Järnvägen i regionen under all kritik

Allt för många invånare drabbas dagligen av att Mälarbanan inte fungerar. Nuvarande planering, där flaskhalsar åtgärdas upp till fem decennier efter de pekats ut som samhällskritiska, håller inte. Nu krävs nya prioriteringar för att bryta dödläget kring Mälarbanan.

Resandet ökar, många vill åka tåg. De senaste 30 åren har regionaltågstrafiken ökat med 270 procent. Därtill har godsvolymerna också ökat markant. Det är trångt på spåren, varje liten försening fortplantar sig i systemet och orsakar samhällsstörningar för många miljarder kronor varje år.

För invånarna i Västmanlands län och i resten av Mälardalen är den uteblivna utbyggnaden av Mälarbanan ett talande exempel. Utbyggnaden till fyrspår mellan Tomteboda och Kallhäll, en av de viktigaste åtgärderna för ökad kapacitet, identifierades som samhällskritisk redan i början på 1990-talet. Den skulle genomföras om kommuner och regioner längs stråket bidrog till medfinansieringen av Citybanan. Det gjorde alla kommuner i Västmanland som tillsammans med regionen bidrog med över en halv miljard kronor till Citybanan. Citybanan är klar, men utbyggnaden av fyrspåret är återigen kraftigt försenad. Att satsningar på Mälarbanan försenas får enorma konsekvenser för Mälardalen. Järnvägen mellan Stockholm, Västerås och Örebro är en livlina i regionen där var fjärde svensk bor och arbetar och där 750 000 pendlar varje dag.

Med en fullt utbyggd Mälarbana går det att få till smidiga trafiklösningar med kringliggande järnvägsstråk som exempelvis Bergslagspendeln. Att koppla ihop två av Sveriges snabbast växande industriområden, Ludvika och Finnslätten i Västerås skulle vara väldigt positivt för regionens tillväxt.

Mälarbanan blir också allt viktigare för Sverige. Den utgör en betydelsefull del av förbindelsen mellan Stockholm och Oslo, där Mälarbanan med full kapacitet skapar stora regionala nyttor och bidrar till att korta restiden mellan huvudstäderna väsentligt. En sträcka som nu även är avgörande för beredskap och försvarsförmåga efter NATO-inträdet för att möjliggöra tunga och snabba transporter i väst-östlig riktning.

Region Västmanland tillsammans med kommunerna i Västmanlands län vill att utvecklingen av Mälarbanan får en tydlig prioritering i kommande Nationell plan för infrastruktur. Dödläget måste brytas!

Vi vill att:
• Sträckan Stockholm-Västerås får fyrspårskapacitet, inklusive färdigställandet av Tomteboda-Kallhäll.
• Dubbelspår mellan Västerås-Örebro (Hovsta-Arboga och Valskog-Kolbäck) byggs.
• En utbyggd bangård och ny bro över spåren för Västerås resecentrum byggs.

Vi vill även att:
• Anslaget för trimningsåtgärder höjs och gränsen ökas så att investeringar av mindre karaktär enklare och snabbare kan genomföras
• Objekt etappindelas och etappfinansieras
• Olönsamma objekt omprövas och väljs bort till förmån för mogna och lönsamma objekt.

I Västmanland skulle detta innebära att många fler kan pendla till arbete och studier och kompetensförsörjningen säkras för länets företag och för länets offentliga verksamheter. Det bidrar till att huvudstadsregionen får en mer välfungerande arbets-, studie- och bostadsmarknad och att nationella miljö- och klimatmål kan uppnås.
Att prioritera Mälarbanan utvecklar Sverige!

Jenny Landernäs (M)
Region Västmanland, regionråd med ansvar för infrastruktur
Jonna Lindman (M)
Kommunstyrelsens ordförande Arboga
Åsa-Märta Sjöström (S)
Kommunstyrelsens ordförande Fagersta
Catarina Pettersson (S)
Kommunstyrelsens ordförande Hallstahammar
Mikael Peterson (S)
Kommunstyrelsens ordförande Kungsör
Per Ågren (S)
Kommunstyrelsens ordförande Köping
Johanna Odö (S)
Kommunstyrelsens ordförande Norberg
Amanda Lindblad (S)
Kommunstyrelsens ordförande Sala
Ewa Olsson Bergstedt (SD)
Skinnskatteberg
Johanna Olofsson (M)
Kommunstyrelsens ordförande Surahammar
Staffan Jansson (S)
Kommunstyrelsens ordförande Västerås