Kärnkraft en omöjlighet

Att bygga nya kärnkraftverk i Sverige är inte praktiskt möjligt eftersom det är för dyrt, säger Moderaternas tidigare energipolitiska talesperson Mikael Odenberg till SvD. Han dömer helt ut den debatt som nu pågår som ”djupt osaklig”.

– Det är sanningen. Debatten som pågår nu är bara populistisk, säger Odenberg, som också säger att ”ingen normalt funtad människa” vill bygga konventionell kärnkraft i dag.

Han dömer också ut M-ledaren Ulf Kristerssons utspel om elbristen som ”ett sätt att vinna röster”. (Obs! före detta minister i en moderatledd regering! Skribentens anmärkning.)

Samtidigt vill Kristdemokraterna bygga två nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals, rapporterar SVT Nyheter.

Peter Alestig DN
Om bygget av nya kärnkraftverk blir en ekonomisk katastrof lär svekdebatten komma långt efter att den här regeringen lämnat rodret. Det gör det politiskt riskfritt att ge storslagna uttalanden om tio nya reaktorer. Men för den som gräver djupare i löftet finns fler frågetecknen.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Sverige behöver fördubbla elproduktionen till år 2045, och då behövs ny kärnkraft motsvarande tio stycken konventionella reaktorer (det kan också vara flera mindre av SMR-typen). Det konstaterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid en presskonferens förra veckan.

Hur mycket effekt det skulle motsvara ville hon inte svara på när en reporter på plats ställde frågan upprepade gånger. Men baserat på effekten i de svenska reaktorerna som finns i dag kan det översättas till ny kärnkraft motsvarande omkring 11 000 megawatt – totalt blir det mer än en fördubbling av dagens installerade effekt.

Ministerns kärnkraftsutspel ifrågasätts
Regeringens bedömning av hur många nya kärnkraftreaktorer Sveriges ska ha bygger på otillräckliga analyser. Det menar energiforskare som ifrågasätter utspelet om tio nya kärnkraftverk.

– Det finns inga fakta bakom det vill jag hävda, säger Filip Johnsson på Chalmers tekniska högskola.

KTH-forskaren Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät,
förespråkar en teknikneutral portfölj av kraftslag och ser kärnkraft som en naturlig del i energiomställningen både i Sverige och internationellt.

Men siffran regeringen presenterade förra veckan förvånade henne. Delvis på grund av omfattningen men framför allt att den över huvud taget presenterades.

Hur mycket vi ska ha är inte huvudfrågan just nu, menar hon.

– Vad vi behöver är mer kunskap kring kärnkraft. Det är frågor om uranbrytning, placering av kärnkraft och hela processen kring återbruk och förvaring som är intressanta i nuläget. Det är denna kunskap som kan leda oss framåt, säger hon.

Vad vi behöver är mer kunskap kring kärnkraft

Någon källa eller bakgrund till siffran redovisades inte under presskonferensen men regeringskansliet uppger när DN frågar att den baseras på en rapport som Svenskt Näringsliv publicerade förra sommaren.

Arbetet med rapporten har letts av konsulten Staffan Qvist. Efter att den publicerades har företrädare för Svensk vindenergi, 100 % förnybart och Naturskyddsföreningen riktat kritik mot att flera inblandade har ”tydliga kärnkraftskopplingar” och att analysen skulle vara partisk.

De nämner bland annat Staffan Qvists ägande i det svenska kärnkraftsprojektet Blykalla. Staffan Qvist avböjer att kommentera saken och hänvisar till ett tidigare inlägg i DN Debatt  där han skriver att det rör sig om ”några aktier” i ett bolag som utvecklar en teknik som inte finns med i studien.

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät
Enligt Lina Bertling Tjernberg finns det inga tillräckligt bra analyser av det här slaget för att dra välgrundade slutsatser om mängden kärnkraft som behövs för framtiden.

– Jag har inte sett det hittills i alla fall. Alla är så otroligt vinklade i det de gör.

Hon understryker att med ”alla” så syftar hon på såväl forskare och konsulter som myndigheter och näringslivet.

– Det finns inte en aktör som kan göra det här. Det måste vara både forskning, konsulter, näringsliv och myndigheter som samverkar. Var för sig har de inte all kunskap som behövs och alla, även myndigheter, har dolda agendor och åsikter. Det måste vara fler aktörer i samverkan om man ska komma bort från det, säger Lina Bertling Tjernberg.

Regeringens bedömning
av hur många nya kärnkraftreaktorer Sveriges ska ha bygger på otillräckliga analyser. Det menar energiforskare som ifrågasätter utspelet om tio nya kärnkraftverk.

– Det finns inga fakta bakom det vill jag hävda, säger Filip Johnsson på Chalmers tekniska högskola.

Källa: Energimyndigheten.
Filip Johnsson är professor på Chalmers tekniska högskola med inriktning energisystem. Han menar att det är alldeles för mycket som spelar in i hur ett framtida energisystem utformas för att någon 20 år i förväg ska kunna säga hur mycket som behövs av ett specifikt kraftslag.

– Det är väldigt förvånande att de sätter en sådan siffra på det. Man kan ju ha en åsikt, vilket är ganska tydligt att de vill ha mer kärnkraft, men det går liksom inte att säga att vi behöver tio stycken reaktorer. Det finns inga fakta bakom det vill jag hävda, säger Filip Johnsson.

Han tror att uttalandet är ett sätt för regeringen att flytta fram positionerna i kärnkraftsfrågan. Tidigare har det talats om lagändringar och en fördubbling av kärnkraften.

– Nu är det tio storskaliga reaktorer, då är det snarare en tredubbling man pratar om, säger Filip Johnsson.

Han betonar att han inte är emot kärnkraft, men menar att ett ensidigt fokus på den riskerar att senarelägga elektrifieringen.

– Industrisatsningarna som är på gång är till stor del drivna av att man tänker att vi har potentiellt billig el i Sverige, men kärnkraft är det dyraste kraftslaget och det är framför allt ganska bråttom att få fram el. Risken är att det här stoppar upp och blir en våt filt över andra kraftslag, säger Filip Johnsson.

Risken är att det här stoppar upp och blir en våt filt över andra kraftslag

Tillsammans med kollegan Lisa Göransson har han nyligen publicerat en rapport där olika tänkbara energimixar som kan täcka det förväntade behovet år 2050 undersöks. Den talar i en annan riktning än regeringens budskap.

Studien bygger på en modell som utifrån olika parametrar tar fram det samhällsekonomiskt mest effektiva energisystemet.

– Om man inte sätter några direkta begränsningar kring vad man önskar för tekniker så tar modellen inte fram någon kärnkraft alls, för den är ganska dyr helt enkelt, och då har vi ändå satt kärnkraftkostnaden lite lägre än vad den brukar sägas vara för att inte anklagas för att vara kärnkraftspessimistiska, säger Filip Johnsson.

Oavsett om det behövs eller inte så ställer han sig också frågande till om det över huvud taget är möjligt att genomföra en så stor utbyggnad av kärnkraften som regeringen önskar till 2045. Den största risken han ser är den ekonomiska – hur ska aktörer på en avreglerad marknad våga satsa?

I Tidöavtalet skriver samarbetspartierna att de vill ha statliga garantier på 400 miljarder kronor avsatta för kärnkraft. Det är logiskt att vilja ha det, konstaterar Filip Johnsson, men en sådan konstruktion är inte ”snuten ur näsan” som han beskriver det.

– Med konkurrenslagstiftning och sådant kan staten inte bara betala Vattenfall eller någon annan för att bygga kärnkraft. Det är inte helt uppenbart hur det ska gå till.

Källa: Svenska kraftnät.
Frågar man i stället Svenska Kraftnät, myndigheten som ansvarar för kraftsystemet i Sverige, så är regeringens scenario inte otänkbart. Det kan till och med finnas utrymme för mer än så.

Myndigheten gör vartannat år en långsiktig marknadsanalys där den tittar på hur elsystemet kan tänkas se ut framöver i olika scenarion. I ett av dem där man har förutsatt att industrin och fordonssektorn elektrifieras i hög grad, och att politiken fokuserar mer på låga utsläpp än på förnybart, kan Sverige ha kärnkraft motsvarande 8 370 megawatt installerat 2045.

Det är en ökning med 20 procent från i dag, eller två nya konventionella reaktorer om man så vill.

Men den analysen är gjord 2021 innan den nuvarande regeringen tillträdde. I en ny version som Svenska Kraftnät fortfarande arbetar med har kärnkraften en betydligt större plats i energimixen.

– Där har vi scenarier med ett ganska stort tillskott av ny kärnkraft. Det är fortfarande pågående analyser men det är i nivå med eller kanske till och med högre än de här tio reaktorerna, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska Kraftnät.

Läs mer:
Peter Alestig: En hel statsbudget krävs för regeringens löfte
Regeringen: Behöver bygga minst tio kärnreaktorer
Sverige kan tillåta uranbrytning – stark oro i Jämtland över gruvplaner

Nytt kärnkraftverk i Kolsva, en möjlighet, vad säger Kolsvaborna om det?

En sak är klar, nu sittande regering har förstört stort för svenska företag som satsat på hållbart. Bara företag som satsat internationellt kan räkna med en gynnsam framtid men även dom är stora förlorare. Att som företagare verka för förnybart och samtidigt motarbetas av regeringen i hemlandet är en mardröm. Verkligheten springer säkert ifatt politikerna men då måste det växa fram nya entreprenörer.

Att byta energisystem vart fjärde år är en katastrof.

Ovanstående sammanställt av
Carl Olov Persson
moderator i Aktieklubben Hållbar framtids Aktieklubb