Klimatkrisen – vårt ansvar!

En fantastisk värld vi fått att förvalta. Men hur sköter vi förvaltningen?  Professor Max Tegmark säger: ”Människan håller på att förstöra livsbetingelserna”. Professor Johan Rockström fyller på med ”klimatkrisen är inget som sker i framtiden, den sker nu ” – och utvecklingen skenar.

Se bara hur trafiken på de svenska vägarna tätnar. Bara i Sverige registrerades 350 000 nya personbilar under det senaste året och leveranstiden på nya lastbilar växer.

Ekonomisk tillväxt verkar vara något heligt men vart leder den? En årlig tillväxt på dryg tre procent innebär en fördubbling på 25 år, en fyrdubbling på 50 år och 16 gånger upp om 100 år.

Jan-Olof Jacke från Svenskt Näringsliv säger i Svenska Dagbladet:

”Det är problematiskt när man vill förenkla världsbilden. Till exempel att vi måste sluta tänka i tillväxttermer. Om vi ska klara de enorma investeringar som behövs för omställningen behöver vi tillväxt. De industrier som i dag släpper ut väldigt stora mängder CO2 är också de som kommer att kräva stora investeringar för att ställa om”.

Men för att klara mänsklig överlevnad måste tillväxten vara hållbar och inte bara handla om ökad konsumtion. Ordet tillväxt håller på att förstöra den värld vi är satta att förvalta. Naturkatastroferna står på kö. Oväder och översvämningar i Tyskland, Belgien och Kina. Bränder i USA, Sibirien, Turkiet och Australien, där skogsområden stora som svenska landskap brinner ner.

Men Johan Rockström fortsätter hoppfullt: ”Vi har lösningarna på klimatkrisen” och i Dagens Nyheter den 16 september skriver tolv forskare och branschföreträdare med Anders Wijkman som första namn: ”Det finns enorma möjligheter att snabbt bygga ut förnybar el”.

Utvecklingen visar att framtida vindkraftsparker sannolikt placeras ute på öppet hav

För några veckor sedan arrangerade Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, och Luleå tekniska universitet ett seminarium under rubriken ”Det nya vätgasbaserade energisamhället”.

Lars Ydreskog från LKAB fanns med och sa: ”Vi står inför en tid som liknar den för 130 år sedan när elektrifieringen startade”.

Nu handlar det om el från sol och vind som omvandlas till vätgas. Utanför Piteå byggs en vindkraftpark, som skall stå färdig om fyra år.

Omkring tusen kraftverk kommer att producera 6-8 procent av Sveriges totala elproduktion. Fem sådana vindkraftsparker skulle kunna vara på plats om 15 till 20 år och generera närmare 40 procent av dagens elenergibehov, menade Ydreskog.

Eftersom effekten på nya vindkraftverk har tiodubblats på 10 år räknar LKAB med att priset på el från vindkraft hamnar på låga 35 öre per kWh vilket kan jämföras med priset på el från närliggande kärnkraftverk i Finland, dryga 2 kr per kWh.

Att bygga ny kärnkraft blir knappast en bra affär.

Utvecklingen visar att framtida vindkraftsparker sannolikt placeras ute på öppet hav. Det gör att skyddsvärda områden på land inte behöver tas i anspråk för störande kraftverk.

Redan finns mängder med ansökningar om kraftverksetableringar runt om i svenska vatten. Ansökningarna, som anses baserade på seriösa projektförslag motsvarar omkring 500 TWh i årlig elproduktion (mer än tio gånger vad kärnkraften ger).

Vi kan alltså nå 100 procent förnybar el, ha gott om el för industri och trafik och exportera grön el, säger Daniel Gustavsson, chef för avdelningen Kraftsystem på Svenska Kraftnät.

Alla kan delta i arbetet för en hållbar framtid genom att välja energisnål teknik, till exempel genom att välja en elbil

Sedan har vi solen. Energimyndigheten räknar med att solelen inom kort kommer att stå för tio procent av Sveriges energibehov, en ökning från nuvarande en procent. Även här ser kombinationen el-vätgas ut att bli en framgångssaga.

Alla kan delta i arbetet för en hållbar framtid genom att välja energisnål teknik, till exempel genom att välja en elbil som minskar energiförbrukningen med 75 procent i relation till bränsledrivna fordon. Även här skymtar vätgasen som ett framtida drivmedel.

Staffan Rödjedal från Volvo, som presenterade bilindustrins framtidsplaner på IVA seminariet sa: ”Volvo kräver, tillsammans med Daimler, att EU tar fram en plan för vätgasförsörjningen i Europa”.

Sista bränsledrivna bilen säljs 2040 – troligen betydligt tidigare.

El- eller vätgasdrift i regional- och fjärrtrafik styrs av tillgång och infrastruktur. Att omvandla el till vätgas för att sedan åter omvandla vätgasen till el innebär stor energiförlust.

Det ser inte bra ut, men vätgasen produceras ju i första han för att förse industri och fordonstrafik med miljövänlig energi. Att det sedan finns möjlighet att lagra överskottsel från sol och vind som vätgas för att, när så krävs, åter omvandla vätgasen till el, ligger på plussidan.

Västra Mälardalen intar en framträdande plats i utvecklingen mot en framtid med vätgas. Företaget Plagazi har fått i uppgift att projektera för vätgasproduktion vid fjärrvärmeverket i Köping.

Här handlar det inte om att bränna avfallet utan att hetta upp avfallet och på det sättet omvandla avfallet till vätgas och värme.

Svensk forskning och svenskt företagande ligger i framkant på utvecklingen mot hållbar energiteknik.

Viktigt: För att skydda svenskt företagande och svensk forskning krävs en långsiktig energipolitik.

Svenska forskare och svenska företag har tagit täten i utvecklingen mot en fossilfri framtid.

Men de tål inte ändrade färdriktningar vart fjärde år.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.