Nedlagd skola ger lägre skattekraft

En kommun lever av skatteintäkter och det kommunen behöver för en långsiktig strategisk överlevnad är tillräckligt med medborgare som betalar in mer än de tjänster de kräver. Svårare än så är det inte.

Jag hade Ruth Englund som lärare i Malmaskolan. Den matematik jag lärde mig av henne i lågstadiet räcker för att förstå att lägga ner Medåkers skola är en ren förlustaffär nu och på sikt.

Varför? Närhet till skola är en förutsättning för att få livspusslet att gå ihop för en familj med två jobb, barn och pendlingsavstånd.

Ledordet är skattekraft.

Att nedlägga landsbygdsskolor gör att skattekraften blir mindre och den besparing man tror sig göra är en ren chimär och äts upp av förlusten av skattekraft.

I jämförelse, Köping har kvar Odensvi skola och Munktorpsskolan som understödjer att det går att bo i Odensvi och Munktorp med yngre barn trots att ens arbete är i Västerås eller Eskilstuna.

Att lägga ner Medåkers skola ser säkert bra ut på pappret när man bortser från de större ekonomiska faktorerna.

Antag att en familj har två bra jobb i Örebro och vill bo på landet. Då är Medåker ett alternativ.

Livspusslet med barn, jobb, pendling och skola går ihop om Medåkers skola finns kvar.

Om den nedläggs går pusslet inte längre ihop.

Bor man där idag kanske man söker anpassa sig men det blir ingen nyinflyttning av familjer med skattekraft och med tiden blir det bara pensionärer kvar.

Föräldrarna i en barnfamilj bor kvar efter att barnen flyttat ut och levererar skattekraft till kommunen i minst tjugo-trettio år innan kostnader för ålderdom börjar skönjas.

Om Medåkers skola läggs ner v-äljer en familj att istället bosätta sig någon annanstans för att bo på landet, där livspusslet går ihop, och det kan vara Götlunda och då skattar man i Arboga kommun.

Men det kan lika gärna bli Ervalla eller Glanshammar, som bägge har sina skolor kvar, och då skattar man i Örebro kommun.

Samhällsutvecklingen idag har gjort att medparten av de välbetalda jobben finns i storstäder och residensstäder som Örebro och Västerås.

Om man lägger ner Medåkers skola garanterar man i princip att Medåker blir ointressant som bostadsort för de med högst skattekraft.

Det går inte att pendla och ha barn i skolan och klara av bägge sakerna.

Skinnskatteberg nedlade skolorna i Färna och Hed. Nu är Skinnskatteberg en betydligt mindre kommun men utfallet är värt att notera. Befolkningen i Hed-Gunnilbo är idag pensionärer eller pensionsmässig, med några få undantag som ofta är avkomma till de äldre som tagit över fastigheter och har en koppling till bygden, men den faktiska inflyttningen är marginell.

Medelåldern i Skinnskatteberg har ökat från 41 år till 46 år mellan åren 1998 till 2018.

Skinnskattebergsborna var 1998 ett år äldre än rikssnittet men år 2018 fem år äldre.

Då ingår centralorten Skinnskatteberg i dataunderlaget.

Glesbygden i resten av Skinnskattebergs kommun är idag huvudsak pensionärer. Det är bara en tidsfråga innan denna obalans övergår till att bli en betydande belastning för kommunen när dessa individer åldras ytterligare och kräver mer service.

Skinnskatteberg har därmed gjort det svårare att bo i Bysala eller Karmansbo, arbeta i Västerås och samtidigt ha barn i skolan.

Det blir utfallet.

Man kan som vanligt låtsas någonting annat – det står var och fritt – men det är realiteter.

Skattekraften är rörlig och människor har full frihet att bosätta sig var de vill.

Det är till och med grundlagsskyddat.

Att lägga ner Medåkers skola är ingen besparing för Arboga kommun – det är en ren inkomstförlust och Arboga behöver mer skatteintäkter.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.