Beijmo bakom uppmärksammad bok om Risbergska

Den 4 februari förra året tog sig 35-årige Richard Andersson in på Campus Risbergska i Örebro.

Han skjuter ihjäl tio personer och skadar sex andra, innan han tar sitt eget liv.

Tidigt efter det värsta massmordet i modern svensk historia förmedlar polisen en tydlig bild av Richard Andersson.

Han beskrivs som en ensam och socialt isolerad man, som månaderna före dådet systematiskt förberett sig genom att sälja ägodelar, ordna sina vapen, köpa ammunition och utrustning samt rensa delar av sitt digitala liv.

En ensamvarg med psykisk ohälsa som exploderat.

Men stämde verkligen den bilden, eller fanns det andra delar som polisen och den närmare 2 400 sidor långa förundersökningen bortsett ifrån, eller rent av missat?.

I den aktuella boken ”R – Massmordet på Risbergska” visar Mattias Beijmo, journalist och förtfattare med rötterna i Kungsör, upp en betydligt mer komplex gärningsperson än vad som tidigare framkommit.

Han hittar, bland en hel del annat, krypterade filer, konton på bland annat Telegram och spår av högerextremt innehåll i Anderssons dator.

I boken är Mattias Beijmo kritisk till att polisen, redan samma dag, slog fast att dådet inte visade några tecken på varken terrorism eller ideologiska motiv.

En uppfattning, Beijmos det vill säga, som bland annat den välkände kriminologen och professorn Leif G.W Persson delat.

– Det pratades ju också tidigt om att Richard Andersson inte hade lämnat några digitala spår efter sig. Jag gick igång på det och började vända på stenar. När det dök upp saker kunde jag inte värja mig från att fortsätta, berättar Mattias Beijmo.

Hans klara uppfattning är alltså att Richard Andersson inte alls verkade i det digitala vacuum som det har framställts. Boken visar att Rickard Andersson hade ett rikare socialt liv än vad man tidigare trott

– Jag har med flera personer i boken som han hade haft kontakt med, men som  polisen inte lade fram. Utredare flaggade visserligen för saker som de hittade, men polisledningen valde att inte lägga tid på det, säger Mattias Beijmo.

Huvudsyftet, det har varit att försöka ge en större, bättre och ärligare bild av gärningsmannen på Campus Risbergska.

För offren, för de anhöriga och för samhället i stort.

”Massmordet är inte bara en tragedi utan ett symtom på större samhällsproblem: ensamhet, digital radikalisering, våldsfascination och institutioners oförmåga att förstå eller förklara dem”, skriver Mattias Beijmo.

Jobbet han lagt ned har uppmärksammats brett och ”R” har bland annat beskrivits som ett ”förstklassigt journalistiskt verk som kokar ner till ett ofrånkomligt krav: öppna utredningen och gör det polisjobb som redan borde ha gjorts” av Sydsvenskans recensent Peter Fällmar Andersson.

Själv menar Mattias Beijmo, som skrivit flera uppmärksammade böcker tidigare (bland annat ”Båt 370 : döden på Medelhavet” och ”Priset på liv : värdet av en far”) att han inte är så upptagen med att fundera över vad andra tycker om  hans arbete.

– Förutom skrivandet har jag också spelat en del musik genom åren. Musik som ingen riktigt förstått, så, nej, jag tänker inte så mycket på hur andra reagerar, säger Mattias Beijmo.

Som inte har skrivit sin sista bok.

– Det svåra är inte att komma på vad man ska skriva om, det svåra är att göra det. Så det är väl det jag funderar på. Hur jag rent praktiskt ska göra nästa grej.