Raoul Wallenberg – i våra hjärtan

Igår, lördag, var det 80 år sedan Raoul Wallenberg senast sågs i frihet. På Wallenbergs torg i Stockholm samlades många för att tända ett ljus och hylla hans minne.

Raoul föddes på Lidingö 1912. Han älskade sina tennsoldater i barndomshemmets pojkrum.

Raoul var son till underlöjtnanten Raoul Oscar Wallenberg och Marie Sophie Wising. Raoul Wallenbergs far avled i cancer tre månader innan Raoul föddes. Farfar Gustaf Wallenberg, som var ambassadör i Japan, fick ansvaret för Raouls uppfostran. Målet var att ge honom en ”bra människokännedom och erfarenhet av livet.”

Raoul Wallenberg hade tänkt sig ett annat liv. Han sökte inte äventyret, han hade inget behov av att bli hjälte. Han var utbildad arkitekt, han satsade på en karriär i näringslivet, men hade svårt att hitta rätt.

Hans kusiner, de kända bankmännen Marcus och Jacob Wallenberg, ställde sitt kontaktnät till sin släktings förfogande för att hjälpa honom att komma igång med sina affärer.

Krigsvåren 1944 skulle Raoul Wallenberg fylla 32 år och arbetade på ett litet handelsföretag som importerade gäss, kalkoner och äggpulver från Ungern.

Så kom Förintelsen till Ungern. En amerikansk-svensk räddningsaktion diskuterades för att rädda den sista spillran av judar i Europa. Svenska regeringen uppmanades att sända någon – men vem?

En serie tillfälligheter gjorde att allas ögon föll på livsmedelshandlaren Raoul Wallenberg. Ett halvår senare hade tiotusentals judar den unge svensken att tacka för sitt liv. Raoul Wallenberg blev en man vars mod och handlingskraft räddade tusentals judar.

Under nazisternas terrorregim i Ungern under andra världskriget tog Raoul Wallenberg på sig uppdraget att rädda så många judar som möjligt. Trots enorma risker för sitt eget liv, använde han sin kreativitet, diplomatiska status och orädda beslutsamhet för att motarbeta nazisternas planer.

Han utfärdade svenska skyddspass till judar och etablerade skyddade boenden under svensk flagg i Budapest. Dessa insatser visade hans enorma mod att agera i en tid då många andra valde att titta bort.

Känt är att Raoul Wallenberg greps av ryssarna och hamnade i Lubjankafängelset i Moskva den 6 februari 1945.  Sedan är allt ett enda mörker om hans öde.

Efter 45 års tystnad blev Raouls halvsyster Nina Lagergren och hennes bror Guy von Dardel inbjudna till Sovjetunionen. Vice KGB-chefen överlämnade då ett skrin. I skrinet låg Raoul Wallenbergs diplomatpass, hans kalender från 1944, hans adressbok och kontanter i schweizerfranc och den ungerska krigsvalutan pengö. Men något besked om Wallenbergs slutliga öde gavs aldrig.

Raoul Wallenberg är en av Sveriges mest hyllade hjältar och en symbol för mod, medmänsklighet och civilkurage. Hans liv och gärningar fortsätter att inspirera människor världen över.

Wallenbergs arbete är en påminnelse om vikten av att stå upp för mänskliga rättigheter och värdet av varje människoliv. I en tid när hat och förföljelse dominerade, visade han att en enda person kunde göra skillnad. Hans handlingar är ett kraftfullt budskap om att det är möjligt att bekämpa orättvisor och våld genom medmänsklighet och beslutsamhet.

Raoul Wallenberg är ett inspirerande exempel på civilkurage – att våga stå upp för det som är rätt även när det är farligt. Hans insatser visar att det inte krävs vapen eller våld för att bekämpa ondska; det krävs vilja, empati och handlingskraft.

Genom att minnas honom påminns vi om vårt eget ansvar att agera när vi ser orättvisor, både i våra egna samhällen och i världen i stort. Han utnämndes postumt till hedersmedborgare i USA 1981, den förste efter Winston Churchill.

Raoul Wallenbergs mystiska försvinnande efter att han greps av sovjetiska styrkor i januari 1945 är en påminnelse om att även de största hjältarna kan falla offer för förtryck. Hans öde förblir oklart, men hans livsverk är odödligt. Genom att minnas honom håller vi också frågan om rättvisa och ansvar vid liv.

Raoul Wallenberg har blivit en internationell symbol för humanitära insatser och civilkurage. Hans gärningar har hedrats världen över genom monument, skolor och institutioner som bär hans namn. Att fortsätta sprida hans historia är ett sätt att inspirera framtida generationer att agera med samma mod och medkänsla.

Att minnas Raoul Wallenberg är också att minnas Förintelsen och dess ohyggliga konsekvenser. Genom att hedra hans minne erkänner vi också de miljontals offer som inte hade samma tur.

Raoul Wallenbergs historia visar att även i de mörkaste tider kan det finnas ljus. Hans handlingar påminner oss om att vi alltid har ett val – att stå upp för det goda, att hjälpa dem som är i nöd och att aldrig ge upp hoppet om en bättre värld.

Att minnas och hylla Raoul Wallenberg är därför inte bara en gest av tacksamhet för de liv han räddade. Det är också ett sätt att hålla hans värderingar vid liv och att säkerställa att hans mod och medmänsklighet fortsätter att inspirera oss i kampen för en rättvisare och mänskligare värld.

Det finns många böcker skrivna om Raoul Wallenberg, på svenska och på engelska. Om du vill läsa en enda bok, för att få veta mer om Raoul Wallenbergs liv och gärning, rekommenderar jag Ingrid Carlsbergs bok ”Det står ett rum här och väntar på dig.” Boken belönades med Augustpriset 2012 och Axel Hirsch pris, utdelat av Svenska Akademien, 2013.

Frid över Raoul Wallenberg liv, minne och hjältemodiga insatser.