Stora politiska förändringar i världen

I sommar har nyhetsflödet handlat om fotbolls-VM, rödfärgade väderkartor med extremväder, politikerveckan i Almedalen, ”Putin den förskräcklige”, prideparaden i Stockholm, grillfester och friidrott. Samtidigt sker stora politiska förändringar i världen, men de får en underordnad plats trots att antalet pågående konflikter är det högsta sedan andra världskriget.

Enligt Global Peace Index 2024 pågick 56 konflikter i världen, det högsta antalet sedan andra världskriget. I rapporten anges också att 92 länder var involverade i konflikter utanför sina gränser. Statistiken visar enligt rapporten att världen står vid ett vägskäl. Utan en samlad insats finns det risk för större konflikter. Enligt min uppfattning är det därför inte helt fel att tala om ett pågående tredje världskrig, om antalet deltagande länder används som riktmärke.

Frågor som rör vårt lands frihet och suveränitet diskuteras sällan, inte heller under höstens val. Krigen i Ukraina och Mellanöstern kommer emellertid med sin egen logik obönhörligen att påverka oss i Europa. Sveriges beslutsfattare framhärdar i att Ryssland måste kontrolleras och helst besegras. De ”stöder” Ukraina, vilket i praktiken betyder att de låter ukrainare offras.

Ukraina har under de senaste månaderna genomfört attacker mot bland annat ryska industrier, infrastruktur och oljeanläggningar samtidigt som landet får ett omfattande militärt stöd från Natoländer. Natos stöd till Ukraina är en av krigets viktigaste aspekter.

Samtidigt fortsätter Ryssland sina offensiva operationer och avancerar längs delar av den långa fronten. Den förre amerikanske generalen Douglas Macgregor och statsvetarprofessorn John Mearsheimer bedömer att utvecklingen är till Rysslands fördel. Det är deras bedömning, inte ett fastslaget faktum.

Ingenting pekar på att valdebatten inför den 13 september kommer att handla om konsekvenserna av kriget i Ukraina, betydelsen av försoning och fred med Ryssland eller vikten av vårt lands suveränitet.

Brutna avtal och kärnvapenhot
I juni kom USA och Iran överens om ett samförståndsavtal med 14 punkter, ett så kallat memorandum of understanding (MOU). Avtalet visar samtidigt hur avgörande trovärdighet och uppföljning är i internationella överenskommelser. Nutidens stora möjligheter till kommunikation tappar i betydelse om en avtalspartner inte står vid sitt ord. Iran har samtidigt fortsatt att utveckla sina relationer till Kina, Ryssland, Pakistan och andra länder i Mellanöstern.

Israels bundsförvant USA har ansträngda lager av vissa typer av missiler och ammunition. Hangarfartyget USS Abraham Lincoln låg mer än 250 dagar utan avbrott till sjöss. Det rapporterades om psykisk ohälsa och brist på bland annat mat och hygienartiklar ombord. Fartyget avlöstes därefter av USS George Washington.

Respekten för ”världens starkaste militär” har försvunnit i många länder, men i Sverige verkar man framhärda i tron på USA som sin skyddsängel.

Den 5 december 2023 undertecknade Sverige och USA DCA-avtalet. Det ger amerikanska styrkor tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden och innehåller särskilda regler om bland annat jurisdiktion. Det finns inget uttryckligt förbud mot kärnvapen i själva avtalet. Regeringen har samtidigt framhållit att avtalet inte förändrar Sveriges hållning att det inte finns skäl att ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Jag anser ändå att DCA-avtalet innebär ett allvarligt ingrepp i svensk suveränitet och att närvaron kan liknas vid en form av ockupation.

Religionen har betydelse i delar av den israeliska politiken. Enligt en analys från Arab Center Washington DC finns ett omfattande stöd i den israeliska opinionen för landets krig, samtidigt som det finns ett missnöje med resultaten. Långt ifrån alla i Israel sympatiserar med de religiösa partierna i regeringen.

Hos delar av den religiösa befolkningen spelar uppfattningen, om det judiska folket som utvalt och om ett Stor-Israel, en politisk roll. I Gamla testamentet beskrivs amalekiterna som Israels fiender. Referenser till Amalek, som idag syftar på Palestinier, har också använts av nutida israeliska politiker i samband med dagens konflikter. Premiärminister Benjamin Netanyahu, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben Gvir har gjort uttalanden som har väckt stor internationell uppmärksamhet. Amnesty International hävdar att Israel utövar apartheid mot palestinierna.

Maktförflyttning
För USA gällde kriget att besegra Iran och därmed rädda Israel. Att USA skulle förlora både kriget och makten över oljan ansågs otänkbart. Trots president Trumps segervissa uttalanden verkar det enligt min uppfattning som om USA inte bara förlorar kriget mot Iran utan också sitt inflytande i Mellanöstern.

Konsekvensen kan bli stora geopolitiska förändringar för USA, Israel och världssamfundet. Den ökande oljehandeln i andra valutor kan dessutom på sikt försvaga dollarns ställning. USA statsskuld passerade i augusti 40 biljoner dollar. Landet har fört flera kostsamma krig under detta sekel, samtidigt som presidenterna har undvikit de skattehöjningar eller utgiftsminskningar som skulle krävas för att bromsa skuldsättningen.

Samtidigt fördjupar Iran, Kina, Ryssland, Pakistan och flera andra länder i Eurasien och Mellanöstern sina politiska, militära och ekonomiska samarbeten. Allt fler uppfattar att en maktförflyttning har skett från västvärlden till länder i Asien och Afrika. Samtidigt finns det svenska politiker och opinionsbildare som, trots sin kritik mot president Trump, i olika delar har stött hans linje gentemot Israel och Iran.

Ett krig utan folkligt stöd är svårt att vinna. Även i USA har kritiken mot det kostsamma kriget mot Iran varit omfattande. Efter att Irans högste ledare Ali Khamenei dödades den 28 februari blev reaktionerna omfattande. De mycket höga deltagarsiffror (43 miljoner) som har uppgetts för begravningsceremonierna kommer från iranska aktörer och bör därför inte behandlas som oberoende fastställda uppgifter.

Kärnvapen ett sista alternativ?
Uppskattningar av Israels kärnvapenarsenal varierar. SIPRI bedömer att landet har omkring 90 kärnstridsspetsar, medan högre uppskattningar har förekommit från andra bedömare. Ökar vanmakten ökar också risken för en ytterligare upptrappning.

USAs brist på vissa typer av ammunition har blivit en viktig faktor i beslutsfattandet under konflikten med Iran. Förbrukningen är en anledning, men det finns också strategiska, industriella, institutionella och operativa skäl till problemen. Ett långvarigt krig mot Iran riskerar enligt flera bedömare att ytterligare anstränga USA ammunitionslager, och det kan ta flera år att fylla på vissa lager. Den förre generalen Douglas Macgregor och den före detta marinkårsofficeren Scott Ritter hör till kritikerna av USAs militära förmåga och kapacitet.

Washington Post rapporterade den 30 augusti att flera höga amerikanska militärbefäl hade varnat försvarsminister Pete Hegseth för att en förlängning av de storskaliga operationerna mot Iran inte var hållbar och riskerade att försvaga USA militära förmåga på andra håll.

Svenska riksdagsvalet är aktuellt, men freden lyser med sin frånvaro
Att så få i västvärlden beklagar att samtalen om fred är obefintliga kan ses som ett tecken på västerlandets nederlag. Vi anser oss ofelbara och avfärdar närmanden, inte bara till Ryssland utan också till länder som Ryssland samarbetar med.

Den som vägrar att använda diplomati som verktyg är medskyldig till konflikter. Här kan svenska politiker göra en stor insats för freden genom att uppmana till eller själva ta initiativ till diplomati. Det borde vara en viktig fråga i det kommande riksdagsvalet.

Patrik Wallmark, fil.dr, kyrkoherde em.

Källor och underlag
Global Peace Index 2024, Institute for Economics & Peace
Natos stöd till Ukraina
USA–Iran: 14-punktersavtalet, CBS News
USS Abraham Lincoln och USS George Washington, AP
DCA-avtalet mellan Sverige och USA, Sveriges regering
Israelsk opinion, Arab Center Washington DC
Netanyahus hänvisning till Amalek, Anadolu Agency
Smotrichs uttalanden om Gaza, Times of Israel
Amnesty International om apartheid
USA statsskuld, U.S. Treasury Fiscal Data
SIPRI Yearbook: Israels kärnvapenarsenal
CSIS om USA ammunitionslager
Washington Post om varningarna till Pete Hegset

---

Det här är en debattartikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.