Något är ruttet i den svenska staten

Gott Nytt År!

När det nya året startat, är det ju svensk tradition att önska varandra just detta. Med tanke på hur Sverige försämrats de senaste med sprängningar, våldtäkter, personrån och knarkhandel är det lätt att känna något av ett hån i en sådan tillönskan, för vem vet vilka familjer kommer att drabbas av det nya våldet under 2020?

Vems dotter kommer att våldtas, vems son ska under ett rån förnedras genom att slicka rånarens skor och på det viset visa denna ”respekt”?

Är det under 2020 det första dödsoffret kommer drabba våra blåljusstyrkor i en förort nära dig?

Alla de frågor vi ställer oss grundar sig i det nya samhälle våra politikers flathet skapat men den viktigaste frågan måste ändå vara: Varför blir inget bättre?

Apropå frågor så ställs ständigt fel sådana när otrevliga händelser inträffat, istället riktas fokus mot den stora laglydiga massan. Automatkarbineld mot en västeråspolis bostad; första åtgärden var att polismästaren kallar till presskonferens för att prata om sportskyttar och jägares vapen.

Raketer och smällare mot polisen i förorterna; åtgärd: tillståndsplikt för raketer med pinne och smällare medan insmugglade handgranater och knallskott fortsatt sprängs. Kvinnor våldtas i flertal på samma ort; i bästa fall, som i Östersund, går polisen ut med en varning om att inte i onödan befinna sig utomhus ensamma eller på vissa tider.

Knarkhandlare drabbas, enligt vår så kallade statsminister av rika svenskars möjlighet att köpa. På det lokala planet har vi även hört om knarkhandel vid folketshusbacken i Köping.

Den åtgärd som rapporterats är ett föräldramöte på S:t Olovskolan där skolan och lokalpolisen lovade att ”det är inget farligt och vi ska stoppa detta”. Vad hände sen? Någon som vet?

Åldringsrånen i hemmen är numera legio och före jul rånades under vapenhot ett 20-tal kvinnor på en privat fest i Västerås. Sådant hände ALDRIG i Västmanland under 1980- och 1990-talen. Under 2019 drabbades centrala Köping, efter flera personrån samt mycket strul och våld, även av två butiksknivrån.

Enda följden hittills är psykiskt lidande för personalen och att brottslingar stärkts i uppfattningen att de kan göra vad de vill utan myndighetsåtgärder. Den som tror att detta ej kommer leda till fler rån är mer än lovligt naiv.

När befinner du själv dig för första gången i en butik som rånas? Kanske under det ännu nya året 2020.

Trots återupprepade utrop från partier om språkkrav, fler ungdomsgårdar, bättre skolor i förorterna, fler poliser samt trots SÄPOs utpekande av imamer som uppmanar till våld och trots mot svenskarna och staten blir våldet ständigt värre.

Hur är detta ens möjligt? Vad gör t.ex. Köpings kommun åt utvecklingen? Åtgärdar bristen på väktare i centrum? Ser till kameror sätts upp för att kunna avskräcka eller identifiera framtida rånare?

Inget sådant har iallafall trängt ut från Rådhuset, däremot forsätter alla partier utom ett att upprepa att ”otryggheten är en upplevd känsla utan statistisk grund”.

I takt med att polisen blir alltmer ansträngd av den organiserade brottsligheten och det religiösa terrorhotet kommer vi medborgare att leva alltmer utsatt på grund av att polisen ej har tid att komma eller ens motverka brott mot oss.

Utvecklingen de senaste 20 åren har ju varit lätt att förutse med äldre nykoloniseringar i befintliga kulturer som facit, ändå verkar svenska politiker tagna på sängen. Hur utvecklades till exempel USA under den tid då stora mängder irländare och italienare flyttade dit? Jo, med ghettobildning där klaner, under öppet hån mot staten, upprätthöll livsföringen enligt det gamla landets sed. Följden vet vi; en stark organiserad brottslighet som lockade många som såg få möjligheter att etablera sig på annat sätt och en majoritet som led svårt.

Nåväl, USA slapp åtminstone se laglydiga medborgares välfärd brytas ner eftersom någon sådan inte existerade.

Problemen minskade med senare generationer som etablerade sig och flyttade ifrån ghettona eftersom USA och dess näringsliv hade behov av fler människor.

Dagens Sverige är inte en ny nation där behoven av arbetskraft är stort, snarare tvärtom. I 40 år har staten arbetat för ökad assimilering men det fungerar inte särskilt bra, vilket sedan länge är tydligt. Istället verkar ansvariga fly sitt ansvar för problemen.

Trots kända historiska förlagor kan eller vill tydligen våra myndigheter och politiker inte bromsa den skenande utvecklingen. Varför? Är det enbart feghet och intresse för den egna positionen i kombination med lagen från 1970-talet om ett mångkulturellt Sverige eller finns där annat?

Med tiden blev det ju i USA känt att maffian ”ägde” politiker & poliser för att få sköta sina affärer utan myndighetsinblandning. Den byken är väl inte helt vittvättad ännu men hur står det till i Sverige?

Är det så att den svenska samhällskrisen får fortsätta på grund av ett – ska vi kalla det ett utökat personligt – intresse där förlagan finns såväl i USA:s La cosa nostra som i arabiska, afrikanska och kommunistiska länder?

Beror den ständigt ökande friheten för kriminella och religiösa fanatiker bara på naivitet eller finns där även andra inslag?

Jag vet inte, men det är hög tid att ställa frågor om hur och varför vårt svenska samhälle tillåts brytas ner. Något är nämligen ruttet i det den svenska staten.

Gott nytt år?!

Köpingsbo

Det här är en debattartikel. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till redaktion@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer.

Det går bra att skriva under signatur.