Ska vi köpa marijuana på Konsum?

Successivt blir det mer accepterat med droger och cannabis ses mer som en kalorifri starköl – och det är inget unikt för Sverige utan det är en trend över stora delar av den industrialiserade världen.

Marijuana är de intellektuellas svar på Norrlands Guld, det har en flair av sig av något ofarligt och är man emot legalisering är man stenålder, bakåtsträvare, moralpanikens okrönta konung och någon med bäst före datum på 1800-talet.

Med detta kommer det ett rätt spritt resonemang att alla problem med gängkriminalitet, tung brottslighet, kriminellt våld och attentat drivna ur konflikter mellan gäng omedelbart kommer att upphöra samma minut som cannabis blir lagligt. Legaliseringslobbyn uttrycker att enda anledningen till att vi har tung kriminalitet engagerad i knarkhandel är just att det är förbjudet och att detta är ett stort slöseri eftersom annars kunde polis och samhälle fokusera på annat än att jaga narkotikaförsäljning. Om man legaliserar, enligt dess förespråkare, kan inte gängen tjäna pengar längre och då finns det inget att bråka om.

I ett land som haft 317 sprängattentat de senaste tre åren kommer landet samma dag cannabis blir lagligt att katapultas rätt ner i Bullerbyn där allt är harmlöst, hyggligt och vi alla är snälla och äter inkokt gädda.

Verkligen?

I detta fullkomligt orealistiska resonemang kommer när droger legaliseras gängkriminella som haft odeklarerade och kontanta miljoninkomster från cannabishandel stå på kö för att bli parkeringsvakter, biblioteksbiträden och lagerarbetare och andra städade yrken med dock marginella inkomster mot vad deras gängkriminella verksamhet omsatt – därför att nu kan alla köpa marijuana på Konsum.

Precis som de flesta enkla lösningar på komplexa problem är det fel. Legalisering kommer inte att lösa problemen, de kommer att finnas kvar och växla över till andra istället värre problem och risker för människor.

Sverige idag är en del av de länder som idag i principt kapitulerat för narkotikamissbruk och det starkare flödet av narkotika ökar överdoseringar och dödsfallen som följer med det. År 2017 dog 253 svenskar i trafikolyckor, vilket är det lägsta sedan 1940-talet enligt Trafikverket. När man sammanställt statistik redovisade Folkhälsomyndigheten att 959 dödsfall var relaterade till narkotika. Det är nästan fyra gånger så många dödsfall som är narkotikarelaterade som dödade i trafikolyckor.

Långvarigt narkotikamissbruk är att återupprepat ändra hjärnans kemi, på samma sätt som starka mediciner, men här sker det i större skala och oftare utan att ha ett vetenskapligt fastställt mål och övre gräns. Vad innebär det att upprepat utsätta hjärnans kemi för främmande substanser? Den påverkas. Det gör att hjärnan skadas genom att exempelvis en latent personlighetsförändring blir aktiv, att en redan befintlig psykisk sjukdom förstärks och inte längre svarar på terapi och åtgärder. Ofta är det människor som redan är utsatta och deras svårigheter i livet blir värre.

Vad innebär det att påverka någots kemi? Att påverka hjärnans kemi låter inte allvarligt men låt oss bryta ner det till något mer alldaglig:

Du bakar en sockerkaka, därefter när du har smeten klar för sockerkakan bestämmer du dig för att slå i spolarvätska. Då har du ändrat sockerkakans kemi. Det är inte längre en sockerkaka utan något helt annat som smakar som något som bara hemkunskapen kan åstadkomma.

Det är inte riskfritt att manipulera hjärnans kemi – det kan ge allvarliga skador.

Strängare lagar och fler batonger löser det inte. Antagligen ligger en del i lösningen att stärka ungdomspsykiatrin och stöd till yngre som behöver bättre uppbackning. Skolornas roll är säkert större än de resurser de har. Den allmänna psykiatrin är också eftersatt i dag.

Jag har ingen direkt lösning – men det är ett samhällsproblem som det offentliga eftersatt och det skadar människor.

Om en tiondel av de resurser som läggs på det globala klimatet lades på det mänskliga klimatet vore mycket gjort.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.