Varför är Sverige så dåligt underhållet?

Jag är orolig för den svenska underhållsskulden. Vi har en stor underhållsskuld i den svenska järnvägen, det svenska vägnätet, det svenska VA-nätet och i de kommunala bostadsbolagen.

Det handlar om många, många, många miljarder kronor i eftersatt underhåll.

Offentliga institutioner, näringslivet och privatlivet är helt beroende av en väl fungerande infrastruktur.

Att ansvara för infrastrukturen är en kärnverksamhet för landets regering såväl som för landets kommuner.

Trafikverkets inriktningsunderlag för perioden 2026-2037 visar att det krävs ytterligare 150 miljarder kronor till vägar och järnvägar fram till 2037. Annars räcker inte pengarna till både nödvändigt underhåll och redan beslutade investeringar.

Enligt en konsultrapport som WSP genomfört är prislappen för järnvägens underhållsskuld 70 miljarder kronor – en summa som ökar med 400 000 kronor i timmen. Detta enligt en granskning som Dagens Nyheter gjort.

SJ:s vd, Monica Lingegård, säger i en kommentar i DN:

– Det stora problemet är att vi är på väg mot en nationell härdsmälta. Jag ser ingen som räcker upp handen och tar ansvar för helheten.

Underhållsskulden i järnvägsnätet väntas i år leda till tågförseningar med kostnader på mer än 3,6 miljarder kronor, enligt Trafikverkets egen prognos.

Tågresandet beräknas öka med över 50 procent till år 2040 och bilresandet med 25 procent. En sådan ökning kan dagens tåg- och vägnät inte hantera på ett säkert, tillförlitligt och hållbart sätt.

För att få bort underhållsskulden i våra vägar fram till 2030 behövs en budget för vägunderhållet på 7,4 miljarder kronor per år. Det är dubbelt så mycket som vi satsar i dag.

Annika Wallenskog är chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Hon säger i en intervju i Ny Teknik att en svag kommunal ekonomi innebär att 40 procent av landets kommuner drar ner på underhållet i sina VA-anläggningar.

Brist på investeringar i löpande underhåll i våra kommunala VA-systemen riskerar läckor, förorenat vatten och sinande kranar.

VA-nätet har en ackumulerad underhållsskuld på 1000 miljarder kronor. I nuläget satsas omkring 16 miljarder kronor om året på kommunalt vatten- och avlopp. Enligt en rapport från Svenskt Vatten är detta 7 miljarder kronor för lite om året för att möta behoven.

I de kommunala fastighetsbolagen beräknas underhållsskulden enbart i ”miljonprogrammet” överstiga 500 miljarder kronor. ”Miljonprogrammet” på 1960- och 1970-talen innebar att det byggdes, inte bara bostäder, utan också gator, broar och belysningsanläggningar.

Alla dessa har i dag med marginal passerat sin teoretiska livslängd. Att komma ikapp med ett eftersatt underhåll är en puckel och en utmaning i det samlade kommunala underhållsbehovet.

Om vi bara tittar på det kommunala vägnätet så är 18 procent av underhållet eftersatt eller akut. Det motsvarar en kostnad på 12 miljarder kronor.

2011 kom en ny lag som slog fast att allmännyttan inte får ha några fördelar jämfört med privata fastighetsbolag. Lagändringen medförde att kommuner i ”affärsmässighetens namn” började plocka ut stora summor från sina bostadsbolag. Under de första två åren därefter flyttades mer än 5 miljarder kronor från allmännyttan till andra delar av kommunernas verksamhet.

Dessa pengar hade kunnat komma hyresgästerna till godo – bättre underhåll, lägre hyror. I stället kom detta alla kommunmedlemmar till godo i form av satsningar på annat, t ex kultur, parker och integrationsprojekt.

Hyresgästföreningen protesterade våldsamt och menade att deras medlemmar blev dubbelt beskattade. En gång via inkomstskatten. En andra gång via hyresavin.

Hur har denna underhållsskuld i den svenska infrastrukturen kunnat fortgå och växa? Hur länge skall detta få pågå?

Varje vettig människa förstår att kontinuerligt underhåll är smartare och billigare än att låta bristande underhåll pågå och fortgå. Då blir allt mycket dyrare.

Att hela tiden värna och underhålla vår infrastruktur är också en hållbarhets- och klimatfråga.

Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP.

På 1990-talet var den svenska statsskulden omkring 70 procent av BNP. Därefter har den successivt minskat. Sedan 2020 har Sveriges offentliga skuld minskat från 40,2 procent av BNP till 31,2 procent av BNP.

Detta jämfört med EU-genomsnittet på 81,7 procent. Bara fem länder inom EU har lägre skuldsättning än Sverige. Många har högre, t ex Frankrike 110,6 procent, Spanien 107,7 och Tyskland 63,6.

Kanske vore en ökad skuldsättning – lån som investeras i våra järnvägar, vägar och VA-system – ingen dum idé.