”Som ett brev på posten – kompetent personal lämnar Köping sjukhus”

Den 13 februari röstade regionfullmäktige med minsta möjliga marginal för förslaget att förvandla Köpings sjukhus till ett närsjukhus med en närakut. Idag, snart 2 månader senare, har vi fortfarande inte fått ett enda svar på vilken kategori av patienter som ska kunna få hjälp på denna närakut eller vilka patienter som ska kunna vårdas på detta närsjukhus.

Det vi vet är att operationssalarna ska stängas, de som just nu används för fullt i polikliniska operationer och hjälper till att korta de vårdköer som finns i länet.

Vi vet att narkosberedskapen försvinner när dörren låses till operationsavdelningen och med den får vi säga hej då till hjärtintensivavdelningen som ligger i topp i landet.

Kostnaden för detta vet vi i alla fall lite om, dessa ovan nämnda vårdinstanser går i graven för att 6 extra operationssalar dök upp på det nya sjukhuset i Västerås. Hur det gick till vet vi fortfarande inte.

Politikerna har sagt att kompetensen kommer vara kvar på Köpings sjukhus, att de ska få äran att bygga upp Sveriges bästa närsjukhus. Är kompetensen kvar?

Nej, inte i sin helhet och vad som händer framöver vill jag inte längre tänka på. Jag och många med mig varnade för att detta skulle slå hårt på den redan pressade kompetensförsörjningen inom regionens sjukvårdsorganisation.

Jag vet att jag redan nu, 5 år innan nya sjukhuset i Västerås ska stå färdigt, att vi förlorat kompetenta läkarkollegor, sjuksköterskekollegor och undersköterskekollegor som flytt Köpings sjukhus på grund av osäkerhet kring dess framtid och utvecklade karriärsmöjligheter. Jag ser redan att mina patienter får vänta längre på akutmottagningen i Köping och att fler behöver slussas över till sjukhuset i Västerås. Finns det plats för fler patienter i Västerås helt plötsligt?

Jag tror inte det. Mina kollegor i Västerås måste dra ett ännu större lass och spela det spel som ingen vårdpersonal vill delta i prioriteringsspelet med sjuka patienter. Hur ska man skilja de sjuka åt? Vem ska få vård först och vem ska erbjudas en säng?

Sen i dessa tider, när Sverige gått med i NATO, och vi som nation har fått till oss att vi måste växla upp mer vårdplatser, få fram fler operationsmöjlighter så rimmar det väldigt illa med vad som nu sker i Region Västmanland. Det är ju inte fler vårdplatser och ökad operationskapacitet som finns i pipeline.

Den 13 februari förlorade norra Västmanland sin akutmottagning med minsta möjliga marginal när regionfullmäktige sa ja till ”visionen 2029” och ett närsjukhus och närakut i Köping.

Förstod de att vi i norra Västmanland redan nu, i april 2024, har en sämre tillgänglighet till vård än tidigare på grund av tappad kompetens på sjukhuset i Köping?

Jag och många med mig varnade om detta. Ni politiker lyssnade inte.

Vad har ni att säga nu?

Vad ska ni säga till oss i norra Västmanland när vårdtiderna växer, kompetensen tappas och vårat förtroende sviker?

Vad ska ni säga till mina kollegor på sjukhuset i Västerås som nu får ett ökat patientflöde 5 år ”för tidigt”?

Vad är er plan?

Något måste hända och det måste hända nu innan det tippar över från osäkert läge till rent ut patientfarligt.

Tack för ordet.

Charlotte Söderberg, ST-läkare närvården Kolsva