AI är ett verktyg

Den 2 augusti började nya delar av EU:s AI-förordning att gälla. Bland annat införs transparenskrav kring vissa typer av innehåll som skapats eller manipulerats med artificiell intelligens. Det är i grunden bra.

AI har på mycket kort tid blivit ett verktyg som används inom snart sagt alla delar av samhället. Med hjälp av AI kan man skapa texter, bilder, röster och filmer som ibland är mycket svåra att skilja från verkligheten. Därför måste det också gå att förstå vad man faktiskt tittar på.

Men det finns anledning att reda ut vad de nya reglerna innebär. De betyder inte att varje text där AI på något sätt varit inblandad måste förses med en stor varningsskylt.

För medier finns ett viktigt undantag. AI-genererad text om frågor av allmänt intresse behöver enligt förordningen inte märkas när innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och någon bär det redaktionella ansvaret för publiceringen.

Det är en viktig princip.

På en tidningsredaktion har vi länge använt tekniska hjälpmedel. Stavningsprogram rättar fel. Program transkriberar intervjuer. Sökmotorer hjälper oss att hitta information. Bildbehandlingsprogram förbättrar bilder och olika digitala verktyg hjälper oss att söka, sortera och bearbeta stora mängder information.

AI är ytterligare ett sådant verktyg, om än betydligt kraftfullare. Men verktyget får aldrig ersätta ansvaret.

På Magazin24 är det fortfarande människor som avgör vad som ska publiceras. Texter ska granskas, fakta ska kontrolleras och det finns en ansvarig utgivare som ytterst ansvarar för det publicerade innehållet. Om AI hjälper till med research, språk, sammanställningar eller andra delar av arbetet förändrar det inte den principen.

Däremot finns ett område där utvecklingen är särskilt tydlig: bilder.

Tidningar har under många år använt så kallade genrebilder när det inte funnits anledning eller möjlighet att fotografera den konkreta händelsen. Det kan exempelvis vara en bild på en svensk landsväg till en artikel om trafik, en kö med bilar till en text om semestertrafiken eller en generell bild av en mobiltelefon till en artikel om bedrägerier.

Tidigare har vi kunnat köpa sådana bilder från bildbanker som Shutterstock, Adobe Stock och iStock eller använda material från exempelvis Pexels.

Nu kan vi också skapa motsvarande genrebilder med hjälp av AI.

För oss är användningsområdet i grunden detsamma. Bilden dokumenterar inte den verkliga händelsen utan illustrerar ämnet. Skillnaden är att bilden kan skapas specifikt för den artikel där den ska användas.

Men här finns också en uppenbar risk.

En AI-genererad bild av en bilkö kan se fullständigt verklig ut. En läsare ska därför inte behöva fundera på om fotografiet föreställer en faktisk bilkö på E18 utanför Köping eller om det är en illustration skapad i en dator.

Därför kommer Magazin24 att märka AI-genererade genrebilder.

Det handlar inte om att vi betraktar dem som mindre värda eller mindre trovärdiga än andra illustrationer. Det handlar om att vara tydlig med läsaren. En AI-genererad bild ska aldrig kunna förväxlas med journalistisk dokumentation av en verklig händelse.

Samtidigt är det viktigt att särskilja sådana bilder från uppenbara illustrationer. En skiss, en teckning eller en tydligt illustrativ bild utger sig inte för att vara dokumentation av verkligheten. Det är något annat än en bild som ser ut som ett fotografi och därmed kan uppfattas som en faktisk händelse, som till exempel en politiker med byxorna nere.

Det är egentligen ingen märkligare princip än att vi redan skiljer mellan fotografi, illustration och montage.

EU:s regler riktar särskild uppmärksamhet mot så kallade deepfakes: AI-genererat eller manipulerat material som kan få verkliga personer, platser eller händelser att framstå på ett sätt som inte är äkta. Här är transparensen självklar. En politiker ska inte kunna visas säga något han eller hon aldrig sagt. En verklig händelse ska inte kunna förändras med AI och sedan presenteras som dokumentär verklighet.

Den typen av manipulation är något helt annat än att använda AI för att skapa en neutral genrebild av en landsväg.

Den svenska medieorganisationen Utgivarna har samtidigt slagit fast en klok princip: när AI har en betydande inverkan på journalistiken ska medier vara transparenta mot publiken. Däremot behöver vanliga interna arbetsverktyg inte redovisas varje gång de används.

Det är ungefär där vi på Magazin24 vill lägga ribban.

Vi ska inte gömma hur vi använder AI. Men vi ska heller inte göra tekniken märkvärdigare än den är.

För i slutänden är den avgörande frågan inte om en journalist har använt en kamera, en dator, Google, ett transkriberingsprogram eller ett AI-verktyg.

Frågan är vem som tar ansvar för resultatet.
Och det gör vi.

AI kan hjälpa oss att arbeta snabbare, illustrera sådant som tidigare krävde inköp från internationella bildbanker, bearbeta stora informationsmängder och i bästa fall frigöra mer tid till det som faktiskt är journalistik: att träffa människor, ställa frågor, kontrollera uppgifter och berätta vad som händer i vårt område.

Men AI kan inte vara ansvarig utgivare.
Det ansvaret är fortfarande mänskligt.