Ingen kritik av kristen tro

Replik till ledaren “Ingen gudomlig hand, bara slumpen”.

Det genomgående problemet i Hanssons artikel är att han framställer en rad vanföreställningar som om de vore kristna idéer. “Världen är inte magisk eller rättvis” skriver han som en sorts tillrättavisning av sin påhittade meningsmotståndare i artikeln.

Vem tror att världen är magisk eller rättvis? Inte de kristna i alla fall. Denna text är alltså långt ifrån ett försvar av den luddiga “mirakeltroende” som Hansson med rätta kritiserar. Den är istället ett försök att förklara för honom och läsarna att den samling “intellektuellt slarv” han beskriver inte har med den kristna tron att göra.

Den kristna tron gör anspråk på att vara sanningen. Redan här skulle vi kunna förkasta den, om vi skulle kunna bevisa att det inte finns objektiv sanning. Ponera därför följande påstående: “Det finns ingen objektiv sanning”. Det säger emot sig självt.

Om det inte finns objektiv sanning så kan det inte vara en objektiv sanning att det inte finns objektiv sanning. Detta kan verka komplicerat, men det är bara för att vi i dagens samhälle har tränats mer i att inte förolämpa varandra än i grundläggande logik. Vi har ännu inte bevisat att just kristendomen är sann.

På ett logiskt plan är det egentligen ganska enkelt: Om Jesus dog och återuppstod, då är kristendomen sann. Då finns en levande Gud som inte bara skapade allt utan dessutom vill ha en relation med var och en av oss, likt en förälder som älskar sina barn. Då finns det hopp, då finns det mening, då finns det en framtid. Då är du värdefull. Då är ansvar viktigt och då kommer sann rättvisa att skipas i förlängningen. Allt detta följer helt logiskt från denna enkla, fantastiska och fasansfulla händelse. Min enkla poäng är att det är kring denna fråga debatten bör kretsa: dog och återuppstod Jesus?

Annars blir det bara anekdoter, hur välformulerade de än är. Hansson avslutar sin artikel med slutsatsen att “Att vi människor [ … ] kan [ … ] förstå universums innersta lagar, det är det verkliga miraklet”, och proklamerar självsäkert att “det kräver ingen tro”.

Men den uppmärksamme läsaren märker snabbt att där motsäger han sig själv. Just dessa “universums innersta lagar”, är något som alla vetenskapliga företaganden måste förutsätta, och som alla vetenskapsmän alltså måste tro på för att man över huvud taget ska kunna göra några upptäckter alls.

Låt mig ge några exempel. Om jag inte tror att matematikens lagar är oföränderliga måste jag varje dag bevisa det jag redan bevisade igår. Om jag inte tror att matematikens lagar gäller för alla människor, då kommer mina upptäckter inte gälla någon annan.

All vetenskaplig utövning förutsätter dylika lagar inom exempelvis matematik, logik och fysik. Var och en av dessa måste vara evig, oföränderlig, immateriell, och kan inte vara skapad av människor. De kristna tror att de är en del av en Gud som dock är mer än dessa opersonliga lagar, just för att Jesus – om han dog och uppstod – bevisar för oss att skapelsens Gud som upprätthåller sitt universum genom dessa lagar dessutom har en personlighet och söker att upprätta oss var och en till en glädjefylld relation med honom.

Mitt mål är inte att övertyga någon om att tro på Bibeln eller följa Jesus. Jag vill bara argumentera för följande:
1. Frågan om huruvida Jesus dog och uppstod är den mest centrala frågan inte bara inom kristendomen utan i hela mänsklighetens historia.
2. Alla seriösa former av vetenskap kräver en tro.
Så, vad tror du?

//Mikael Brandt, Senior Software Engineer

Replik

Tack för ditt inlägg Mikael.
Sakramenten (dop, nattvard, osv.) är just exempel på hur materiella ting blir bärare av det gudomliga. Magi? Well, en fråga om hur man tolkar ordet ”magi”. Man skulle kunna säga att världen har ett slags helig magi, men inte i meningen trolldom, utan snarare mystisk närvaro.

Att ha skapat en ”påhittad meningsmotståndare” som tror att världen är magisk eller rättvis är ett rimligt retoriskt påpekande, men Mikael Brandt konstruerar själv en förenklad bild av vad jag menar med ”slump” och ”utan gudomlig hand”. Han verkar tolka det som om att jag helt förnekar logik, ordning eller lagbundenhet i universum, vilket knappast är fallet. Här finns alltså ett halmgubbeproblem.

Påståendet ”Det finns ingen objektiv sanning” används ofta som exempel på ett självmotsägande postulat, men i denna text sätts det upp som ett retoriskt halmstrå. Jag har inte tagit upp detta med att objektiv sanning inte finns. Att argumentera mot ett påstående som inte nämns, försvagar replikens relevans.

Denna eviga falska dikotomi, stöter jag på ofta. Antingen uppstod Jesus (och då är kristendomen sann), eller så gjorde han det inte (och då är den falsk). Ett logiskt felslut som felaktigt påstår att det bara finns två möjliga alternativ, när det i verkligheten finns flera andra möjligheter eller nyanser. Som att berättelsen om uppståndelsen kan vara symbolisk eller att vissa delar av kristendomen kan vara sanna även om uppståndelsen inte var bokstavlig. Eller som dr Richard Carrier förespråkar – Jesus från Nasaret existerade överhuvudtaget inte som en historisk person.

Brandts argument hoppar, nästan i ett missionerande tonläge, mellan logik, teologi och vetenskapsfilosofi utan tydlig övergång. Speciellt när han hävdar att all vetenskap kräver tro på lagar som är ”eviga, oföränderliga och immateriella”. Det är en filosofisk överdrift: Vetenskapen förutsätter inte att naturlagar är eviga, bara att de är konstanta under observerade förhållanden. Att kalla detta för ”tro” likställer vetenskaplig metodik (provisorisk tillit baserad på observation) med religiös tro (tillit till något övernaturligt utan empiriska bevis). Brandt förväxlar alltså faith med trust.

När Brandt går från ”lagarna måste vara eviga och immateriella” till ”de måste alltså komma från Gud” gör han ett klassiskt “God of the gaps”-argument. Han antar att eftersom vi inte kan förklara något helt, måste Gud vara orsaken. Det är inte logiskt nödvändigt.

//Henrik Hansson

---

Det här är en debattartikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.