Skrivandet, akuten och folket

Det är naturligt. Vi vill att vårt samhälle kan styra i vilken riktningen det rör sig och att vi har genom valsedeln inflytande över hur saker kommer att gestalta sig i vår närmiljö. Att ordet blir politik som har nyckeln till vårt öde och att med ord kan vi påverka så att ett nytt samhälle tar form. Där skulle opinionstexten ha ett inflytande som förmedlare av idéer och tankar. Världen tenderar snarare att gå i otakt med var debatten drar men om vi inte kolliderar åsikter med varandra så upphör det fria och öppna samhälle som vi eftersträvar.

Jag skrev min första opinionstext 1979 och den blev publicerade i Gefle Dagblad. Det är 45 år sedan och jag har skrivit sedan dess ett betydande antal texter i olika forum. Om opinionstexter hade inflytande skulle jag ha förändrat samhället med dessa flera hundra texter, i någon form, men mitt inflytande att påverka utvecklingen har varit nära noll. Jag har ifrågasatt, påpekat, klankat, gjort mig rolig över, lyft fram trams och hyllat, försökt förmedla kunskap, misslyckats med att förmedla kunskap och det enda som egentligen har inträffat är att jag gjort en del upprörda och genom ren utmattning antagligen blivit en bättre skribent.

Det enda jag känner att jag hade lite inflytande i, om än marginellt, är ropet efter politisk tillnyktring i Rådhuset med texterna ”grundkurs för grundlurad” om det genuint ogenomtänkt att ställa upp 26 massiva ståltorn för industriell energiproduktion mellan Alvesta och Valbricka. Tretjärnsbergs energifabrik blev aldrig av, där jag fick tillfälle att vara en liten kugge i den opinionsstorm som formades utmed Hedströmsdalen. Det är i princip allt sedan 1979.

Varför blir folk upprörda och så få positiva över det man skriver? Därför att vårt minne för dem som håller med oss är så mycket kortare än de som säger emot oss. Om någon säger vad vi redan tycker blir det bara ett konstaterande att det var som man redan tyckte. Det är den mänskliga livsformen och det är något vi inte kan göra så mycket åt. Därför får man inse att skriva är något som man gör för sig själv i tron att det är en båtnad för samhället där ingen egentligen bryr sig.

Även om inflytandet är litet kan det ändå vara underhållande eftersom mycket inom kommunalpolitik inbjuder till att skriva om och jag säger som den amerikanska komikern Will Rogers, legendarisk på 1930-talet; ”Folk säger att jag skämtar fast det enda jag gör är att observera förvaltningen och rapportera fakta.”

Vissa saker är så ogenomtänkta att det är svårt att sätta ord på det – som att dra en avloppsledning för dyra pengar till Stäudd, halvvägs till Enköping, i tron att det skall bringa något åter. Vad Köping verkligen behöver är mindre lägenheter nära pendlingsmöjligheter så yngre människor och invandrare som startar upp ett nytt liv har möjlighet att komma igång. Det ger Köping förnyelse, skattekraft och ett mer levande centrum. Om fokus på framtiden är pensionärers pinkande i Stäudd har man hamnat snett. Det går att lösa avloppet i Stäudd, vilket de säkert kan göra i en gemsamhetsanläggning, om folket där får lite inflytande och komma med egna idéer. På flera platser har frågan löst genom en privat samfällighetsförening och det finns inget som hindrar att Stäuddborna hanterar frågan själva. Det kan inte vara en topprioritet i en kommun med 27 000 invånare. Att säga att frågan är utagerad och för sent att kommentera är ointressant – en dumhet blir de facto bara mer ihålig när den väl genomförts.

Solenergianläggningen i Arboga på 700 hektar är om möjligt ändå mer ogenomtänkt, där man istället för Värmlands ödebygder där folk inte ens bryr sig om att köpa fritidshus, söker man bygga denna anläggning mitt i en av Sveriges viktigaste kulturbygder och samtidigt skapa störning för utvecklingen av Arboga som försvarets logistikcentrum i en tid av säkerhetspolitisk turbulens och nationell risk. Där verkar kommunen vara på rätt spår och gör gemensam sak med befolkningen och sätter upp ett rejält motvärn.

Från Kungsörsfronten intet nytt eftersom det verkar för mig, som utomstående, vara en funktionell och skapligt välskött liten demokratiskt fungerande kommun. Jag noterar Kungsörs ständiga framgångar i olika ranking och omnämnanden i rikspressen.

Något som gjort livet betydligt enklare är att vi delar geografisk plats med Salomonssonsky Pravda, som anser sig vara Guds ställföreträdare i Åkerbo Härad, och som skriver taffligt och obildat nedlåtande om vårt intellektuella vridmoment utan att vara utrustade att jämföra. Detta är en källa till kommentarer. Särskilt som deras läsekrets är en bråkdel av vad den var, vilket är mer att likna vid den zenbuddistiska frågan – om två händer kan klappa, hur låter en hand?

Har jag nämnt för er att det är enbart Socialdemokratiska Arbetarpartiet som i landstinget ställer upp för akuten i Köping och vill utveckla istället för att avveckla?

De styrande i landstinget, med Moderaterna i spetsen, klär in nidingsdådet med vackra ord och förledande haranger som häxan i en anständig barnbok från 1800-talet men precis som i traditionell sedelärande barnlitteratur kommer häxan att eldas upp i valet 2026 om man inte ändrar sig om Köpings lasarett.

Nu har jag inte med ett enda ord nämnt Skinnskattebergs kommun, men det är ett epos för sig självt, och oroa dig inte, vi återkommer eftersom det är en källa av förvåning och ofattbarhet som ständigt flödar över.

För er alla, om ett år börjar nomineringarna sakta ta fart till det som skall bli de valbara i valet 2026. Fundera om du skall ställa upp. Samhället behöver dina insikter och dina åsikter, vi är rätt trötta på de som redan finns, och det finns plats för nya. Om någon är redan vald, hjälp dem gå vidare i livet. Demokrati är åsikter som utmanar, var en del av detta och ställ upp.

När det kommer till kritan är det enda jag egentligen vill med mitt skrivande är att folket hörs. Det finns saker som du vill åtgärda, allt från skolan till detaljer på stan, gör det! Du är folket och du har en röst. Låt den höras, se dig själv som en kandidat 2026. Så det är nog essensen i sidan 2, uppmana folket att vara folket och ta makten.