Sjukt unga och GTS

Här sitter jag som pensionär och tänker på barn, egna och andras. Framtiden tillhör de unga, självfallet, men till att börja med också oss som redan nått GTS-åldern.

V

i äldre, vi GTS-are, sitter ofta hemma på dagarna. P4 Västmanland står på. Nu pratar programledarna som vanligt mest med varandra, mer sällan om och med andra västmanlänningar. De måste vara rätt unga, tänker jag, eftersom de är så intresserad av kiss och bajs. När detta skrivs ägnar de en del av förmiddagen åt räkans ändtarm. Följt av påannonsen ”Och nu kommer ekutt”.

Dialekter är till glädje. Men också till nytta. Försvarsminister Peter Hultqvist hade knappast fått vara kvar så länge om han inte haft sin förtroendeingivande Borlängedialekt.

Han stannar även nu, fast han lydigt backat från den kostnadsram för det framtida försvaret som beredningen arbetat länge efter.

Och ändå minns han minst lika bra som vi andra att Ryssland invaderade Georgien 2008 och Ukraina 2014, för att inte tala om de färska kränkningar som flygplan från öst utsatt svenskt luftrum för.

Sjukt bra

Lika mycket som jag gillar dialekter ogillar jag vissa moderna uttryck. När t.ex. de ungas idoler, inom musik eller idrott, gödslar med uttrycket ”sjukt” så smittar det en hel generation. ”Hur mår du?” Svar: ”Sjukt bra.”

Det finns i och för sig värre ord än ”sjukt” som används på skolgården och i sociala medier. Men jag har märkt att många unga lärt sig hemifrån att hälsa, säga förlåt, varsågod och tack. Därmed kan föräldrar säkert också mer diskutera med sina barn om ordval.

Hemma lär man sig hyfs. I skolan lär man sig språk och matte, geografi, fysik och liknande. För alla elever som får bra studieresultat måste vi tacka den lärare som förmår att ha huvudrollen i klassrummet, för ordningens och harmonins skull, trots en tuff miljö med hårda ord i korridorerna.

När vi som nått GTS-åldern var barn fanns det också mobbning. Svordomar förekom då med, om än inte så sjukt många som numera – och detta t.o.m. i radion.

Med mössan i hand

Nu är det 2019 och Sverige har de sämsta pensionerna i Norden. Var 7:e svensk över 65 år klassas som fattigpensionär. Många av dem som byggde landets välstånd måste återigen stå med mössan i hand.

Dessutom ska pensionsåldern höjas, trots att bara 40% av dem som har fysiskt krävande jobb är kvar i arbetet när de når 65 års ålder.

För våra politiker är inte alltid så smarta.

Skatteplanerare i EU

Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt förvånade mig härom veckan. Hans partikamrat i EU hade tagit ut miljontals kronor i traktamente för att hon bodde i Bryssel – där hon var skriven.

Sjöstedt försvarade sin partikamrat med hon ju bara tagit ut 29.000 kr i månaden i lön. Han kunde lika gärna ha berömt henne – för klok skatteplanering. För jag har lärt mig att: på lön är det skatt, på traktamente generellt sett ingen skatt.

Så fick jag ännu ett skäl att fortsätta hålla på att Sverige bör lämna EU. Men det känns lite ensamt. Inte ens SD kämpar längre för Swexit.

Partiet behöver numera inte det vallöftet. För inför EU-valet är Sverigedemokraterna nu bara 2 procent efter Socialdemokraterna.

Som jag upprepat under åren: Om de andra partierna fortsätter att frysa ut SD (och därmed deras miljontals väjare) så är SD snart landets största parti. Att politikerna inte förstod att detta skulle bli resultatet, när t.o.m. oskolade jag fattade det, det visar alltså att de styrande inte är så smarta.

Slutligen, apropå att jag är pensionär och har nått GTS-åldern: GTS står för att man Glömmer, Tappar och Spiller.