Insändare: Jag tänker inte behöva begrava min son

Min son är drogmissbrukare och har så varit i flera år. Jag är en arbetande mor med båda fötterna mycket stadigt på jorden.

Min son har växt upp med massor av idrott i sitt liv. Jag har haft en tro på ett fungerande samhällssystem. Men efter insyn under flera år har jag uppmärksammat att systemet gällande drogmissbruket är mycket felaktigt och till och med ej fungerande i tillräcklig omfattning. Jag kommer aldrig att ge upp min son och kampen mot missbruket. Aldrig att jag låter drogen vinna.

I dag skulle jag kunna skriva en bok om hur tuff kampen är. Jag skulle kunna påvisa bristerna. 

För er som inte vet så är det näst intill omöjligt att få hjälp om du vill sluta missbruka. Vi har en växande missbruksexplosion i landet på grund av nätdroger och andra droger. Våra unga inser inte faran förrän det är försent och då finns ingen hjälp att få.

Jag likställer drogmissbruket med att långsamt ta sitt liv där livet fram till döden är en lång smärta och där samhället tittar på. Jag anser att det ska vara obekvämt att inta droger det vill säga ta droger och du åker in direkt på behandlingshem. Där behandlingshemmet inte endast är förvaring med okunnig personal, mera droger än på gatan och där nya kriminella kontakter inte kan startas.

Ändra socialtjänstlagen och ta bort frivilligheten. Missbruk under längre tid innebär att den missbrukande personen inte tänker klart längre och inte kan fatta rätt beslut om sitt liv. Flytta över kostnaden och besluten från kommunerna till statlig instans för behandlingshem. Ni som tycker att vi ska blunda för problemet har inte insett att detta är ett samhällsproblem som dina nära och kära kan råka ut för. Så vakna!

Min sons hjärta har stannat flera gånger och han har blivit återupplivad. Jag tänker inte behöva begrava min son och jag ska kämpa för att så inte blir fallet.

”Mamman ”