eleverna och fokuserar istället på att skapa en trygg miljö i skolan.

Debatten om informationsplikten lär fortsätta, särskilt eftersom Tidöpartierna ännu inte är eniga i frågan. Framtiden för förslaget är oviss, men den väcker redan nu djupa frågor om lag, etik och barns rättigheter, enligt Svenska Dagbladet.