Handla upp dina pengar lokalt men upphandla var du vill

Det handlar inte bara om att mycket av vad vi stoppar i oss ska komma från gården tre kilometer sydväst om stadskyrkan, utan att även icke ätbara dagligvaruinköp ska ske lokalt.

Ja, även bilrepartioner, tv-inköp och blomsterarrangemang. Allt de lokala entreprenörerna erbjuder bör inhandlas av ortsborna. Oavsett pris, öppettider, begränsat utbud samt bekväma och snabba leveranser.

En ekonomisk faktor i samband med detta, som jag tog upp i en krönika i Magazin24 juli 2018, är att kapitalet tenderar att röras runt i samma damm. Viktigt för en kommun är att fräscht vatten kommer in i dammen. Viktigt trodde jag då – kanske inte lika viktigt idag.

Nu visar det sig att flera ekonomer, som till exempel Michael Shuman, Hermann Daly och David Korten, ställer sig till skaran som försvarar lokala ekonomier dels som ett motmedel till de negativa effekterna av globalisering men också att konsumtion på lokal nivå kan stärka ekonomisk utveckling och skapa fler arbetstillfällen i lokalsamhället.

Shuman pratar om och har räknat på den så kallade ”multiplikatoreffekten”. Alltså vikten av att pengarna fortsätter att cirkulera inom samhället. Man skulle kunna säga att det vatten som rörs om i dammen förnyar sig självt och bidrar med en spin off-effekt.

En lokal butik kan exempelvis använda inkomsterna till att köpa varor från andra lokala företag eller anlita lokala tjänsteleverantörer, vilket håller pengarna inom lokalsamhället.

Han menar också att lokalsamhällen bör sträva efter att vara så självförsörjande som möjligt genom att producera och konsumera varor och tjänster lokalt. Genom att göra detta kan samhällen bli mer motståndskraftiga mot ekonomiska chocker, såsom globala finanskriser eller störningar i leveranskedjorna. En störning i avloppsvattnet i en stor central ledning påverkar fler människor än en störning i en mindre enhet, för att ta ett aktuellt lokalt exempel (VA-ledning till Stäudd).

En av Shumans mest centrala idéer är att lokala investerare bör få större möjligheter att investera i lokala företag. I stället för att placera pengar i globala börser eller fonder, föreslår Shuman att lokala investeringsplattformar och möjligheter kan skapa starkare lokala företag och ekonomier. Han pekar på att det ofta saknas tillgång till lokalt investeringskapital, och att det skulle kunna förändras genom lokal crowdfunding, kooperativ och andra investeringsformer.

Detta låter mycket spännande. Vi reder ut några begrepp. Vad menas med crowdfunding? Det finns flera olika typer som:

• Belöningsbaserad crowdfunding: Bidragsgivarna får någon form av belöning i utbyte mot sitt bidrag.

• Equity crowdfunding: Här investerar bidragsgivarna pengar i utbyte mot aktier eller delägarskap i ett företag.

• Donationsbaserad crowdfunding: I denna form donerar människor pengar utan att förvänta sig någon motprestation.

• Lånebaserad crowdfunding: Även kallad peer-to-peer lending, där individer lånar ut pengar till andra individer eller företag och får ränta på sitt lån.

Exempel på populära crowdfundingplattformar är till exempel Kickstarter: En plattform som fokuserar på att finansiera kreativa projekt, såsom konst, spel och teknologi. GoFundMe: Används ofta för personliga och välgörenhetsrelaterade ändamål samt Pepins: En svensk plattform där användare kan investera i företag och få delägarskap. Trine: Erbjuder en investeringsplattform där investerare kan stödja lokala hållbara energiprojekt, särskilt solenergi, både i Sverige och internationellt. CoAlition: En plattform som hjälper till att finansiera kooperativ och lokala företag. Local Food Nodes: En plattform där konsumenter kan investera i och köpa direkt från lokala producenter.

Crowdfundingplattformar har blivit ett allt populärare sätt för företagare, uppfinnare och organisationer att finansiera sina projekt utan att behöva gå till banker eller stora investerare.

För att återgå till Shumans (ej att förväxlas med basisten i rockbandet Queens of the Stone Age) tankar så menar han att en lokal ekonomi inte bara är ekonomiskt fördelaktig, utan också socialt och miljömässigt hållbar.

Lokala företag tenderar att ha ett starkare engagemang i sina samhällen och ta större ansvar för miljöpåverkan och arbetsvillkor jämfört med stora, multinationella företag. Detta bidrar till en mer hållbar och rättvis ekonomi.

Men som vanligt finns det argument mot herr Shuman och hans idéer om lokala ekonomier. Globaliserad handel och storskaliga företag kan erbjuda större effektivitet och lägre priser.

Vissa menar att Shumans förespråkande av lokal ekonomi inte nödvändigtvis leder till bättre miljöresultat. Ett alltför starkt lokalt fokus kan hämma innovation och konkurrens. En del kallar det till och med för ”ekonomisk nationalism”, där internationell handel och utbyte förminskas, vilket kan ha negativa konsekvenser för den globala ekonomin.

Vad som dock poängteras från de flesta håll är att när det ska handlas lokalt så hänger inte det endast på dess invånare utan också på alla företag och förvaltningar.

När det gäller det sistnämnda så har man lagen om offentlig upphandling (LOU) att förhålla sig till. Men många inköp är på mindre belopp och då gäller så kallad direktupphandling. Det innebär att en upphandlande myndighet, som en kommun eller statlig myndighet, köper varor eller tjänster direkt utan att behöva genomgå en formell upphandlingsprocess, som annonsering och öppet anbudsförfarande.

Det finns inget krav på att de företag som deltar måste vara lokala, men man kanske skulle ha en policy. Speciellt om man som förvaltning och kommun gladeligen ställer sig bakom budskapet ”handla lokalt”.

Hela detta sätt att resonera kring vår ekonomi är inte något nytt. Snarare väldigt gammalt. När vi nu har kvalificerad infrastruktur som flyg-, lastbils- och båttrafik samt internet som supportar hela drevet, försöker vi desperat att bli oberoende av allt.

Paradoxen är att det är väldigt trevligt med en lokal korvleverantör när man hemma kan sitta och beställa julkorv – via en app.

Det är kanske det som är tricket. En human symbios mellan det gamla och det nya.