Arboga Möte 2024

Ett samtal mellan kommunstyrelsens ordförande i Arboga, Köping och Kungsör – Jonna Lindman (M), Per Ågren (S) och Mikael Peterson (S).

Låt mig börja med att ta temperaturen på våra tre kommuner. Hur mår Arboga, Köping och Kungsör?

Jonna Lindman:

– Arboga mår väldigt bra. Vi har utmaningar, som oroar men som kommer att lösas. Framför allt är effektkapaciteten just nu ett bekymmer som ger oss en stagnation. Vi vet att detta löser sig runt 2027 när den nya kraftledningen är utbyggd och vi får full försörjning av el.

Per Ågren:

– Köping är just nu långtidssjukskriven på grund av vårt ekonomiska läge. 2024 ser inte bra ut, 2025 ser bättre ut. 2026 och 2027 ser prognoserna betydligt bättre ut. Vi är krassliga just nu, men vi kommer att återhämta oss.

Mikael Peterson:

– Kungsör mår förhållandevis bra. 2024 ser lite halvjobbigt ut. Vi ser att en förändring är på gång. I det stora hela är Kungsör en välmående kommun. Däremot har vi en del utmaningar, framför allt med vår demografi med våra många äldre.

Är frågan om sammanslagning av våra tre kommuner en frågeställning i dag?

Jonna Lindman:

– Frågan finns inte officiellt på något bord, men det pratas om den på alla möjliga olika sätt. Min åsikt är att jag ser oss som en familj, där vi tre kommuner är syskon. I mitt verkliga liv är jag mellansyster. Arboga är också ett mellanbarn, med Köping som storebror och Kungsör som lillebror. Som i en riktig familj träter vi och smågnabbas lite. Men vi älskar varandra för att vi är en familj. Jag tror dock inte på en kommunsammanslagning. Vi är tre olika själar. Dessa olikheter skall vi bevara. Eftersom vi är en familj måste vi värna varandra, ta hand om varandra och hitta många fler områden där vi kan samarbeta och samverka.

Per Ågren:

– Vi skall hålla ihop och samarbeta så mycket som möjligt. Vårt samarbete kommer att utökas. Men jag tror inte heller på en sammanslagning. Jag tror inte att frågan blir aktuell de närmaste 10–15 åren.

Mikeal Peterson:

– Jag tror inte heller på en sammanslagning. Vi har nått ganska långt i vår samverkan. På SKRs demokratidag om Kommunal Samverkan kunde jag konstatera att vår samverkan mellan Arboga, Köping, Kungsör kommit långt i jämförelse med många andra. Vi har gemensamma kommunalförbund och samägda bolag. Ja, vi har lite olika själar, med Köping som industriort, Arboga som historisk ort, Kungsör som naturort. Vi måste få jättebra kommunikationer mellan våra orter. Med försvarsmaktens expansion i Arboga kommer många anställda att vilja bo i Kungsör. Då måste kommunikationerna fungera bra.

Inom vilka områden finns det goda möjligheter till fördjupat samarbete mellan Arboga, Köping och Kungsör?

Jonna Lindman:

– Vi har en lista på olika områden där vi skall titta närmare på hur vårt samarbete kan utvecklas. Ingenting är dock beslutat. Vi har tittat på kartverksamheten, gemensam alkoholhandläggning och LSS-boende.

Per Ågren:

– Och tillsyn av skollokaler och idrottshallar…Vi tittar också på gemensam hemspråksundervisning. Svårt att hitta lärare – och framför allt behöriga lärare – eftersom vi har så många hemspråk att försöka tillgodose.

Mikael Peterson:

– Är det något vi kan spara pengar på och samordna så är det särskilda boenden. Där har vi höga kostnader i alla tre kommuner. Allt ifrån skyddsboenden, som ökar i raketfart, till olika placeringar som är surdegar med höga kostnader. Inom detta område måste vi hjälpa varandra.

Ligger ambitionsnivån för ökat samarbete på samma höga nivå, er tre kommuner emellan? Eller vill någon gasa mer, någon annan bromsa?

Mikael Peterson:

– Kungsör är lillebror. Vi är ödmjuka. Vi förstår att vi är minst. Vi vill bli större. Vår ambition är att bli 9 000 invånare. Vi har skapat detaljplaner för villatomter och mark för företag. Men – vår överlevnad som kommun förutsätter mer samverkan än i dag. Räddningstjänst, vattenbolag, VA-bolag… detta är fler exempel på vad vi åstadkommit tillsammans. Vi har våra olika partier och majoriteter inom våra egna kommuner, som också måste vara överens i frågor om ökat samarbete mellan våra kommuner. Vi är beroende av Köping och Arboga för att bli större.

Per Ågren:

– Eftersom vi är den största kommunen har vi redan vissa funktioner på plats i vår organisation, som Arboga och Kungsör gärna vill vara med på. Ambitionen finns och den delar vi alla tre – att samarbeta mera. Vi kommer att komma ifatt våra ambitioner, även om det kommer att ta lite tid.

Jonna Lindman:

– Jag tror att jag, mellansystern, är den mest otåliga när det gäller att påskynda mera samarbete. Vi har haft en väldigt bra samverkan. Sedan tycker jag att den har gått i stå. Vi behövde få en nystart. Det var faktiskt jag som tog initiativ till detta förra hösten. Nu skärper vi till oss och tar ett nytt handslag, tänkte jag. Och så blev det. Vår ambition är densamma – men jag är lite ivrigare …

Det som inte finns i Köping finns inte i Arboga. Det som inte finns i Arboga finns inte i Kungsör. Men alla tre kommuner har närhet till en mycket större kommun – Köping till Västerås, Arboga till Örebro och Kungsör till Eskilstuna. Skulle ökad samverkan mellan våra kommuner och den närmaste större staden kunna bli en fördel för hela Västra Mälardalen?

Jonna Lindman:

– Absolut. Vi har närmat oss Örebro i och med att försvarsindustrin och totalförsvaret växer så det knakar i Arboga. Detta som en följd av Natointrädet och den svenska upprustningen. Därför har vi skapat projektet Det svenska säkerhetsstråket, en samverkan mellan Örebro, Arboga, Hallsberg, Karlskoga, Kristinehamn och Karlstad. Detta kommer att gynna hela Västra Mälardalen med bostäder och arbetstillfällen.

Per Ågren:

– Alla tre större städer – Västerås, Örebro, Eskilstuna – ligger nära alla våra tre kommuner. Allt samarbete med dessa tre gynnar oss alla. Vi måste kämpa på för infrastrukturen. Det skall vara självklart och enkelt att bo en i av våra orter och arbeta i någon annan. Men då måste vi ha en fungerande kollektivtrafik. Många som arbetar i Köping pendlar in – och tvärtom. Vi måste utveckla synergieffekterna mellan de tre större kommunerna och oss tre mindre kommuner.

Mikael Peterson:

– Vi har träffar några gånger per år med kommunledningen i Eskilstuna. Den politiska ambitionen i Eskilstuna är att kommunen skall växa i riktning mot Kungsör. Vi i våra kommuner i Västra Mälardalen kan erbjuda lägre priser på villor och större trygghet. Den gängkriminalitet som finns i våra större grannstäder har vi inte i våra mindre städer. Vi är en ankdam i brottslighet jämfört med vissa områden i de större, närliggande städerna. Barnfamiljer som vill ha en trygg uppväxtmiljö för sina barn har goda skäl att välja Västra Mälardalen. Vi måste stärka skolan i Kungsör. Skolan är en jätteviktig faktor. Vi måste bli bättre på lobbyism i viktiga nätverk för att locka företag och kompetenta människor till våra kommuner.

Jonna Lindman:

– Där pekar du på något jätteviktigt, Mikael. Vi är alldeles för osynliga. Många frågar sig var Arboga, Köping, Kungsör ligger. Vi måste bli mer synliga, ta mera plats. Det kan vi göra mycket bättre tillsammans.

Per Ågren:

– Vi måste också dra fördel när utbyggnaden av E18 blir klar. Det kommer att gå mycket fortare att ta sig till Västerås från Arboga och Köping, även om det inte tar lång tid i dag. Vi måste också få mer etableringsklar mark nära E18.

Allt vi talar om kan sammanfattas i huvudfrågan – hur skall Arboga, Köping och Kungsör kunna öka sin attraktionskraft och locka fler skattebetalare att vilja flytta hit?

Jonna Lindman:

– Vi vet att försvarsmakten växer så att det knakar. Vi har krokat arm med försvarsmakten och försvarsindustrin, där vi arbetar med långsiktiga förbättringsfrågor kring attraktivitet och kompetensförsörjning. Arboga är med i nätverket Det svenska säkerhetsstråket. Vi har bestämt oss för att ta fram en etableringsplan, som sträcker sig fram till 2035, där vi har näringslivet och turistnäringen med oss. Det skall beslutas i fullmäktige i augusti. Vi håller också på att bygga upp en ny samhällsbyggnadsenhet.

Per Ågren:

– I Köping arbetar vi med den nya översiktsplanen för tätorten. Den är just klar. Nu tittar vi på en översiktsplan för hela kommunen. Hur skall vi expandera? Var vill vi utvecklas? Var vill vi lägga nya bostadsområden med attraktiva boenden för att locka folk? Sedan skall vi försöka jobba enligt översiktsplanen också, där har det tidigare brustit.

Mikael Peterson:

– Så viktigt att få fram byggklara, attraktiva bostadstomter. Sedan är skolan så viktig för att vi skall få folk att vilja flytta från större städer till våra mindre.

Vill vi få flera företag att etablera sig måste företagsklimatet förbättras – som Kungsör lyckats med. För att attrahera kompetenta och välutbildade människor måste vi få bättre resultat i våra skolor. Eller?

Per Ågren:

– Vi måste få upp närvaron. Får vi upp närvaron kommer skolresultaten att öka dramatiskt. Är eleverna i skolan och tar till sig undervisningen – då kommer de att klara skolan. Hög frånvaro sänker skolresultaten. Över lag tror jag ändå att vi har goda skolor i Västra Mälardalen. Vi behöver fler behöriga lärare. Ett grundjobb är att inpränta hos föräldrar hur viktigt det är att se till att deras barn kommer till skolan.

Jonna Lindman:

– Jag skuggade en lärare en hel dag i mitten på maj. Det slog mig då hur många som var frånvarande i klasserna jag besökte under den dagen. Det blir svårt för läraren. Först skall pedagogen undervisa de som är närvarande. Sedan skall hen känna ansvar för alla hemmasittare, för alla som skolkar, för alla som har ett eller annat problem och kräver särskilt stöd. Vi måste göra mer för att övertyga föräldrar hur viktigt det är att eleverna kommer till skolan för att lära sig det de måste kunna och klarar sin skolgång.

Mikael Peterson:

– Vi vill satsa på att få en av Sveriges bästa skolor i Kungsör. Vi har skapat de yttre förutsättningarna. Vi har byggt en ny skola för elever från fjärde till nionde klass. Många trasiga familjer där barn har hög frånvaro måste fås att förstå närvarons betydelse för att lyckas i skolan. Hemmasittare får en åtgärdsplan med några timmars närvaro i veckan. Då räknas de inte längre som hemmasittare, om de dyker upp några få timmar. För mig är du fortfarande hemmasittare, om du har en åtgärdsplan med bara några timmars närvaro. Vi vill förbättra skolan på basis av evidens och vetenskapliga fakta.

Den fackliga organisationen Sveriges Lärare och några av de politiska partierna hävdar att bara en återförstatligad skola kan skapa en likvärdig skola åt alla. Är en förstatligad skola ett önskemål på kommunal nivå?

Mikael Peterson:

– Jag tror inte på en återförstatligad skola. Frågan är mycket komplex. Skolan i dag är helt annorlunda mot när skolan var statlig. Det skulle kräva en mycket stor utredning för att få fram en rättvis modell, som skulle garantera en likvärdig skola åt alla. Jag tror inte på den tanken.

Per Ågren:

– Jag tror inte heller på en förstatligad skola eller förstatligad sjukvård. Förutsättningarna är så olika runt om i landet. Utopin om en likvärdig skola i hela landet är och förblir jättesvår.

Sju kommuner i Västmanland har alltid varit S-styrda och aldrig haft någon friskola. Då borde väl dessa kommuner, sins emellan, kunna visa upp en likvärdig skola. Det kan de inte. Stora skillnader i fråga om anslagstilldelning per elev, andelen behöriga lärare, lärarnas löner, andel elever som går ut grundskolan med godkända betyg, andel elever som går ut gymnasiet med komplett examen. Vad visar allt detta?

Per Ågren:

– Det visar på problematiken. Men jag tror inte att en förstatligad skola skulle lösa allt detta.

Jonna Lindman:

– En jättesvår fråga.

Mikael Peterson:

– En jättesvår fråga men en intressant fråga. Jag har en systerson som varit rektor inom friskola och i dag är rektor i en stor kommunal skola i Göteborg. Många elever med särskilda behov skulle må bättre att få vara i en mindre klass i en mindre skola. Men då blir resurskostnaderna så mycket högre.

Hur skall vi hantera välfärdens utmaningar?

Jonna Lindman:

– Vi måste våga tänka nytt. Vi kan inte uppfinna hjulet själva, hela tiden. Det finns större kommuner som gått före oss. Deras erfarenheter kan vi lära av. Vi är tvungna att samarbeta mera. Vi måste bli innovativa och våga tänka nytt. Att åka ut på landet på nätterna för att kolla att våra brukare sover gott kan ersättas av kameraövervakning. Personalen sparar tid, brukaren behöver inte bli störd och väckt. Med kamera kan man se att den gamla andas och tycks sova gott.

Per Ågren:

– Vi måste utnyttja digitaliseringen på ett helt annat sätt än vi gör idag, även inom välfärden. Allt detta kommer att komma mer och mer – och vi kommer att ta till oss digitaliseringens möjligheter. Vi behöver fler skattebetalare. Det är det viktigaste. Då får vi mer resurser till mer välfärd. Då kommer vi att klara välfärdens utmaningar.

Mikael Peterson:

– Vi måste jobba smartare och effektivare i den offentliga sektorn. Vi skall utnyttja teknik för att spara mankraft, men vi får inte tappa den personliga kontakten. Jag avskyr alla digitala möten. Jag vill möta människor. Vi har stora diskussioner om när distansarbete är lämpligt och olämpligt. Jag är tydlig i min korridor att jag tycker om fysiska möten. Personalen i välfärden skall finnas där de absolut behövs. I övrigt måste vi lita på innovation och ny teknik.

Jonna Lindman:

– Ett exempel på bra digitalisering är hemspråksundervisningen. Den är dyr och det är svårt att få tag på behöriga hemspråkslärare inom de många olika invandrarspråk som i dag finns i alla kommuner. Men digital hemspråksundervisning skulle garantera bra lärare och sparade resurser.

Per Ågren:

– Nära vårdkonceptet kommer att bli viktigt. Kan vi få våra äldre att bo hemma längre med hjälp av hemtjänsten, i stället för att flytta till äldreboenden, blir kostnadsbesparingen betydande.

Hur får vi utbildade ungdomar att vilja stanna i våra kommuner i stället för att dra till större städer?

Mikael Peterson:

– Jag tror att det är bra att ungdomar studerar på andra orter, provar sina vingar och reser utomlands. Men när det drar ihop sig till att bilda familj, ha ett bra jobb, ha råd med eget hus – då skall våra kommuner i Västra Mälardalen vara ett attraktivt alternativ. När man ”upptäcker stora världen” – då lär man sig också att förstå den lilla ortens fördelar med närheten till allt. Att prova vingarna på annat håll ger stor livserfarenhet.

Jonna Lindman:

– Där håller jag helt och hållet med. Jättebra att sticka iväg, gärna utomlands, gärna till universitetsstäder – och sedan komma tillbaka. Men – vi vill förstås gärna locka andra ungdomar, som aldrig bott i Arboga, att förstå alla de fördelar som ett liv i vår stad kan erbjuda. Vi har många högteknologiska jobb som kan attrahera unga, välutbildade människor.

Per Ågren:

– Bra skolor, attraktiva boenden, bra utbyggd digitalisering. Snabbt och säkert bredband för dem som vill jobba hemifrån. Vi måste också locka företag som inte kräver att personalen är extremt högutbildad. Vi behöver bra kommunikationer. Vi behöver tåg som går, går i tid och går dit de ska.

Här kommer Magazin24s medarbetare med ett inpass och berättar hur han presenterar sin hemstad Köping i andra delar av landet:

”Köping. Småstadens charm. Storstadens möjligheter. Till vardags: nära mellan människor, nära till jobbet och skolan, nära till vattnet och skogen. Vill jag ha lite mer shopping, kultur, nöjesliv, lagidrott på högsta nivå tar det bara 18 minuter med tåget till Västerås, 28 minuter med tåget till Örebro. Vill jag ha ännu mer Extra Allt ligger Stockholm bara en dryg timme bort med tåget. Läget är fantastiskt!”

Jonna Lindman:

– Du har helt rätt. Vi har varit för blygsamma. Vi har inte tagit plats. Vi har läget, läget, läget. Vi har närheten till allting. Framför allt till lugnet och till ron. Allt det som skänker livskvalitet åt människor – det kan vi erbjuda. Alla borde stå i kö för att flytta hit. Vi måste bli mycket bättre på att marknadsföra oss.

Per Ågren:

– Absolut, jag håller med.

Mikael Peterson:

– Vi var på gång, ganska rejält, sedan har vi tappat lite. Vi har ju Västra Mälardalen i Samverkan som skall samordna vår marknadsföring på rätt ställe. Vi har gått på några plumpar. Några satsningar i Stockholm som inte blev så bra. Jag har ju varit med i några år, så jag vet. Jag har jobbat både som tjänsteman och som politiker. Sedan är vi offer för ”social dumping”. Det är ett jätteproblem för många mindre orter. De som dumpar skickar med några månadslöner. Sedan får den mottagande ortens socialtjänst efter en tid ta ansvar för försörjningsstödet. Kostnader skenar på fel konton. Så kan vi inte ha det.

Några kommunicerade mål för respektive Arboga, Köping, Kungsör?

Per Ågren:

– Vi har våra klassiker i Köping: När vi säger tillsammans så menar vi det. Vi växer med ansvar. Det vi erbjuder lockar.

Mikael Peterson:

– Vi har haft jobbiga måluppfyllelser, som folk inte känt till. Nu säger vi: Bra bemötande i alla led. Trygga framtidens levnadsvillkor. Detta är viktigt för oss.

Jonna Lindman:

– Arbogas målområden är: Inspirerande livsmiljö, Inspirerande lärande och arbete, Inspirerande organisation. Dessa tre strategiska områden skapar tillsammans kommunens beslutade vision: ”Arboga – plats för inspiration”.

Har vi en gemensam vision för Arboga, Köping och Kungsör? Eller måste den jobbas fram och formuleras?

Mikael Peterson:

– Jag använder gärna begreppet Västra Mälardalen, med tillägget Köping, Arboga och Kungsör. Jag tror att många kan relatera till Västra Mälardalen. När jag är på semester i andra delar av landet och säger att jag kommer från Kungsör har det hänt att jag fått frågan: ”Kungsör, ligger det på Västkusten?” Eller: ”Är det där man gör makaroner?”

Per Ågren:

– Vi har ingen uttalad och formulerad vision. Men vi har alla tre i detta samtal uttryckt en vision om att vi skall samarbete mer med varandra och gemensamt locka både både företag och privatpersoner att etablera sig i Västra Mälardalen.

Jonna Lindman:

–  Vi är helt överens.

Fakta om våra politiker

Jonna Lindman

Jonna Lindman, 60 år, är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Arboga sedan december 2020. Hon har tidigare jobbat många år som planerare vid Polisen i Västra Mälardalen. Hon har också drivit Restaurang Ågården i Arboga med sin bror, Rickie Aalto.

Beskriv dig själv!

– Jag är en livsnjutare, en glad, positiv och samhällsengagerad mamma och bokmal. Jag är en ”doer”. Problem är till för att lösas. Går det inte bra på det ena sättet så går det alltid bra på det andra sättet. Jag är bra på att lyssna och är orädd.

Varför är du moderat?

– Frihet och valfrihet. I största möjliga mån ska människor ha makten att påverka sina liv utifrån sina önskemål och behov.

Per Ågren

Per Ågren är 57 år gammal, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Köping sedan valet 2022. Jobbat många år på Volvo, fackligt aktiv i IF Metall.

Beskriv dig själv!

– En rätt vanlig Svensson, en arbetare med stort engagemang för samhällsfrågor. Ärlig och principfast – ett handslag gäller. Den tilliten till mig vill jag att folk skall känna. Det är kittet i den svenska modellen.

Varför är du socialdemokrat?

– Uppvuxen i ett socialdemokratiskt hem. Tydliga värderingar. Alla människor är lika värda. Solidaritet med alla. Mindre klyftor, ökad jämlikhet.

Mikael Peterson

Mikael Peterson, 57, är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Kungsör sedan 2018. Han är tjänstledig polis, har jobbat inom kultur/fritid och varit utbildare i det militära.

Beskriv dig själv!

– Är en driven och social person. Älskar att umgås med vänner. Föreningsmänniska med ett stort hjärta för den ideella sektorn. Är en idrottsfantast av stora mått. Tycker om entreprenörskap.

Varför är du socialdemokrat?

– Tycker om socialdemokratins värdegrund med fokus på solidaritet.

SAMHÄLLSFAKTA