Kulturdag i Arboga: Gris i S:t Karins kapell

Fredagen den 2 juni återuppstod Antoniterbröderna i Arboga genom ABF’s historiecirkel Arbugi försorg. De gick i samlad skara iklädda sina grå kåpor, svarta ”pillerburkar” och mantlar samt ett blått Taukors (Antoniterkors) om halsen genom centrum och förbi varuhusen till turistbyrån. Allt under en bjällras klämtningar så att folk fick se dem och fick svar på vem de var och att vandringen slutade i S:t Karins kapell.

Där fick besökarna höra historien om huset och varför bröderna kom just till Arboga. De bjöds även på en dryck med lugnande örter som svalkade i värmen.

Antoniterna bedrev sjukvård och härbärgeri. De såg till att besökare till staden inte bar på några smittsamma sjukdomar. Antoniterordern uppstod på 1000-talet i Frankrike och skulle då i första hand ge vård till de människor som drabbats av antoniuseld som uppkommit genom förgiftning av mjöldryga.

De kom till Sverige redan på 1300-talet enligt Peter Wieselgren. Från Tyskland vandrade de genom Sverige via Ramundeboda kloster till Arboga. Dit de kom i början på 1500-talet. Antoniterna hade sitt första säte i Arboga där de år 1514 köpte en gård sunnan ån vid Kapellbrons södra ände, där Walles-färg var beläget. 

Källarvalven finns kvar och vittnar om deras tillvaro på gården. Den kom sedemera att säljas till biskop Brask i Linköping efter att de fått en central tomt på norr i gåva. Damen som skänkte tomten gjorde det med förbehållet att hon skulle försörjas av bröderna till dödsdagar.

På tomten byggdes ett stenhus nuvarande S:t Karins kapell. Huset har ett strategiskt läge vid tullen in till staden. De byggde ytterligare ett stenhus, det vi dag kallar för Stekaren. 

Bönderna skänkte grisar till Antoniterna och för att kunna särskilja dessa från det övriga beståndet hade Antoniternas grisar en pingla om halsen. Antoniterna var kvar i Arboga några år efter Gustav Vasas kyrkoreduktion efter reformationen.

GÖRAN LARSSON