Porträtt

Med passion för skolan i ny identitet

Lina Axelsson Kihlblom från Gisslarbo brinner för kunskap och tolerans.

Vi möts i ett rött hus i en dalgång nedanför vägen i Gisslarbo. På andra sidan bäcken finns en kraftstation, som byggdes 1914. Då byggdes detta hus, fyra lägenheter, två ingångar, som arbetarbostäder.

I dag är huset i två delar, i en del bor Linas föräldrar, i dag över 80 år gamla, i den andra delen finns Lina och hennes döttrar. Hit flyttade familjen Axelsson från Kolsva 1979, när Lina var 9 år. Pappa Roland jobbade på bruket. Mamma Leena öppnade sin keramikverkstad och var aktiv keramiker till 2017. Lina har två äldre bröder, Per och Pål, som är tvillingar.

Lina är jurist, lärare och skolledare. Hon blev känd i TV-programmet Rektorerna. Hon blev uppmärksammad för sitt identitetsbyte, från man till kvinna, i Skavlan och i Min sanning. Hon var skolminister i Magdalena Anderssons regering under något år. Efter S-regeringens valförlust hade Lina kunnat bli riksdagsledamot. Hon vill hellre leda människor och organisationer. Politik är konflikt, Lina vill ena och driva framåt. I dag är hon förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun, med 4 200 medarbetare och 18 000 barn och elever.

Det blir ett öppet samtal i gott stämningsläge.

Vad betyder detta hus för dig i dag?

– Huset, Kolsva, Gisslarbo, Köping… jag har levt här med rädsla och längtan att fly. Det finns många vackra platser i världen. Jag skulle kunna ha ett bra liv på många ställen, men jag väljer att vara här. Det är här jag sluter min cirkel. Jag bär på så mycket kreativitet. Försöker jobba på lite bokprojekt. Jag älskar att gräva och göra om. Jag måste känna stimulans. Jag bor i Huddinge för att det är där mina barn går i skola. Är här i Gisslarbo fredag till söndag och på alla ledigheter. Om tio år kanske jag bor här på heltid.

Hur var din barndom i Kolsva?

– Allt som handlade om familj och skola var bra. Sedan hade jag en egen resa att göra som ingen visste om. Jag var flicka i en pojkes kropp. Det var ett hemligt inre liv jag hade. Hemligt mina första 17 -18 år. Då berättade jag för mina föräldrar och för några få kompisar. I dag är könskorrigering ett känt begrepp. När detta var aktuellt för mig visste folk i Kolsva inte om att något sådant existerade.

Hur levde du med din hemlighet?

– Jag har alltid levt mitt liv väldigt mycket i mitt huvud. Jag tyckte att jag hade det bra ändå. Minns att jag sydde och stickade kläder som jag hade på mig i skolan på högstadiet. Det gjorde ju inget annat barn. På Ullvigymnasiet i Köping backade jag tillbaka, försökte att inte synas över huvud taget. Jag kände både rädsla och distans till andra människor. Min hemlighet byggde upp skamkänslor och ovisshet. Tills jag var 18 visste jag inte om jag skulle bli accepterad om jag skulle bli Lina. När jag till sist vågade berätta för några få nära vänner fick jag reaktionen ”ja, ja, det där har vi gissat hela tiden.”

Din egen skolgång?

– Jag började på Malmaskolan. Sedan Ullvi i Köping. Sedan jobbade jag ett år som kemilärare på Malmaskolan. Gymnasieskolan i Köping på den tiden jämfört med i dag är stor skillnad. Jag gick natur. Matte var mitt bästa ämne. Ekonomi har jag alltid haft koll på, även när jag haft stora budgetar. Även om jag var dålig på multiplikationstabellen. Svårt att läsa, skriva, minnas. Därför valde jag allmän matematik. Mellan grundskolan och gymnasiet läste jag in särskild matematik själv en sommar.

Efter andra året i gymnasiet åkte Lina till Spanien och fick ett lyckligt år. En annan läroplan. Ett annat sätt att lära. Godkänt i alla ämnen, bra betyg i ett flertal ämnen.

Vad hände efter din identitetsförändring?

– När jag var klar, när jag blivit Lina, ville jag inte leva här i Kolsva där alla kände igen mig. Jag flyttade utomlands. Jag bodde i Tyskland, jag studerade i Uppsala, innan jag var klar med min juridik levde jag ett år i Frankrike. När jag pluggat färdigt åkte jag till Luxemburg, sedan bodde jag fem år på Irland. Jag ville träffa människor som jag inte behövde vara rädd för. Jag ville bara vara Lina. Jag levde i total förnekelse. Samtidigt längtade jag hem, ville vara nära mina föräldrar och mina vänner i Sverige. När jag var 35 år kände jag att jag måste komma hem och ta itu med mina demoner.

Du var rektor på Ronnaskolan i Södertälje 2011–2014. Du höjde gymnasiebehörigheten från 55 till 75 procent på tre år. Hur gick det till?

– Mer undervisning ger mer kunskaper. Därför måste man prioritera om. Åtgärda och följa upp. Som rektor var jag som en jobbig mamma. Mycket kärlek och mycket krav. Tuff mot eleverna. Tuff mot lärarna. Mycket extra undervisning. Jag satsade på vad jag kallade reparativa åtgärder. Har en elev kommit efter måste eleven snabbt ta ifatt. Lägg ner allt annat en tid – kör bara det som behövs och saknas.Tjugo procent av eleverna var nyanlända. Vi jobbade mycket med att få in dom i den ordinarie undervisningen. Detta samtidigt som vi gav dem den stöttning de behövde.

Varför går alldeles för många ut svensk grundskola utan godkända betyg i de så kallade kärnämnena?

– Det är svårare att gå i skolan i dag. Min dotter, som har gått ut nian, har haft matematikuppgifter som jag inte kan lösa. Då hade jag ändå femma i matte på naturlinjen, när jag gick i gymnasiet. Och jag tycker att jag är duktig i matte. Vi låter inte grundläggande färdigheter ta tillräckligt stor plats. När en elev går ut nian har eleven betyg i sjutton ämnen. Kanske skulle språk och matematik få mera plats.

Är läroplanen utformad så att alla elever skall klara skolan?

– Nej, som minister träffade jag en förening för skolpsykiatriker. De fick mig att förstå att läroplanen inte är gjord för att alla elever skall klara skolan. Från 2011 är det konstant 15 procent av eleverna, som går ut nian, som inte kommer in på gymnasiet. Eleverna måste ha akademiskt utbildade föräldrar som klarar av att hjälpa till. De som inte klarar skolan är barn med lågutbildade föräldrar, ofta med en ensamstående mamma med låg inkomst. Pojkar har särskilt svårt. När en elev kommer efter är det svårt att komma ikapp och reparera luckorna som uppstått.

Hur kan en elev gå hela grundskolan utan att lära sig läsa, skriva, räkna tillräckligt bra?

– Det måste måste upptäckas tidigt och åtgärdas tidigt. Det var därför jag som rektor förstod att reparativa insatser var så viktiga. Lägg andra ämnen åt sidan i tre veckor. Fokusera all tid på att komma ikapp i ämnen som läsa, skriva och räkna.

Den höga frånvaron kan inte underlätta inlärningen?

– Den psykiska ohälsan är vanlig i skolan i dag. Frånvaron har stigit kraftigt. Elever som tycker att skolan är så meningslös att de inte ens vill gå i skola. När jag gick ut årskurs 9 år 1986 var det aldrig någon som frågade mig vad jag kände inför saker. Vi lärde oss att anpassa oss, att vara lite tysta. Kände vi obehag eller glädje behöll vi det för oss själva. Idag uttrycker barn alla sina känslor. Mina barn kan säga ”detta godis är inte gott”. Det finns inte i min tankevärld att jag som barn skulle ha sagt att ”godiset är inte gott”. Barn i dag ställer större krav på delaktighet och meningsfullhet. Som chef vet jag att unga människor vill ha meningsfullt jobb och bra feedback.

Vad har lärarutbildningens sänkta status betytt för svensk skola?

– Förr var det konkurrens för att komma in på lärarhögskolorna. Då drevs intagningspoängen upp. I dag finns ingen konkurrens. Alla kommer in. Till och med studenter med låga meritpoäng kommer in på lärarhögskolorna. Alla lärare har i dag inte utbildning i läsinlärning. I dag kan man vara lärare i årskurs 1–3 och vara utbildad i två eller tre ämnen, till exempel i matematik och geografi. Då saknar man utbildning i läsinlärning. Vi har en skola som är söndertrasad. Vi har tryckt in för många ämnen. De som bestämt trodde att om man gör skolan svårare kommer eleverna att bli bättre. Det som har hänt är att skolan har ökat utslagningen och den psykiska ohälsan.

Vad betyder rektorns ledarskap för en bra skola?

– Rektorns ledarskap är en viktig faktor. Därför är det så viktigt att jag som chef skapar det goda sammanhanget, där andra kan lyckas. Det handlar inte om krav och deadlines. Det handlar om rätt sammanhang. Själv var jag som rektor nitisk och superfokuserad på vad grundskolan framför allt var till för – att ge behörighet till gymnasiet. Skolan måste ge verktyg så att alla elever kan bli unga vuxna. Så att de kan få sitt första jobb. Klara av samhällets förpliktelser. Vara en demokratisk medborgare. Alla misslyckanden i skolan, all utslagning jag ser, gör fysiskt ont i mig. Därför var det för mig som rektor så viktigt att inte ha en elevkår där hälften inte kommer in på gymnasiet. När jag slutade nian fick alla börja gymnasiet. En del med betyget 2 i genomsnitt började på Volvo och tjänade lika mycket som pappa. I dag säger vi att har du betyget 3 får du inte ens bli plåtslagare. Ditt betyg i engelska kan avgöra om du får bli rörmokare eller inte.

Aldrig förr har vi haft det så bra, aldrig förr har så många mått så dåligt. Varför?

– Sverige har högsta siffran i Europa när det gäller ”death of dispair”. Ofta unga män som dör en för tidig död i droger, kriminalitet eller självmord. När det kommer till psykisk ohälsa bland unga ligger vi också i topp i Europa. Vi tävlar och är utsatta för press. Vi har avskaffat ryggdunket. Gå dit, gör ditt bästa och det kommer att gå bra för dig. Nu räcker det inte att göra sitt bästa. Nu måste alla prestera på topp. Väldigt många unga känner sig uträknade alldeles för tidigt. Går du tio år i en skola som är lite för svår så skapar det inte goda känslor inom dig.

Hade du svårigheter när du gick i skolan?

– Jag hade själv svårt att lära mig läsa, kan fortfarande inte multiplikationstabellen. Ändå lyckades jag bli högpresterande på gymnasiet och läste in en jur. kand. på universitetet. Jag vet hur det känns att utveckla känslan av mindervärdighet, som utvecklas när man dagligen hamnar i situationer, där man inte förmår. Förmågor mäts som inte är mina förmågor. Samtidigt finns det andra situationer utanför skolan där jag kan känna mig oslagbar.

Vad är skillnaden i skolan i dag jämfört när du gick ut nian?

– När jag gick ut nian 1986 hade vi en skola som talade om resiliens – alltså motståndskraft mot din bakgrund. Vi hade en klassresa i svensk skola fram till början av 90-talet. Då började de snabba klippens period. Då började skolan marknadiseras. Att ha för mycket utslagning för tidigt är fel. The Survival of the fittest. Så funkar inte barn. De ger upp. I dag har vi ett samhälle där många fler blir som sina föräldrar. Är dina föräldrar arbetare, blir du arbetare. Är dina föräldrar akademiker, blir du akademiker. Samhället har också förändrats. På fyrtio år har arbetsmarknaden förändrats. I dag kräver 75 procent av alla jobb att du har högre utbildning. Mycket av produktionen ligger i andra länder. Vi skapar koncept, designar och utvecklar. Därför krävs nya ”skills”, nya kunskaper och färdigheter.

Hur uppnår vi drömmen om en likvärdig skola för alla?

– Så länge man deltar, utför och gör sitt bästa – då måste man få känna att man är ”good enough” och få ta ett steg vidare. I dag stoppar vi många på vägen dit. I dag finns det inga svårigheter med att individualisera kravställningarna. En del kommer att få jobba med grundläggande fakta och färdigheter längre tid. Men – så länge eleverna kommer, deltar anstränger sig – låt dem komma vidare. Om någon inte utvecklas i rätt takt – sätt in åtgärder. Låt alla vara med, men mät progression (utvecklingen) individuellt.

”Låt mig verka medan dagen brinner”. Ett citat från Millesgården av Ruth Milles. Ord som inspirerar Lina.

Din syn på friskolor?

– Min yngsta dotter går på ett fristående gymnasium, min äldsta går på Fryshuset. Fantastisk verksamhet! Jag har ingenting emot fristående skolor. Det som är fel är att driva friskolor med stora vinstmarginaler. Fyra stora friskolekoncerner går med över 1 miljard kronor i vinst. Friskolorna vill inte ha en likvärdig skola för alla, för man kan inte göra vinst på alla elever. En del elever kräver mer resurser. Vi är det enda landet i världen som tillåter att en friskola får 100 000 kronor av skattemedel för att bedriva skola men satsar bara 80 000 på varje elev. Vi skulle ha lika fina fristående skolor om vi tog bort vinsten. Inte okej att belopp som motsvarar 27 000 lärare inte ens kommer skolan till del utan hamnar som vinst någon annan stans.

Frånvaro av friskolor är inte en garanti för bra och likvärdiga skolor. Det ser vi i många kommuner i Västmanland. Vad vill du göra åt detta?

– Kommunala huvudmän har inte regler de kan tillämpa, det är fri hopp och lek. Vi måste se över kommunernas skyldigheter när det gäller skolans finansiering, hur man måste jobba för att åstadkomma likvärdighet. I dag finns det inga incitament för kommuner att jobba mot likvärdighet. Det är en svår uppgift för många kommuner att vara skolhuvudman. Just nu tror jag att kommunerna skulle behöva en motpart. Kanske skulle staten vara tydligare och peka på bristen på likvärdighet.

Den fackliga organisationen Sveriges Lärare har många kritiska synpunkter på kommunerna som arbetsgivare. Är kritiken berättigad?

– Lärarprofessionen skulle må bra av att vara i ett annat professionellt sammanhang. Jag har ju 4 200 anställda inom skolan i Eskilstuna. Många av dem är akademiker, som pluggat länge. Att hålla välutbildade professioner uppdaterade, stimulerade och ge dem den status som de har rätt att känna är svårt för många kommuner. Alla 290 kommuner uppfinner hjulet själva, för det är inte så tydligt hur hjulet skall se ut.

Hur kommer artificiell intelligens (AI) att förändra skolan och utbildningen?

– AI kommer att påverka skolan väldigt mycket. Jag använder själv AI när jag pluggar med min dotter. Först får hon själv jobba med uppgiften. När hon är klar kan vi fråga oss tillsammans – vad skulle AI säga om det här? Sedan kan vi jämföra. Att i dag sitta och leta i böcker efter svar på en fråga är inte självklart. Jag skrev själv koncept när jag pluggade, jag tyckte att jag mindes för lite. Jag säger till min dotter – kom ihåg rubriken, sedan fem fakta under varje rubrik. Läxläsning och hemtentor kommer inte att finnas i framtiden.

Du var politiker i ett år och skolminister i Magdalena Anderssons regering. Hur kändes det?

– Jag är jurist, jag har alltid varit tjänsteman och jobbat mot politiken. Helt plötsligt skulle jag kastas in i politiken på regeringsnivå. Det var en enorm resa. Det var valår och allt skall vara i konflikt. Väldigt spännande.

S förlorade valet. Du kunde ha valts in som riksdagsledamot. Du ville inte – varför?

– Socialdemokraterna är ett folkrörelseparti, man jobbar uppåt. Jag hade ingen ingen politisk förankring. Jag föredrar att vara chef och ledare, jobba mot politik, jobba med förslag till samhällsutveckling än att driva opinion. Riksdagsarbetet lockade inte.

Hur förändrade publiceringen av boken ”Kommer du att tycka om mig nu?” ditt liv?

– Jag började ungefär samtidigt jobba på Ronnaskolan i Södertälje med 100 personer i personalen. Sannolikheten att någon var från Kolsva eller hade en släkting i Kolsva var liten. Men jag levde med sådan rädsla. Boken var ett sätt att berätta att jag levt i ett trauma. Men jag tänkte inte förbli i mitt trauma. Jag tänkte omvandla det till en emotionell guldgruva.

Identitet och stolthet måste väl vara oberoende av kön?

– Att i flera år leva i trauma och rädsla är förödande. Att skriva boken var ett sätt att kliva in i min rädsla, att sedan hitta ett förlag. Fick vara med i Skavlan och Min sanning i teve. Jag hade gjort serien med Rektorerna två gånger innan. Min bok utkom när jag satt i Skolkommissionen. Gustav Fridolin, då skolminister, skickade SMS och gratulerade.

Vad i den transsexuella erfarenheten berikar våra samhällen?

– Det har varit en gåva för mig att gå igenom detta trauma. När jag var ung och levde med min hemlighet så var jag supermedveten i frågeställningar som vad ser andra och vem är jag för andra. Rädslan och spänningen gjorde mig enormt inkännande. Detta har jag med mig i dag när jag är chef, när jag kommunicerar, vad är det andra ser. Jag har alltid ett öga som tittar på mig. Inte på ett fåfängt sätt men med en medvetenhet om hur man blir sedd. När jag träffar andra transpersoner märker jag att de levt i en drömvärld. Jag har själv blivit bra på att dagdrömma, att jag kanske är någon annan, i en annan situation. Jag kan tänka…skall jag titta på Netflix eller bara sitta här och reflektera. Min inre bio är berikande och härlig.

Vi hade nyligen en stor debatt om man skall få ändra sin könsidentitet vid 16 eller 18 års ålder. Beslutet blev 16 år. Din åsikt i frågan?

– Den nya lagstiftningen innebär att man skiljer mellan fysiskt kön och juridiskt kön. Man kan ändra en bokstav i sitt körkort. Det innebär inte att man genomgår en massa kirurgi vid 16 eller 18 års ålder. Vill någon prova att leva i den nya rollen går det bra. På 80- och 90-talet var det så att…om du inte gick hela vägen…då fick du ingenting. Minns att man fick gå på möten på Socialstyrelsen där professorer ställde konstiga frågor. Visade man tecken på tvivel eller inte ville genomgå all kirurgi eller leva lite som en hen…då fick man nobben. Det gällde att passa in i standardbilden. Jag kunde leva med det. Numera finns det kanske personer som vill leva som kvinna men inte vill genomgå kirurgisk förändring. När det gäller kirurgiska förändringar måste vi ha mekanismer och kontroller. Mår man dåligt psykiskt, bär man på trauman, blir man inte så bra på att fatta beslut.

En sammanfattande reflektion?

– Ett samhälle som kan hantera minoriteter och olikhet är också det samhälle som kan tillåta jämlikhet och jämställdhet. Vi måste alltid fråga oss om vi begränsar allas rätt att få vara sig själva. Det får vi inte göra.

Innan vi tar farväl berättar Lina helt spontant.

– Jo, jag har numera en särbo i Falun. Han heter Peter och vi träffas på helgerna. Han undervisar på Högskolan Dalarna.

Linas ansikte utrycker värme och glädje när hon berättar om sin nya kärlek.

Porträtt
06:00 | 8 juni 2024

Kommentera artikeln

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-
GRATISTIDNINGARNA

Magazin24 – Årets lokala insats 2023

Magazin24 – Årets gräv/artikelserie 2023

Magazin24 – Årets lokalsajt 2020