Betänk detta, Köpings kommunstyrelse!

Nio områden i Lindesbergs kommun anses lämpade för vindkraft. Ett av nio områden ligger på gränsen till Köpings kommun, fyra kilometer söder om Näverkärret, vid Iresjön. Köpings kommun har fått tillfälle att lämna ett yttrande i ett samråd runt förslaget ”Vindkraftsplan –
tematiskt tillägg till Översiktsplan för Lindesbergs kommun.”

Sveriges elbehov är regelbundet och förutsägbart över årets dagar och timmar. Vissa topplaster uppstår under kalla vinterdagar, men i övrigt är efterfrågan förutsägbar. Elproduktionen behöver vara lika förutsägbar och reglerbar som behovet. Sådan elproduktion finns i vattenkraft, kärnkraft, el genererad från kol, olja, gas och i viss mån kraftvärmeverk.

Trots detta har man byggt väderberoende vindkraft, som inte är förutsägbar. För att kompensera effektförluster som uppstår när vinden mojnar krävs lika stor back-up-kapacitet som vindkraften själv. Hittills har vattenkraften fått agera reglerkraft, kompletterad av fossildrivna kraftverk kalla vinterdagar.

Idag är Sverige så beroende av vindkraft att vattenkraften pressas till sin yttersta gräns. Detta medför ekologiska konsekvenser i vattenmiljön, vilket kan ses i SVT:s dokumentär Fiskarnas rike. Det orsakar också ökat slitage på vattenkraftverkens generatorer. Stora generatorer är byggda för stabil drift, men tvingas nu till ständiga upp- och nedregleringar, vilket minskar livslängden och ökar risken för haverier.

Stora generatorer finns också i kärnkraftverk. Att generatorer är stora betyder att de kan”trycka ut” elen effektivt genom ledningarna. Elen når från norra Sverige till södra utan att effekten avtar för
mycket, utan för mycket överföringsförluster.

Vindkraft kräver stora markytor och omfattande elsystemanpassningar för att klara av att överföras, vilket innebär stora kostnader för staten och elkonsumenterna. Byggs mer vindkraft måste vi även bygga mer reglerbar kraft. Mer vattenkraft är knappast ett alternativ. Fossil energi vill vi undvika på grund av klimatförändringarna.

Yteffektiv och planerbar kärnkraft kan försörja hela landet med el, dygnet runt, oavsett väder. Då behövs ingen vindkraft. Vindkraft är en energikälla som medför stora negativa effekter på terrestra och akvatiska ekosystem, samtidigt som den skapar ljud- och ljusföroreningar som påverkar hälsan. Intressant nog är de som bor nära kärnkraftverk generellt positiva till kärnkraft, medan det motsatta gäller för vindkraft.

Mellan 2017 och 2022 har den genomsnittliga förlustmarginalen för vindkraft varit -39 %. Den finska kärnreaktorn OL3 beräknas vara avbetald sex år efter driftsättning. Därefter genererar
den stabil el med långsiktig lönsamhet.

Sällsynta jordartsmetaller som används för vindkraft bryts ur gruvor. Vi har idag kärnavfall som kan utgöra en resurs och istället för att kapslas in och grävas ner borde det återvinnas.

Länder som Kanada och Frankrike har redan börjat utveckla nya generationer av kärnreaktorer som kan återanvända befintligt kärnbränsle, vilket ger både bättre resursutnyttjande och mindre långlivat avfall. Om elbehovet ökar i framtiden behöver vi en energiproduktion som är ekonomiskt och miljömässigt hållbar.

Vindkraft är inte lösningen – den är en del av problemet.

Föreningen Nej till storskalig vindkraft