Återvinningen i Kungsör fyller 30

Ett samarbete mellan kyrkan, kommunen och Arbetsförmedlingen skulle inte bara ge nytt liv åt begagnade saker, utan också åt människor.

Idén kom från Arne Akerwall i Centrumkyrkan, som såg möjligheten att kombinera miljötänk med socialt ansvar. Målet var tydligt från början: skapa sysselsättning för arbetslösa, minska avfall genom återbruk och samtidigt finansiera hjälparbete i andra länder.

Initiativet växte fram efter att Kungsörs kommun och Arbetsförmedlingen kontaktat församlingen med frågan om att starta ett större projekt. Efter flera mindre ALU-projekt fanns redan erfarenhet, och under sommaren 1996 drog verksamheten igång i liten skala. I september flyttade man in i lokaler på Kungsgatan – lokaler som blev tillgängliga när en tidigare verksamhet lämnade – och som snabbt rustades upp inför öppningen några månader senare.

Den här typen av samarbete var ganska unik i Sverige, konstaterade Arne Akerwall vid starten.

Men rötterna till verksamheten sträcker sig ännu längre tillbaka. Inom Centrumkyrkan hade man redan sedan 1950-talet arbetat med hjälpsändningar till behövande, bland annat i efterkrigstidens Europa. Efter Sovjetunionens fall intensifierades arbetet, med transporter till bland annat Lettland, Belarus och Ukraina.

Projektet växte snabbt. Det som först var tänkt att sysselsätta ett tiotal personer blev snart betydligt större, med ambitionen att ge arbete åt upp till 50 personer samtidigt. Deltagarna fick utbildning i miljö och återvinning, och arbetet handlade om allt från att sortera och reparera till att sälja och skicka vidare varor.

Återvinningen var, och är, kärnan i verksamheten. Redan från början arbetade man systematiskt med att ta tillvara på så mycket som möjligt.

– Vi återvinner ju allting. När man lämnar in så delar vi upp vad som kan användas. Det som är sämst går till tippen, men allt annat försöker vi placera på något sätt, säger Sivert Bergström, ordförande för Kungsörs Återvinning & Secondhand.

Samtidigt byggdes en biståndsverksamhet upp, med regelbundna hjälpsändningar till bland annat Lettland och Belarus. Under åren har även mer specialiserade insatser genomförts, som att skicka och installera tandläkarutrustning utomlands.

I dag, 30 år senare, lever verksamheten vidare och har utvecklats i takt med samhället.

– Centrumkyrkan är fortfarande huvudman, men arbetet drivs av en egen styrelse i nära samarbete med församlingen. Fokus på hjälparbete finns kvar, men har breddats över tid, berättar Sivert.

Verksamhetschef Jenny Andersson inflikar:
– När vi startade hade vi redan beslutat att hjälpa utsatta i Lettland och Belarus. I dag har vi utvecklat hjälpen dit behoven är som störst. Vi har till exempel stöttat kvinnor i Sverige genom Sisters International och skickar nu även hjälp till Ukraina.

Varje år går tre till fyra hjälpsändningar till Lettland, där de också når ukrainska flyktingar. Däremot har situationen förändrats i Belarus.

– Vi kan inte längre komma in i Belarus på grund av rådande omständigheter, vilket är tråkigt. Vi vill hjälpa människor, oavsett vem som styr deras land, säger hon.

Under åren har omkring 2 000 personer deltagit i verksamheten genom olika former av arbetsträning och sysselsättning. I dag samarbetar man med bland annat socialpsykiatrin, LSS, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och frivården.

Arbetsledare Åsa Färd berättar:
– Vår ambition är att vara en plats för människor, främst i Kungsör men i hela Mälardalen, där man får arbetsträna och utvecklas.

I dag finns 14 anställda, varav många har någon form av stödanställning, och ett 25-tal volontärer. Verksamheten omsätter omkring fem miljoner kronor per år, med en vardag där både ekonomi och socialt ansvar går hand i hand.

En kommentar från en deltagare har särskilt fastnat: ”Det är så skönt här på återvinningen, för här får jag vara människa.”

– Det är det bästa betyg man kan få, säger Jenny

Verksamheten har förändrats över tid. Där det tidigare fanns fler volontärer och färre anställda är situationen i dag den omvända. Samtidigt har kostnaderna ökat.

– Hyran är mycket högre nu och vi står för hela omkostnaden själva, säger Sivert.

Lokalerna har fungerat väl genom åren, även om vissa brister finns. Tillgängligheten är en utmaning, och Sivert, Åsa och Jenny lyfter fram behovet av viss renovering och mer anpassade lokaler.

Återvinningen har också blivit en etablerad mötesplats och ett utflyktsmål, med både butik och café som lockar besökare från hela regionen.

– Vi har en attraktiv butik och café som lockar människor från hela Mälardalen, säger Sivert.

Samtidigt är kärnan densamma som för 30 år sedan – återbruk och hjälp till andra.

– Vi har ett stort miljötänk. Allt sorteras, säljs eller skickas vidare, och allt överskott går oavkortat till vårt hjälparbete, säger han.

Framåt ser verksamheten både utmaningar och möjligheter. Behovet av stöd lokalt ökar, och fokus håller på att breddas.

Man har tidigare riktat sig mycket utomlands, men i dag ser man ett större behov även här hemma i Kungsör och närområdet.

Med nya krav på kommuner att erbjuda sysselsättning ser framtiden ut att bli minst lika viktig som historien.

– Nu när behovet av sysselsättning ökar behövs vi mer än någonsin. Jag hoppas att beslutsfattarna ser värdet i det arbete vi gör, både socialt och för kommunen i stort, säger Jenny Andersson.

Från en idé om återbruk till en verksamhet som förändrat tusentals liv fortsätter Kungsörs återvinning att vara en plats där både saker och människor får en andra chans.