Bättre tider!

Nyårsafton. jag sitter här och planerar det nya året, som jag hoppas blir ett Gott Nytt År. Men tiden rinner i väg så när du läser det här måste välgångs-önskningen ändras till God fortsättning på det nya året.

Ett gott nytt år följer efter ett prövningarnas år.

Nu väntar vi på kallelsen till vårdcentralen där vi skall få den där sprutan som skapar immunitet mot farsoten vi levt med under det gångna året.

Nu vänder det.

Snart dyker de första vårtecknen upp. Vårblommor som vintergäck, snödroppar, julrosor, krokus och vårlök pryder snart gräsmattor och backar. Fåglarna letar på nytt upp sina holkar där de bäddar mjukt för nästa generation fåglar, som snart ser dagens ljus och lite längre in på sommaren även nattens ljus. Fågelsången fyller atmosfären med livslust.

Du hamnar med kaffekorg och en god smörgås i trädgårdsmöbeln och njuter i det värmande solskenet. Grannarna som passerar kommer med glada tillrop, det är vår och pandemin har jagats på flykten.

Om några veckor byter vi till sommardäck och tar oss ut till några av alla fina platser i närområdet. Snart kan vi välja mellan den egna trädgården och utflyktsmål som inte var tillåtna förra året. Avkopplingen i skön natur finns alldeles in på knutarna så det behöver inte bli långa utrikes resor.

En bit mat på Färna eller Kolsva Herrgård, en kopp kaffe och en god räksmörgås på någon av serveringarna i Borgåsund. Ja, det finns gott om fina serveringar i vår närhet, där vi kan koppla av och njuta av något gott på fatet.

Sverige är ett fantastiskt land.

Vintern kan vara besvärlig men våren och sommaren, oj oj oj!

Det är lätt att förstå varför så många vill flytta till våra nordiska länder.

Men det handlar inte bara om en fin natur. De som flyttar hit får yttrandefrihet, religionsfrihet och i varje fall en strävan efter alla människors lika värde på köpet.

De flesta av våra nya svenskar tar vara på det. Familjen som driver serveringen vi besöker ger järnet för att skapa förutsättningar för barnen i familjen att studera och kanske bli den sjuksyster eller läkare som vi besöker när vi behöver fylla på medicinförrådet. Kort sagt, de flesta tar för sig och för dem går det oftast väldigt bra.

Vi svenskar måste hjälpa våra nya svenskar till en harmonisk integration i det svenska samhället.

I boken Sverigevänner berättar Arach Sanaris en histora om hur han och pappan försökte bli svenskar. Arash kommer som 4-åring till Sverige. Pappan har en bra teknisk utbildning i bagaget.

Vad möts han av? En säkert välvillig invandrarmyndighet placerar familjen på en avskild plats. De skall inte behöva möta frågande eller rent av avvisande svenskar.

Familjen tvingas bo där tills de på eget bevåg tar sig till Tjörn där de köper en villa och försöker bli svenskar. Pappan tar med familjen på skidsemester, arbetar i trädgården och gör utflykter i svensk natur men inget hjälper – pappan betraktas inte som svensk. Sonen Arach skolas in i det svenska samhället och blir läkare och författare och nästan svensk.

Tvärt om råddes en vän som kom till Sverige år 1988 av en handläggare på invandrarverket att ”flytta till en plats där ingen kan ditt språk.”

”Jag följde rådet”, säger han, ”och det var det bästa råd jag någonsin fått.”

För en del av dem som kommer till Sverige går det riktigt illa. I boken Familjen berättar Johanna Bäckström Lerneby om en familj, som flyttat till Angered men som håller fast vid gamla mönster och tackar nej till integration.

Abu Nizar Al Asim accepterar inte det svenska rättssystemet. Han fortsätter att skipa rättvisa efter de regler som gäller i sitt tidigare hemland.

Medlemmarna i storfamiljen begår mängder med brott och sätter skräck på i-nvånarna i Angered. Ingen vågar vittna vilket gör att brotten inte får någon straffpåföljd.

När Abu Nizar åtalas för att ha hotat en affärsbekant med dödsstraff måste förhöret tolkas till arabiska. Trots 40 år i Sverige klarar inte Abu Nizar svenskan. Familjen är en förskräcklig historia, som inte riktigt passar in under rubriken ”Bättre tider”.

Enligt polisen finns omkring 40 liknande familjer i Sverige, familjer som inte tar vara på förmånen att leva i ett fritt land. Här har rättsväsendet en svår men nödvändig uppgift.

I boken Mellan klan och stat: somalier i Sverige skildrar Per Brinkemo hur ett klansamhälle fungerar. I avsaknad av ett fungerande rättssamhälle iklär sig klanfamiljerna att lösa konflikter. Oförrätter regleras kollektiv av brottslingens släktingar.

Brinkemo skriver att somaliska föreningar i Sverige är klanbaserade.

– För att bryta den onda spiralen krävs nya metoder och djärva politiker, säger han.

Vad kan politiker och myndigheter göra? Ulf Melander, områdeschef över Angered säger:

– Det krävs samarbete mellan polis, övrigt rättsväsende, skatteverk, skola och socialförvaltning. Inte för att lasta av sig ansvar utan för att systemet skall fungera. Skolan ansvarar för samlevnadsundervisning, inpräntandet av värderingar och samtal med föräldrar. Socialförvaltningen spelar sin roll och polisen sin.

Inte heller vi vanliga svenskar kan dra oss undan ansvaret. Därför passa på nu att i den värmande vårsolen bjuda några nya svenskar på en kopp kaffe. Ha lite roligt med nya vänner.

Ha en God Fortsättning på det nya året!

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.