Shahin är integration definierad

Från studentkorridor i Umeå till radhus i Västerås.
Shahin Akter är 39 år och bor tillsammans med sin familj i Västerås.
Han kom till Sverige från Bangladesh 2007 för att läsa Outdoor Education på universitetet i Umeå, men valde efter en stunds betänketid att läsa en ettårig intensivkurs i svenska för studenter utan svensk bakgrund. Denna utbildning motsvarade gymnasiets kurs B (eller Svenska 3).

– Grunden lades och tack vare detta fick jag en fördel i mitt nya land, berättar Shahin och fortsätter: – Jag förstod ganska snart att jag måste ha en utbildning eller erfarenhet för att få ett jobb.
– Jag blev förälskad i landet, lugnet attraherade mig. Hur barn kan springa fritt i skogen och lära sig, hur tryggt som helst.

Inte alltid lätt väg.
Under sommaren 2008 sökte Shahin jobb och skickade över sextio ansökningar till alla arbetsgivare han kunde komma på. Det enda samtal han fick var från en rektor på Hedlundaskolan i Umeå. Dagen efter gick Shahin på intervju och hörde inget från skolan förrän efter 3 veckor. Då fick han erbjudande att börja arbeta som vikarierande engelskalärare, specialinriktad mot barn med utländsk bakgrund (läs: förberedelseklass) på ett år.

Under denna period hade Shahin fortfarande tillfälligt uppehållstillstånd, men bara för att studera och inte för att arbeta.

– Jag fick ett brev från Migrationsverket där det stod att jag var tvungen att återvända, berättar Shahin och fortsätter: – Jag tog kontakt med rektorn som berättade att det är typisk svensk byråkrati och att han skulle kolla upp vad han kunde göra.

Rektorn tog självmant kontakt med både Migrationsverket och Arbetsförmedlingen och ordnade via dessa kontakter ett arbetstillstånd för Shahin under ett år. Efter vikariatet fick Shahin förlängt arbete vilket innebar ytterligare ett arbetstillstånd på ett år. Efter detta tröttnade han på att ansöka om arbetstillstånd eftersom det kostade 2500 kronor varje gång. Detta var ungefär då den dåvarande regeringen började införa lärarlegitimation.

– Plan b var att hitta ett säkrare arbete med fast anställning, berättar Shahin.

Shahin fick sedan ett tips från sina kollegor på Hedlundaskolan om en tjänst på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn, KFUM i Umeå. Under slutet av 2009 lyckades Shahin få ett vikariat på boendet.

– När jag sökte jobbet blev jag kallad på intervju. När jag kom dit såg jag 10-12 personer i samma rum som väntade på intervju, berättar Shahin.

På självaste alla hjärtans dag, 2010 fick Shahin jobbet som ungdomsassistent på HVB-boendet i Vännäs. Där trivdes Shahin väldigt bra men valde efter tre år att utvecklas vidare och tog då kontakt med Köpings Kommun.

I april 2013 blev han således anställd som Boendepedagog på boendet för ensamkommande flyktingbarn, Lagunen i Köping.

Efter tre år blev han befordrad till Biträdande föreståndare på boendet och på frågan hur det känns idag svarar han såhär:

– Om man kämpar tillräckligt finner man vägen.