Värmens vådor

Det brukade dåvarande annonssäljaren Henry Jern ”hojta till” varje gång han kom in till mig på Västmanlands Folkblads redaktion i Folkets hus (nuvarande Medborgarhuset) i Arboga. Vinter som sommar.

Vilken sommar vi har haft, innan den tvärbromsade förra veckan. Soldränkta badplatser i trakten. Blå himmel över Arboga Medeltidsdagar och andra ambitiöst arrangerande event. Värmen från solen är en källa till glädje och välbefinnande.

Den har positiva effekter på både vår fysiska och vår psykiska hälsa. Sägs det. I så fall måste vi européer vara extra pigga och glada efter sommaren 2025. Det har varit rekordvarmt både här och där. Fredagen den 25 juli mättes 50,5 grader i Turkiet. Och det har varit så hett att Eiffeltornet i Paris är 15 cm högre nu än i vintras.

Jag förstår att det i Frankrike är samma lodräta effekt som den vågräta kraft som drabbar svenska järnvägar när rälsen blir längre av värmen och det bildas så kallade solkurvor.

Vetenskaplig förklaring: När fasta ämnen värms upp så rör sig dess atomer snabbare, pressas därför längre ifrån varandra och expansionen sker.

I vårt land har värmen fått ovanliga bevingade vänner att dyka upp där de egentligen inte ska vara. För ett par veckor sedan landade till exempel ett 60-tal storkar i en by i Hälsingland. Det var ungar som släppts från det skånska storkprojektet. De ska ta sig till Sydafrika. Utan vuxna storkar som guider och med tropisk värme i Södra Norrland gick det dock som det gick.

Vårt varma klimat kan också vara orsak till att en ringnäbbad mås från Nordamerika har varit i Kungsträdgården i Stockholm i sommar. För att inte tala om det exemplar av krushuvad pelikan som sedan försommaren setts vid Storsjön i Jämtland. Den fågeln häckar annars i Rumänien och Grekland.

Själv har jag häckat i Baden-Baden, inte i den tyska staden utan i solstolen på altanen. Varje fin dag har jag suttit en stund där i stället för vid datorn – som jag tycker har blängt lite svartsjukt på mig efter varje frånvaro från tangenterna.

Efter åter några timmar vid computern är det dags för mat. Vad ska det bli idag? I tidningen står det om Björn Frantzén, den enda kock i världen som har tre trestjärniga restauranger.

Den i Sverige finns vid Klara Norra Kyrkogata i Stockholm. En avsmakningsmeny där kostar 4 800 kronor per person. Se där, nu Harry sparar du några tusenlappar igen, säger jag till mig själv när jag häller upp lite kylskåpskall fil. Som det skulle smaka med blåbär till, tänker jag när tidningen berättar att bären står och ruttnar i de svenska skogarna. Inte på grund av värmen utan för att arbetstillstånd bara tilldelats ett fåtal av alla thailändare som behövdes för plockningen.

Så nu blir det import av bär i stället för av arbetskraft, läser jag. Apropå läsning. På huvudstadens bussar märks en ny trend. Allt fler sitter och läser en bok, i stället för att stirra på mobilen. Jag har själv nytta av mobilen och har inget emot att snacka.

Men i min värld är det skrivna ordet överlägset, och bland annat svårare att tysta, skriver journalisten Elisa Klingberg. Och jag håller med.

I skolorna är alltså höstterminen igång. Jag undrar om det där övas i att läsa på papper, vilket är värdefullt inte bara i ämnet svenska.

Varje år lämnar 15 000 norska barn grundskolan utan att kunna läsa bra. Norska staten satsar nu därför en miljard kronor på 4 år för att göra norrmännen till världens bästa läsare. Det ska ske genom 15 minuters läsning varje dag, främst i fysiska böcker, enligt TT. I England görs stora skolreformer, med fler riktade insatser men också med det som kallas ”ökad varm disciplin”.

Carl Gustv Ljung, 1800-tals-psykiatiker, skrev ”Läroplanen är mycket nödvändig för barn, men värme är det väsentliga elementet för en växande växt och för ett barns själ.”

Höstterminen har alltså startat. Vi får önska att det inte är för många elever per lärare. Att alla unga får studera efter sin läggning och förmåga, det får vi också hoppas.

Alla behöver vi hopp. Hopp är önskan om att något bra ska hända i framtiden. I höst till exempel. Så nu ska vi se framåt.

Som IFK Göteborgs mångårige fotbollstränare Roger Gustafsson sa till sina spelare:

– Kom igen, nu går vi ut och värmer upp i rektangulära cirklar.