Öppet brev till Köpings politiker

”Det skär genom ben och märg på mig varje gång jag möter dessa människor som sover under bar himmel i minusgrader”

Ärade politiker!

Julafton 2015 står för dörren. Släkten har samlats, vi sitter framför en sprakande kamin och intar oändligt med julmat innan vi sjunker ner i TV soffan, med pralinasken, framför Kalle och hans vänner. Tankarna på våra mindre bemedlade invånare i Köping vägrar släppa taget.

I sex års tid har jag mött uteliggarna i mitt volontärsarbete inom Hela Människan.

I sex års tid har vi vädjat till kommunen om tak över huvudet för dessa människor.

På julafton för 2 år sedan blev vi bönhörda när Karl Ingström så generöst erbjöd Frälsningsarmens gamla lokaler där uteliggarna kunde få en fristad.

Under ett par kalla vintermånader fick de tak över huvudet, sova i en varm säng och äta varm kvällsmat direkt leverad från Ögir. Sedan dess är de åter förpassade till Karlbergsskogen.

Det skär genom ben och märg på mig varje gång jag möter dessa människor som sover under bar himmel i minusgrader och vars enda fasta punkt i tillvaron är Hela Människan.

Där får de möjlighet att värma sig, tvätta sig och äta en bit mat. På nätterna måste de vandra runt, runt hela tiden för sätter de sig ner riskerar de att frysa ihjäl.

Detta mina vänner är Köping 2015! Jag håller på att förgås inifrån av denna totala brist på empati, medmänsklighet och respekt för sin nästa.

Nu måste ni ta er samman och hjälpa dessa människor få tak över huvudet innan någon fryser ihjäl. Kom ihåg att ingen av oss befinner sig mer än 3 månadslöner från Karlbergsskogen.

Efter midnattsmässan i kväll kommer jag krypa ner i en varm och skön säng tillsammans med min familj och drömma mig bort till en bättre värld där vi tar hand om varandra.

Med förhoppning om ett bättre och medmänskligare 2016.

Staffan Franson

Medmänniska och volontär i Hela Människan