Gör alla en tjänst – överklaga

Det är säkert ingen illvilja, förhoppningsvis, men förvaltnings-myndigheter överhopas av nya regler, deras områden blir alltmer komplexa och de har ofta hög personalomsättning. Det gör att det blir allt oftare fel. Ingen är mer lämpad att rätta till det än du.

Här kommer du in – den klagande. Det är enkelt. Förvaltninglagen säger till och med att myndigheten skall hjälpa dig ta fram din överklagan om du har svårt att navigera och formulera dig.

Om du inte är nöjd med ett beslut från Försäkringskassan, landstinget, Länsstyrelsen, kommunen eller någon annan offentlig myndighet gör du hela samhället en tjänst att besvära dig – och överklaga.

Att överklaga myndighetsbeslut låter mer komplicerat än vad det är. Ett överklagande, besvär, är enbart att du inte är nöjd med beslutet och vill ha rättelse.

Varför överklaga? Dagens myndigheter är överhopade med ärenden och även om vi inte ser det blir allt mer beslut i det närmaste automatiserade och inte alltid tar hänsyn till detaljerna. Ett exempel är fastighetstaxering som bygger på officiella uppgifter, data om byggnader som finns i systemet och statistiska marknadsrörelser.

Dessa uppgifter kan vara gamla och inkorrekta. Taxeringsvärdet som åsätts ditt hus är en produkt av datoriserade beräkningar av historiska händelser – inte en individuell bedömning av värdet av din fastighet.

Bara för att en myndighetsperson säger en sak behöver det inte vara rätt, det händer mycket varje dag för dem och deras beslut baseras på långa kedjor av information där det faktiskt kan bli fel.

Alla saker som myndigheter gör som påverkar dig är i grunden ett myndighetsbeslut, vare sig det är en nivå i sjukpenningen eller att kommunen begär dig flytta husvagnen som du parkerat i trädgården sedan 25 år. Så hur tacklar du ett dåligt beslut?

För det första, alla beslut skall fattas med lagstöd. Det gäller alla myndighetsbeslut såväl kommunala som statliga. Klarar man inte av att ge lagstöd är det ett ogiltigt beslut. All offentlig verksamhet bygger på lag. Det gör att vad som än sägs i ett myndighetsbeslut så måste det ha lagstöd.

Du kan enkelt begära att få det förklarat vilket lagstöd en myndighet baserar ett beslut på genom att – just det – skriva ett brev och begära lagstödet. Skriv pappersbrev eller epost när du kommunicerar med myndigheten så att det inte blir några missförstånd.

Alla handlingar i ett ärende som inte är sekretessbelagda är offentliga. De kan du begära ut kopior på så du ser hur det ärende du tänker överklaga har beretts och underlaget för beslut. Din begäran om att erhålla kopior av allmänna handlingar skall handläggas skyndsamt enligt lag. Det finns ett demokratiskt intresse att du får se hur förvaltningen arbetat med ditt ärende.

Kräv skriftliga beslut – acceptera inga muntliga ”beslut” eller påståenden. Kräv skriftliga beslut som kan överklagas. Erfarenhetsmässigt är det viktigt att beslutet är på papper eller epost – och inte att du chattat eller pratat med till exempel Försäkringskassan eller kommunen.

Ett skriftligt beslut är också tydligare och har om det gjort rätt en medföljande besvärshänvisning. När du skriver epostbrev eller pappersbrev har du även bevis på vad du begärt och skrivit. Det kan aldrig bli ord mot ord. Även om du kan chatta och ringa till myndigheten så är det i slutändan du som bär det slutliga ansvaret även om myndigheten ger dig felaktig rådgivning och skenmässiga muntliga beslut.

Ett beslut skall innehålla en besvärshänvisning – en skrift som förklarar hur du överklagar på enkel svenska. Om det beslut du får inte innehåller en besvärshänvisning skriver du till myndigheten och begär en besvärshänvisning – du har laglig rätt att få veta hur detta beslut överklagas.

Att överklaga behöver inte vara komplicerat. Du anger vilket beslut det gäller, vad du tycker är fel, du motiverar det och du ger ett förslag på annat beslut eller enbart berättar hur du vill ha det. I och med att du säger hur du vill ha det ger du myndigheten en möjlighet att rätta till det till din fördel.

Det du skall vara uppmärksam på är när du får beslutet är när sista dag att överklaga är – det skall framgå av beslutet. Din överklagan skickar du till myndigheten själv eller en adress som framgår av besvärshänvisningen.

Tveka inte och ring myndigheten och fråga. Du kan även beställa tid och besöka myndigheten för att få hjälp att överklaga deras eget beslut.

Du kommer att bli förvånad hur ofta du får rätt efter att ha överklagat. Varför? Många myndigheter och även kommuner ger avsnoppande svar för att bli av med folk. Om du överklagar blir det uppförsbacke och man måste plötsligt följa lagen vilket man inte alltid gjorde i första ledet. Ditt ärende blir ordentligt berett.

Ibland hävdas sekretess i de mest besynnerliga frågor men det måste finnas ett skyddsbehov för sekretess och det måste styrkas. Att hävda sekretess kräver lagstöd. Det är inget tyckande. Om de fortsätter hävda sekretess – du kan rutinen – se till att få skriftligt beslut med lagstöd, besvärshänvisning, överklaga.

Så från den här punkten – överklaga de beslut du får som du tycker är fel. Du gör alla en tjänst eftersom det tvingar myndigheter att följa lagen.

Och lagen är genom riksdagen folkets vilja hur samhället ska se ut. Du ser till att folkviljan följs genom att läsa besvärshänvisningarna och överklaga.