Prisbelönt behandling för strokedrabbade

Andra tisdagen i maj infaller internationella strokedagen. Årets tema är rehabilitering, något som strokeavdelningen på Köpings sjukhus hyllats och prisbelönats för.

Just rehabilitering är något som strokeavdelningen på Köpings sjukhus ligger långt framme med. 2017 startades Externa StrokeTeamet (EST) vid Köpings sjukhus, som ett av de första i Sverige.

– Vi är ett team med fysioterepeut, arbetsterapeut, undersköterskor/rehabassistenter, läkare, dietist och logoped som är speciellt inriktade på rehab i hemmet, berättar Lena Blomgren på strokeenheten avdelning 2.

I hemmiljö får patienten hjälp att träna balans, förflyttningar, muskel-, minnes-, språk- och social träning med mera.

– Man ska inte vara längre än nödvändigt på sjukhus, hävdar Lena Blomgren, som jobbat inom strokevården i över 40 år.
– Kommer man till sin hemmiljö så fort som möjligt kan vi bättre hjälpa de drabbade fungera i sin vardag.

Att använda sig av stroketeamet är frivilligt och kostnadsfritt.

– Vi gör ett första hembesök 2-3 dagar efter utskrivning från sjukhuset. Då går vi igenom vad patienten behöver få stöd och hjälp med. Vi bygger upp ett individuellt program för patienten. Vi gör hembesök i några veckor, varefter öppenvårdsrehab och därefter kommunen kan erbjuda ytterligare rehab, berättar Lena Blomgren

Förra året fick strokeavdelningen på Köpings sjukhus en utmärkelse från Riksstroke för god strokevård.

– Vi har även fått sex utmärkelser tidigare, varav två som Sveriges bästa strokeenhet. Vi fortsätter utveckla och bibehålla vår kunskap och engagemang för att förbättra vården, säger Lena.

Vad är stroke och hur behandlas det?

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och propp i hjärnan. Alla kan drabbas, även yngre i arbetsför ålder. Diabetes, rökning, förmaksflimmer och högt blodtryck är stora riskfaktorer.

– Kommer man till sjukhus inom fyra till fem timmar efter att ha fått en propp i hjärnan kan man få behandling med trombolys, eller trombektomi som görs på Karolinska sjukhuset. Ju fortare man söker vård vid symtom – till  exempel yrsel, huvudvärk, dimsyn eller suddig syn, sluddrigt prat eller att man tappar ord, förlorar känsel eller blir förlamad i kroppsdelare eller förvirrad – desto större chans att få snabb akuthjälp och gott tillfrisknande, förklarar Lena Blomgren.

– När ett symtom känns annorlunda än något man haft tidigare bör man söka hjälp direkt, uppmanar Lena.