Hård debatt kring revisionen – men bristerna kvarstår år efter år
Det blev en ovanligt skarp debatt när revisionsberättelsen för 2025 behandlades i kommunfullmäktige i Köpings kommun på måndagskvällen.
Det blev en ovanligt skarp debatt när revisionsberättelsen för 2025 behandlades i kommunfullmäktige i Köpings kommun på måndagskvällen.
Kommunstyrelsens ordförande Per Ågren (S) ifrågasatte underlaget bakom kritiken:
– Vi kan inte bli bättre utifrån denna kritik.
Han lyfte också att kommunen lägger betydande resurser på revisionen:
– Vi vet hur viktig revisionen är, och vi avsätter stora medel för att den ska kunna genomföra sitt uppdrag.
Även Ola Saaw (M) var kritisk och gick längre i sin formulering:
– Har vi en revision som sover?
Istället för att fråga sig varför kritiken kvarstår, reagerade Saaw mot att revisionen upprepar sin formulering från tidigare år om att målvärden saknas och att det inte framgår på vilka grunder måluppfyllelse bedöms.
Kritiken handlade bland också om att revisorerna uttryckt oro över kvaliteten i hemtjänsten, där kommunen sjunkit och placerat sig på plats 231 i Hemtjänstindex.
Per Ågren uttalade:
– Jag blir frustrerad och förskräckt när revisorerna går på hörsägen på stan och ändå inte redovisat vilken kritik man riktar mot oss.
Ågren fortsatte:
– Vad har ni för belägg för det ni kritiserar?
Ola Saaw ifrågasatte om externa källor, däribland lokal journalistik i Magazin24, legat till grund för revisionens bedömningar.
Revisorn Eva Wiik svarade fullmäktige för revisionens räkning:
– Vad roligt att vi diskuterar en revisionsberättelse. Jag har aldrig varit med om det. Vi har pratat med nämndernas presidier, inte gått på hörsägen.
Eva Wiik påtalade också att revisionen är lagstadgad.
Debatten kring revisionsrapporten gäller inte bara kritik av en enskild formulering, utan kommunens sätt att styra och följa upp sin verksamhet.
Revisorerna har under flera år riktat samma kritik. Redan efter införandet av den nya tillitsbaserade styrmodellen 2020 konstaterades att målen endast delvis uppnåddes. Från och med 2022 skärptes kritiken – då ansåg revisorerna att underlagen inte längre räckte för att kunna bedöma måluppfyllelsen.
I 2024 års granskning upprepades återigen kritiken, tillsammans med tydliga rekommendationer om att införa mätbara mål och förbättra uppföljningen. När 2025 års årsredovisning nu granskats kvarstår problemen.
Därför går revisorerna ett steg längre: de avstår helt från att uttala sig om måluppfyllelsen. Revisionen anser att de inte kan avgöra om kommunen lever upp till de mål som fullmäktige beslutat om – en central del i den kommunala styrningen.
Samtidigt fortsätter revisorerna att tillstyrka ansvarsfrihet, vilket i sig är vanligt men i detta sammanhang förstärker bilden av att återkommande kritik inte får några konsekvenser.
Revisionsrapporten kritiseras för att vara otydlig, upprepande och i vissa fall bristfälligt underbyggd i sin kritik. Samtidigt kvarstår de brister som revisionen pekat på utan åtgärd.
Frågan om vem som “sover” blir därför lite mer komplex. Är det revisionen som inte levererar relevanta granskningar, trots de resurser som läggs på den, eller är det kommunen som inte omsätter kritiken i förbättringar?
Om inga förbättringar sker, finns en stor risk att samma formulering återkommer nästa år: att målvärden saknas och att måluppfyllelsen inte går att bedöma.
Men det är inte bara revisionens formuleringar som förtjänar att diskuteras – utan även om kommunens styrmodell faktiskt går att granska.
Debatten avslutades med att kommunfullmäktige beviljade ansvarsfrihet för kommunens styrelser och nämnder.