Ungdomskraft – vägen till framgång

Satsningen drivs av Utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen tillsammans med Social- och arbetsmarknadsförvaltningen och finansieras av Europeiska socialfonden.

Projektet riktar sig till unga mellan 13 och 29 år som befinner sig i väldigt olika situationer: allt från skolungdomar och hemmakämpare till elever inom kommunalt aktivitetsansvar, ungdomar på introduktionsprogram och unga vuxna som får ekonomiskt bistånd.

Eftersom målgruppen sträcker sig över två förvaltningar delas också projektledarskapet. Mikaela arbetar med ungdomar mellan 13 och 19 år, medan Elisabeth ansvarar för gruppen 20 till 29 år. Projektet löper mellan augusti 2025 och juli 2028 och ska stärka studieresultaten, minska avhopp, förbättra hälsan hos deltagarna och öppna vägar vidare mot både arbete och studier. Samtidigt vill man fördjupa samarbetet mellan förvaltningarna så att stödet till unga blir mer sammanhållet.

Arbetet i Ungdomskraft kretsar kring tre huvudsakliga områden som hänger ihop.

Mikaela beskriver vilka dessa tre områden är:
”Det första handlar om kurativa och stödjande insatser där målet är att skapa trygghet, bättre hälsa och lägre frånvaro, och att unga ska känna att det är okej att be om hjälp när livet kör ihop sig.

Det andra området rör pedagogiskt stöd, där matematiken får en framträdande roll men där insatserna anpassas efter individens behov och kompletteras med aktiviteter som stärker koncentrationen och välmåendet.

Det tredje området handlar om framtidstro och motivation, där vägledning, mentorskap, praktik och Supported Employment hjälper deltagarna att hitta sin riktning framåt.”

Samverkan med arbetsgivare och myndigheter är en viktig del av detta arbete eftersom det skapar konkreta möjligheter att ta steget in i studier eller jobb.

Projektet har satt upp tydliga mål: att minska ogiltig frånvaro hos elever som ligger över tio procent, halvera antalet avhopp från utbildningar, öka andelen som blir behöriga till gymnasiet och ge minst 60 procent av deltagarna en starkare känsla av motivation och självkännedom.

– Satsningen kommer vid rätt tidpunkt eftersom kommunen redan arbetar för att fördjupa samarbetet mellan förvaltningarna, och förväntningarna på projektets effekter är höga, säger Mikaela.

Både Mikaela och Elisabeth tar med sig mycket erfarenhet in i arbetet. Mikaela, som är personalvetare, har under sina nio år i kommunen arbetat inom båda förvaltningarna och lett projekt som Jobbcirkus och Kvinna in i Sverige. Hon har även arbetat länge med praktiksamordning och feriejobb.

Elisabeth har under de senaste fem åren fokuserat på frågor som rör flerspråkiga barns lärande, språk- och skrivutveckling, professionsutveckling i förskolan och föräldraskapsstöd. Hon är internationell statsvetare och har tidigare arbetat med utbildnings-, arbetsmarknads- och EU-frågor på flera politiska nivåer.

En viktig del av Ungdomskraft är samarbetet med det lokala näringslivet. Projektledarna betonar att dagens samhällsutmaningar kräver att olika aktörer arbetar tillsammans, och de uppmuntrar därför företag att våga ta emot praktikanter och unga som vill testa sina första steg ut i arbetslivet. Projektet finns med som stöd hela vägen och en praktikplats som erbjuds i dag kan mycket väl leda till en framtida medarbetare. Samtidigt får företagen möjlighet att göra en konkret och positiv insats för en ung person.

Den totala budgeten för Ungdomskraft ligger på omkring 30 miljoner kronor över tre år. Europeiska socialfonden står för 54 procent av kostnaderna medan Köpings kommun täcker resten och är projektägare. Även om projektet är tidsbegränsat hoppas man att arbetssätten, samarbetet och resultaten som formas under perioden ska leva vidare och fortsätta stärka ungas möjligheter i kommunen långt efter att projektet avslutats.