Hur agerar vi i vår svårnavigerade tid?
Hur investerar vi om vi har några kronor över?
Hur investerar vi om vi har några kronor över?
Frågan är näst intill omöjligt att svara på. Att syssla med aktier kan liknas vid att vara bonde, man sår i förhoppningen att säden skall gro och växa upp till en bra skörd. Men vägen till skörd är osäker. Som regel går det bra men hoten finns där, torka och regn vid fel tidpunkt förstör emellanåt grödan. Men trots det, nästa år satsar bonden på nytt, hen ger sig inte.
Som sagts ovan, vi lever i en svårnavigerad tid. I dag handlar det inte bara om upp- och nergångar i konjunkturen. Nedan gör jag ett försök att sammanfatta problemen. För problem, många skapade av människor, handlar det om – kanske kan vi hoppas på att människorna tar sitt förnuft till fånga och söker vänskapliga relationer i stället för accelerade våld.
Om vi, som de flesta ekonomerna siar, tror att konjunkturen bottnar i höst borde vi kunna planera som följer; Börsen brukar ligga ett halvår före svängningarna i konjunkturen. I så fall om det bara handlar om konjunktur så tror jag konjunkturen bottnar framåt hösten. I så fall kan det vara bra att vara någorlunda fullköpt frampå vårkanten och eftersom vi har ett stort värdetapp bakom oss kan det vara bäddat för en relativt stor och snabb uppgång.
För den som investerat i aktier eller har pengar disponibla ser fortsatt ägande eller köp ut att var ett bra alternativ. Men vi måste vara beredda på stor volatilitet. Oron på marknaden, kriget i vår närhet, den som i varje fall jag upplever politiska förvirring vi har i Sverige gör att marknaden känns mycket osäker. Kurserna på börsen kommer sannolikt att vara mycket volativa.
Jag har bara en rekommendation. Gör som bonden gör. Efter årets missväxt, planera för nästa förhoppningsvis goda tillväxtperiod, men var noga med analyserna. Men kom ihåg, du fattar dina beslut själv. Jag bara varnar, tro inte för mycket på mig, jag har haft fel många gånger.
Men som jag sagt tidigare, i dag handlar det inte bara om konjunkturen. Jag försöker mig på att göra en liten probleminventering och jag börjar med grannlandet Ryssland, som med Vladimir Putin i spetsen, startat krig mot grannen Ukraina, ett angrepp på hela den demokratiska världen. Att föra krig mot ett grannland är nog det oförnuftigaste man kan företa sig. Om det över huvud taget går, tar det lång tid att läka såren.
Efter att ha dödat, lemlästat och deporterat Ukrainare och fullständigt förstört infrastrukturen i Östra Ukraina kan Putin knappast räkna med vänskap mellan folken. Det tar generationer att återupprätta fungerande relationer.
Ursäkta inlägget om Putins krig men jag skrev det efter att jag på nattkröken den 25 mars, lyssnat till ukrainska musiker på TV 2, ett program där musik blandades med bilder från musikernas hem, som bombats sönder. En värdefull kväll framför TV-n.
Kriget motverkar kampen för en hållbar framtid. Det ryska kriget drabbar världsekonomin med stigande energipriser, något som höjer priset på allt vi handlar. En positiv följd borde vara intensifierade satsningar på förnybar energi. Men tyvärr, i en värd där man måste skydda sig mot angrepp från grannlandet handlar det om motsatsen till hållbarhet, tillverkning av vapen och ammunition sätts i högsätet.
Den inflationen som oron på energimarknaden skapat gör att många har svårt att klara sin privatekonomi. Det finns tecken på att inflationen snart kommer att avta säger en del förståsigpåare. En ytlig analys av vad som gjorde att matpriserna stack iväg kan sitta bra på plats.
En bonde i bekantskapskretsen beskrev prisutvecklingen på vete. År 2021 fick han 1,50 kr/kg. För år 2022 skrev han kontrakt till priset 3,50 kr, en uppgång å 250 %. Skörden blev större än kvantiteten han skrivit kontrakt på. Priset på överskottet hamnade på 2 kr, fortfarande 30 %, högre än året före. Så till bonden jag köper ägg av. Kontraktet på foder som måste köpas gick ut och måste förnyas mitt i värsta turbulensen. Han tvingades höja priset på äggen med blygsamma 30 %.
Tack vare egenproduktion av spannmål kunde han hålla nere prishöjningen, men givetvis med minskad lönsamhet. Inflationen kanske kan hejdas men de nya högre priserna får vi nog stå ut
med, kanske med undantag av realisationer på överskott som minskad handel skapar.
Inflationen måste bekämpas och det görs med räntehöjningar. Svenskarna är högt belånade, kanske högst i västvärlden. Låga räntorna har lockat oss till att betala för mycket och låna för mycket. Banker och andra kreditinstitut har ställt upp. Nu måste bankerna vara med och ta konsekvenserna. De har att välja mellan allt för höga räntor, som låntagarna inte klarar av att betala eller att förlora pengar på kunder som hamnar på obestånd. Bankerna har råd att ta det lite lugnt. Det mesta av våra insättningar på bank löper fortfarande räntefritt.
Aktiemarknaden – Finansmannen Christer Gardell säger ”Aktiemarknaden överreagerar alltid när det blir dramatiskt”. Fler bubblor kan spricka i spåren av de amerikanska bankkollapserna. Men i grunden ser finanssystemet starkt ut säger han, en av Stockholmsbörsen största ägare. Han tror inte på en större kris men menar att aktiemarknaden kommer att vara turbulent under ett par år. – De stora europeiska och amerikanska bankerna ser starka ut. Men Tech bubblorna och kryptobubblorna måste bort. De har fallit omkring 60 procent men måste bort 100 procent. Det kan ske de kommande åren” säger han. – Jag håller med.
Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, menar ”fler kriser kan vara på väg”, men säger han ”Så länge de är små och så länge det vidtas rimliga skyddsåtgärder behöver det inte leda till en finanskris. Men vi måste vara vaksamma, för vi har inte koll på alla bubblor”
Även han påpekar det nyttiga ”Fler affärsmodeller har slutat fungerar. Till exempel krypto och olika former av venture Capital-bolag. Det är modeller där man tagit stor risk för att tjäna mycket pengar och då kan man fastna i ett läge nu, när räntorna stiger, där man får stora problem.”
Mänsklighetens hantering av naturresurserna. Tyvärr är vi på väg att rasera förutsättningarna för mänskligt liv, kanske det enda i hela vårt universum. Den utvecklingen måste hejdas!
Sverige som legat i framkant i arbetet för en hållbar framtid har med hjälp av oansvariga politikers uttalanden, tagit flera steg tillbaks. Svenska entreprenörer lämnar fältet och även om politikerna tar till sig verkligheten och lägger om kursen har osäkerheten som skapats stört entreprenörskapet i en sådan omfattning att det blir svårt att bygga upp förtroendet igen.
Politikerna måste hitta gemensamma vägar. För svensk del finns bara en väg att gå, Moderater, Socialdemokrater etc. måste tillsammans lösa miljö- och energifrågorna. Beslut måste efter väl genomförda analyser fattas i politisk enighet. Besluten skall styra utveckling för, faktiskt, all framtid. Ingen seriös investerarare satsar på långsiktig miljöanpassad verksamhet om det inte finns en långsiktigt fastställd energipolitik.
I beslutsunderlaget måste påverkan av miljön, kostnader på lång och kort sikt jämte människors acceptans finnas med. Politikerna måste, om de skall klara uppgiften, erkänna sina egna bristande kunskaper. De måste lyssna till forskare, företagare, ekonomer och tillsammans med dem söka lösningarna. Sedan ligger den inom politikernas ansvarsområde att besluta och se till att besluten blir verklighet. Bra politiker är bara de som har så stort självförtroende att de vågar erkänna att de inte klarar sig utan att lyssna till kunniga medmänniskor.
Svensk forskning och svenskt företagande ligger väl framme. Lyssnar bara politikerna på forskare, ekonomer och företagare kan de fatta beslut som gör att Sverige kan gå i spetsen för vårdandet av en fortsatt beboelig värld.
Om Sol- och vindkraftens lönsamhet säger Thomas Kåberger, professor på Chalmers ”att fossila bränslen fasas ut är självskrivet, men för det krävs drivkrafter. Den troligen viktigaste drivkraften är att sol- och vindkraft är så lönsam. En annan viktig drivkraft är att det går att bygga mindre anläggningar, man behöver inte driva företag i stor skala, vanliga människor, utan hushåll, småföretag och nya aktörer kan driva utvecklingen. De kan tillsammans investera i närliggande anläggningar.
Om kärnkraft säger Kåberger; ”Kärnkraften har inte en chans vare sig pris- eller tidsmässigt. Bara som exempel kärnkraftskapacitet i världen ökade förra året 4 GW medan solelen växte med 200 GW. Vind- och solel är enda möjligheten att skapa hyggliga levnadsförhållanden för de stora delarna av världens befolkning som i dag svälter.
Ledarskribent Susanne Nyström DN skriver ” Myndigheter och forskar är överens; Under de närmaste 10 åren är det vindkraft som måste till för att klara energin. Fler vindsnurror är ett allmänintresse som vi har svårt att klara oss utan. Din och min utsikt är ett särintresse som ska vägas mot elbrist, höga energipriser och ökade koldioxidutsläpp.”
Det är viktigt att människorna som skall leva med konsekvenserna av besluten är med på noterna. De måste ha tillgång på energi framställt med minsta möjliga skador i närliggande miljöer, med vettig kompensation för intrång i närmiljön och till hyffsade priser på energi. Medborgarna måste få information och möjlighet att påverka. Ibland måste vi även acceptera mindre populära investeringar.
Men det går inte att förenkla och bara säga ja eller nej till kärnkraft eller till olika förnybara energikällor. Vi behöver snabba lösningar och långsiktiga lösningar.
Först och viktigast är minskad energiåtgång, energieffektivisering, En övergång till eldriven fordonstrafik inte illa, minskar energiförbrukningen vid drift med mer än 70 %. Sedan gäller det att klara sig undan allt för stora satsningar på nya elnät och det sker bäst genom satsningar på närliggande landbaserad vind- och solenergi. För att klara det krävs satsningar på energilagring, satsningar på vätgas, pumpkraft, batterier etc.
För den som har lite slantar stående – satsa på aktier i företag som jobbar för en hållbar framtid men, som vanligt gör vad du kan för att spåra upp företag med bra förutsättningar och det gäller att handla när priserna bottnar, vilket den kanske gör nu på vårkanten.
Carl Olov Persson
f.d. riksdagsledamot för Västmanlands län
Moderator för ”Aktieklubben Hållbar Framtid”
Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.