En skola utan vetenskaplig kompass

Bristande metoder, svaga forskningsunderlag och en frånvaro av strukturer för att samla lärares erfarenheter. Allt detta i ett skolsystem som redan är hårt pressat.

Riksrevisionen har granskat regeringens och skolmyndigheternas arbete med att främja en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap.

Granskningen visar att Skolinspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) med sina arbetssätt skapat risker att deras kunskapsunderlag baseras på ofullständiga eller subjektiva sammanställningar av forskningsresultat. Myndigheterna säkerställer inte att deras stöd till skolväsendet vilar på vetenskaplig grund. I förlängningen kan dessa brister påverka undervisningen i skolan och att eleverna därför inte når de kunskapsresultat, som annars vore möjliga.

Skollagen ställer krav på att utbildningen i svensk skola skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bestämmelsen avser både undervisningens innehåll och skolans pedagogik. Skolans samlade resurser måste användas för att nå höga kunskapsresultat. Kommunerna är i dag skolans huvudmän. Därför ansvarar de för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen, förordningar och andra författningar. Skolforskningsinstitutet, Skolinspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bistår med stödmaterial, stödinsatser, inspektion, fortbildning och kommunikation om resultat av forskning.

Myndigheterna har också resurser för att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet om framgångsrika undervisningsmetoder. Det kan inte den enskilde läraren förväntas ha. Kritik för brist på vetenskaplig förankring hos skolmyndigheterna har framförts av forskare, intresseorganisationer, fackförbund och remissinstanser.

Förarbetena till skollagen understryker lärarnas ansvar för att undervisningen skall vila på vetenskaplig grund. Men bara en välfungerande styrning kan garantera att relevant vetenskap och beprövad erfarenhet förmedlas till lärarna. Riksrevisionen har i granskningen jämfört skolmyndigheternas arbetssätt för att ta fram kunskapsunderlag och stöd med en vedertagen internationell standard för forskningssammanställning. Rapporten visar att varken Skolverket eller SPSM har haft rutiner som lever upp till de krav som ställs på systematik och transparens i arbetet.

Dessa två myndigheter saknar också en metod för att sammanställa erfarenhetsbaserad kunskap från lärarkåren. Forskning som visar hur elevers kunskapsresultat kan förbättras har inte lyfts fram på ett tydligt sätt, visar Riksrevisionen i sin granskning.

Skolinspektionens arbete med kvalitetskriterier har i första hand utgått från skolans styrdokument, med svag koppling till elevers måluppfyllelse.

Kunskapsstöd syftar inte till att detaljstyra verksamheten. Syftet är att stödja och stärka lärarprofessionen så att de kan kombinera forskningsresultat med egna bedömningar och erfarenheter.

Granskningen har genomförts genom intervjuer med företrädare för de granskande myndigheterna och dokumentstudier av myndigheternas interna dokument (processdokument, rutiner, uppdrag till lärosäten/forskare samt exempel på kvalitetssäkring.) I granskningen har också ingått intervjuer med förstelärare på 18 skolor runt om i landet och med sex rektorer på skolor där Skolinspektionen genomfört planerad kvalitetsgranskning.

En enkät har skickats ut till 2 400 grundskolelärare. Ett stort antal forskare har intervjuats. Arbetsmaterial och skriftliga svar på frågor gällande regeringens styrning har också inhämtats från Utbildningsdepartementet. För att få en förståelse för hur förutsättningarna ser ut, för att utbildningen ska kunna vila på vetenskaplig grund, har Riksrevisionen intervjuat 27 olika forskare vid svenska lärosäten inom relevanta akademiska discipliner: pedagogik/didaktik, filosofi, neurovetenskap och psykologi.

Granskningen kommer fram till att det saknas både en metod och en struktur på nationell nivå för att samla in, pröva och dokumentera beprövad erfarenhet. Skolmyndigheterna arbetar inte aktivt med att samla in och systematisera lärarprofessionens erfarenheter. Därför utgår inte heller skolmyndigheterna i nuläget från beprövad erfarenhet, när de utarbetar kunskapsunderlag. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt, när det gäller att garantera att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolmyndigheternas arbetssätt för att utarbeta stöd och normerande kvalitetskriterier har inte utgått från bästa tillgängliga kunskap. Myndigheternas stöd påverkar i förlängningen hur undervisningen bedrivs i det enskilda klassrummet.

Det innebär att elevers rätt att utveckla kunskaper och färdigheter begränsas. En väl fungerande kunskapsförsörjning stärker lärarnas profession och ökar kvaliteten i undervisningen.

Svensk skola har många problem: för stora klasser, alltför många obehöriga lärare, bristande studiero i stökiga klassrum, mobbning i klassrum och på skolgårdar, alltför många elever som går ut grundskolan utan godkända betyg i kärnämnena.

Att vi utöver allt detta har en undervisning och utbildning som inte vilar på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter gör bilden ännu dystrare. Riksrevisionens rapport är viktig läsning för alla inom svensk skola.

Läs Riksrevisionens granskningsrapport här