Guldåldern för proggen i Sverige
Under 1960- och 1970-talen blomstrade proggmusiken som en banbrytande och inflytelserik genre världen över. Sverige var inget undantag.
Under 1960- och 1970-talen blomstrade proggmusiken som en banbrytande och inflytelserik genre världen över. Sverige var inget undantag.
Med sitt fokus på komplexitet, experimentella inslag och virtuositet tog den progressiva rocken Sverige med storm under denna period.
En av de mest framträdande aspekterna av progmusiken i Sverige var utbudet av lokala klubbar, och festivaler samt kulturföreningar som Allkonst i Kungsör, Ord Form Färg & Ton i Arboga och Musikforum i Köping. På bilden ovan ser vi kungsörsbandet Runna Kvarn på den lokala köpingsscenen i kulturhuset Sesam som låg vid Torggatan nedanför kyrkan.
Sverige var hem åt flera framstående progressiva band under 60- och 70-talen. Band som Kaipa, Samla Mammas Manna, Fläsket Brinner, Kebnekaise och Hoola Bandoola Band är exempel på pionjärer inom den progressiva musikscenen och präglade genren med sina unika musikaliska uttryck.
Dessa band var kända för att integrera jazz-, folkmusik och klassiska influenser i sina låtar och skapa en musikalisk mångfald som var karakteristisk för proggmusiken. Många proggalbum blev snabbt populära. Även om de kanske inte nådde samma internationella erkännande som vissa brittiska eller amerikanska motsvarigheter, byggde dessa svenska proggband upp en trogen följarskara och bidrog till den globala proggmusikscenen.
Proggmusiken kännetecknas av sina komplexa arrangemang och tekniskt krävande strukturer. Många svenska proggband var skickliga musiker som utforskade avancerade kompositionstekniker och använde en mångfald av instrument och ljudskikt för att skapa en unik experimentell och elektrisk ljudbild.
Musiken och all kringverksamhet under den här perioden lade, för många medverkande, grunden till ett forsatt arbete med kultur, konst och musik. Som exempel kan vi ta bandet Runna Kvarn och dess medlemmar.
Svenska proggscenen under 60- och 70-talen har lämnat ett arv som fortfarande uppskattas av många musikentusiaster idag. Den har satt djupa spår i musikhistorien och fortsätter att vara en inspirationskälla för nya generationer av musiker.
Mycket av det som skapades under denna period samt en aktiv statlig musikskola satte grunden för det vi idag kallar för “Det svenska musikundret”.
Vi lät Lars-Erik Lärnemark, vid den här tiden medlem i Runna Kvarn, beskriva proggtiden.
– De stora Gärdesfesterna i Stockholm blev starten på en ny era i det svenska musiklivet.
Runt om i landet bildades det band och skapades spelställen som fick rubriken ”Den progressiva musikrörelsen”. KAK hade tre kreativa kulturcentra som samlade många människor till eget skapande i samverkan med andra (beskrivet tidigare i artikeln).
Levande lokala mötesplatser som alternativ till de allt större och dyrare sammanhangen på andra håll.
I KAK nätverkade vi hela tiden på olika sätt bland annat genom att musikgrupper från respektive kommun inbjöds att spela på de välbesökta årliga musikfesterna.
Kungsörsgruppen Runna Kvarn gästade till exempel Sesam i Köping 1976. Ett band som tidigt hakade på trenden att blanda musik från olika länder i egna arrangemang.
Alla medlemmar behärskade flera instrument och våra populära konserter var därför omväxlande och fyllda av överraskningar. På bilden framförs en hårdsvängande norsk låt med fyra fioler, klarinett och tre slagverkare.