Ljudligt lekande som lär

Susanna Cabander är logoped och förläggare, kvinnan bakom en ABC-bok med ljudmodul och en rad läromedel som nått tiotusentals barn.  Hon vill att alla barn skall få möta ljuden och upptäcka glädjen i språket. Magazin24 har träffat henne.

Regnet ligger som en hinna över Köping när jag kommer hem till Susanna på gatan med det vackraste namnet i vår lilla stad – Bredablick. Jag möter en kvinna som utstrålar stilla eftertanke och entreprenörens beslutsamhet. Uppvuxen i Kungsör med en språklärare till mamma och en företagare till pappa lärde hon sig tidigt att ord har makt – och att saker blir av när man gör dem.

Susanna är logopeden och förläggaren som gjort något ovanligt i svensk läsdebatt.  Hon har fört ner forskningen till vardagsnivå, in i barnens händer och öron. Hur detta varit möjligt förstår du direkt, när du öppnar hennes ABC-bok.

Med en ljudmodul som låter varje bokstavs ljud och med bilder, som iscensätter hur ljudet faktiskt uppstår, knyter hon ihop fonem och grafem på ett sätt som både barn, föräldrar och pedagoger kan använda direkt. Du trycker på en knapp och ett litet ”a” fyller rummet – och ett helt pedagogiskt skifte blir hörbart.

ABC- boken – nu inne på sin nionde upplaga – har tillsammans med spel och aktivitetsböcker sålts i tiotusentals exemplar. Den sålda upplagan växer i takt med att mun-till-bokstav-logiken sprids från logopedrummet till förskolan och köksbordet.

När svenska skolresultat och läsförmåga diskuteras som hetast, kliver Susanna fram med en konsekvent, evidensbaserad metodik. Hennes verktyg låter barnen lyssna, härma och se – det som i forskningen kallas ”att träna den fonologiska medvetenheten”.

I en ny serie, som Susanna utvecklar tillsammans med illustratörer och ett annat förlag, tar hon avstamp i modellen The Simple View of Reading: ljud-till-bokstav och språkförståelse som två nödvändiga pelare för verklig läsförståelse. I praktiken utvecklas detta genom böcker på rim, bokstäver och ljud och pyssel där barnet ”ljudar utan att tänka på det”. Dessutom är hon en sällsynt kombination av folkbildare och entreprenör.

Som entreprenör i sitt förlag Prolingus driver Susanna produktion, distribution och ständig dialog med bokhandeln och återförsäljare. Parallellt för hon samtal med skolor och förskolor och blickar utanför Sverige. Hennes metod är överförbar till varje land med alfabetiskt språk, men kräver lokal anpassning av ljud och bild.

Susanna erbjuder en fungerande, lustfylld genväg förbi skolpolitikens låsningar och rakt in i barnens första möte med bokstäver och ord. Hon har gått den långa vägen från att själv finansiera produktion av första tretusen exemplaren till en rikstäckande närvaro i bokhandeln.

Vi sitter vid köksbordet, dricker varsin kopp kaffe, och samtalar. Susanna berättar:
– Jag växte upp i ett stillsamt villaområde i Kungsör. Alla kände alla. Tryggheten var självklar. Skolan låg på cykelavstånd. Min mamma, Marianne, var språklärare i engelska och franska på högstadiet. Min pappa, Thomas, drev familjeföretaget Kungsörs Plast, som gått i arv i fyra generationer, innan han sålde verksamheten vidare. Min storasyster, Therese, flyttade tidigt till Stockholm och är bolagsjurist i dag.

Hur var din barndom?

– Nyfikenhet präglade min barndom. Jag provade på scouterna, fotboll, gymnastik, tennis och basket, men det var dansen som mest fångade mitt intresse. Rörelsen, rytmen och möjligheten att uttrycka sig utan ord. I skolan tyckte jag att språk och bild var mina roligaste ämnena. Jag gick på Hagaskolan, och därefter Karlaskolan och Centralskolan, som i dag heter Kung Karls skola.

Din barndoms bestående gåva till dig som vuxen i dag?

– Uppväxten i Kungsör gav mig både stabilitet och ett slags stillsam grundton som finns kvar än i dag. Där formades min vilja att förstå hur saker hänger ihop, men också lusten att skapa något eget – en balans mellan min pappas entreprenörsanda och min mammas kärlek till språket.

Susanna gick naturvetenskaplig linje på Ullvigymnasiet i Köping, fastän hon inte trivdes med matematiken.

– Jag tyckte ju att språk, bild och biologi var roligare, men trodde att naturvetenskaplig linje skulle ge mig flest möjligheter senare i livet. Det blev tre ganska kämpiga år. Men jag trivdes bra i min klass på Ullvi.

Efter studenten väntade världen. Susanna tillbringade ett år i Aix-en-Provence i södra Frankrike.

– Jag lärde mig franska och lärde mig stå på egna ben, i min första bostad utanför barndomshemmet. Det var spännande att klara sig själv. Jag växte mycket under mitt år i Frankrike.

Tillbaka i Sverige valde Susanna att läsa ekonomi. Första året i Örebro, med ett socialt och glatt studentliv, sedan på Uppsala universitet där hon fördjupade sig i marknadsföring.

– Ett utbyte till Montréal under sista terminen vidgade mina vyer ytterligare. Jag pluggade på både engelska och franska. När jag senare arbetade inom näringslivet, först industrin, sedan finanssektorn, kände jag att något fattades. Jag ville göra något som faktiskt hjälper någon annan.

Vändpunkten kom oväntat.

– I Kanada hade jag träffat en kanadensisk vän – en operasångerska som sen flyttade till Stockholm för att doktorera om sångröstens egenskaper på KTH. Våra samtal om språk och kommunikation väckte en ny nyfikenhet. Logopedi var ett ord jag knappt kände till, men snart kände jag att det var precis där jag hörde hemma.

– Jag sökte in till Karolinska Institutet och kom in. Fyra års studier och ett års föräldraledighet senare var jag legitimerad logoped. Logopedin öppnade en helt ny värld. Att arbeta med röst, språk, kommunikation och hjälpa dem med svårigheter att svälja. Här fick jag kombinera språk, biologi, pedagogik och psykologi – allt jag tidigare tyckt om, men aldrig hittat i ett och samma sammanhang. Men framför allt med barns läs- och skrivsvårigheter. Mitt examensarbete handlade om läsinlärning. Jag fördjupade mig i forskningen om hur barn lär sig koppla språkljud till bokstäver – den enda metod som visat tydlig effekt i studier.

När Susanna var föräldraledig med sitt andra barn 2015, började tankarna snurra.

– Jag grubblade över hur den kunskap, som logopeder använder i klinisk verksamhet, kunde bli tillgänglig för alla barn? Varför fanns ingen bok som på ett enkelt sätt visade kopplingen mellan ljud och bokstav? Det var då fröet till ABC-boken med ljudmodul såddes.

Detta skulle bli ett projekt som förändrade Susannas yrkesliv och har hjälpt tusentals barns väg in i läsningen.

– Under föräldraledigheten började jag skissa på något som inte liknade någon annan ABC-bok. Jag ville skapa en bok som lär barn läsa på det sätt forskningen visat fungerar bäst – genom att höra, se och härma ljuden. Inspirationen kom från logopedins praxisalfabet, där varje språkljud får liv genom en bild och en situation, och från de nya barnböcker som börjat använda ljudmoduler. Varför inte förena de två, tänkte jag.

Susanna hittade illustratören Åsa Gustafsson via Illustratörscentrum och anlitade en formgivare som kunde ge boken den rena, lekfulla känsla hon ville ha. Tryckningen blev en utmaning – inga europeiska tryckerier kunde hantera elektronikdelen. Till slut hittade hon via en brittisk mellanhand ett specialtryckeri i Kina.

Istället för att gå till de stora förlagen startade Susanna sitt eget förlag, Prolingus AB, år 2018. Hon satsade sitt eget sparkapital och beställde 3 000 exemplar.

– När Akademibokhandeln valde att köpa in boken till alla sina butiker förstod jag att idén höll. Mottagandet blev överväldigande – boken spreds snabbt bland föräldrar, logopeder och pedagoger som länge saknat ett praktiskt material för tidig läsinlärning.

I dag har ABC-boken nått sin nionde upplaga och sålts i omkring 50 000 exemplar. Hon har byggt vidare på sitt koncept med ett helt sortiment av språkutvecklande produkter: en pyssel- och aktivitetsbok, ett memoryspel där barnet tränar på att känna igen första ljudet i ord, och ett stavningsspel som låter barn ljuda sig fram utan att de ens märker att de gör det.

Förklara hur din metodik och pedagogi fungerar!

– Barnen får möta varje bokstav som ett ljud i rörelse – dropparna som låter d, Harriet som andas på fönstret för h, Karin som knackar på dörren för k. Genom att se, höra och härma samtidigt blir kopplingen mellan ljud och bokstav självklar. Leken tränar det som kallas fonologisk medvetenhet – grunden för att förstå hur språket är uppbyggt och därmed också för att lära sig läsa.

För Susanna handlar det fortfarande inte bara om böcker, utan om att förändra sättet barn lär sig att läsa på. Det som började som ett enmansprojekt i ett vardagsrum är i dag är ett av de mest spridda svenska initiativen inom tidig läsinlärning.

För Susanna Cabander handlar läsinlärning inte bara om böcker – utan om jämlikhet.

– Jag ser dagligen hur barn tidigt halkar efter, inte för att de saknar förmåga, utan för att de inte får rätt verktyg i tid. Det som borde vara en självklarhet – att lära barnen hur ljud och bokstäver hänger ihop på ett tydligt sätt – är fortfarande långt ifrån standard i svensk förskola och skola. Forskningen är enig. Ändå undervisar vi ofta inte enligt den.

Susanna menar att skolan behöver mer struktur och evidens, inte fler modetrender.

– Läsningen är en färdighet som måste byggas systematiskt, precis som matematik. Tidiga, små insatser, kan göra enorm skillnad. De första åren avgör inte bara hur barn lär sig läsa, utan hur de ser på sig själva som lärande människor.

Din syn på besparingar inom skolan?

– Att spara på skolan är att spara på framtiden. För varje elev som inte får hjälp i tid blir kostnaden, mänskligt och för samhället, större längre fram. Därför brinner jag för att pedagogiska metoder, baserade på forskning, ska nå ut till alla, oavsett bakgrund. Man kan inte spara på skolan. Barns rätt till språket är inte en lyx, det är en grund.

Susanna träffade sin man Magnus när hon pluggade i Uppsala. De har varit tillsammans sedan dess och har två döttrar, i dag 15 och 11 år gamla. Under åren har familjen hunnit bo både i Stockholm och en tid i Falun, men till slut flyttade de till Köping.

– Flytten hemåt handlade både om närhet och balans. Efter år i större städer lockade småstadens rytm – kortare avstånd, lugnare tempo, mer tid tillsammans. Samtidigt uppskattar jag att Köping ligger mitt i triangeln mellan storstad och landsbygd.

Susanna Cabander blickar framåt med samma nyfikenhet som när allt började. Hon vill ta sitt koncept ut i världen – till språk som franska, tyska och nederländska – men vet att varje språk kräver sin egen ljudvärld och anpassning. Samtidigt fortsätter hon att utveckla sina svenska serier med nya pysselböcker och inbundna titlar.

– Min dröm är tydlig. Jag vill att alla barn, oavsett var de växer upp, ska få möta ljuden tidigt och upptäcka glädjen i språket. Om vi kan lägga grunden till läsning och väcka läslusten redan i förskoleåldern, då har vi gett barnen något som bär hela livet.

På köksbordet där vi sitter ligger en uppslagen ABC-bok. Susanna trycker på den lilla ljudknappen, och ett klart ”a” fyller rummet.

– Allt börjar här, ett enda litet ljud, säger hon.

Susanna ler, som om ljudet av ”a” rymmer all förväntan i världen.

21 personliga frågor till Susanna

1. Vem är du?
   – Nyfiken och ambitiös. Det jag ger mig in i vill jag göra bra. Jag är påhittig sedan jag var barn. Har alltid tyckt om att upptäcka saker och att prova på saker.
2. När känner du sann och äkta lycka?
   – Det är när jag är tillsammans med min familj i sommarstugan i Kungsör.
3. Vem har bidragit mest till att du är den du är idag?
   – Det måste vara mina föräldrar. Efter pappa – hans vilja att förbättra och prova på. Efter mamma – hennes intresse och känsla  för språk.
4. Egenskaper du uppskattar mest hos andra?
   – Ärlighet och mod att våga gå sin egen väg. Att man är schysst och snäll mot sina medmänniskor.
5. Vad är det värsta du vet?
   – Mobbning. När personer blir utfrysta eller illa behandlade.
6. Vem är bäst på att få dig att skratta?
   – Min man Magnus. Det var en av de egenskaper hos honom som jag föll för mest – att han får mig att skratta. En person på scen som får mig att skratta är Johan Glans. Han har en spontan, barnslig humor som jag gillar.
7. Vad skulle du vilja ha mod att våga?
   – Att våga driva frågor. Kanske föreläsa i ämnen som jag tycker är viktiga. Jag tycker att det är jobbigt att stå på scen och prata.
8. En okänd talang?
   – Jag talar lite mandarin. Det lärde jag mig när jag och Magnus var i Shanghai 2004.
9. Vad skulle du vilja lära dig?
   – Jag skulle vilja lära mig att sjunga bra. Kanske spela piano bra också
10. En frestelse du inte kan motstå?
    – Kombinationen choklad och lakrits.
11. Favoritfärg när du klär dig?
    – Rosa. Jag har inte så många rosa kläder, men det är en färg jag tyckt om sedan jag var barn.
12. Din bästa årstid?
    – Det är nog försommaren, när allt känns så hoppfullt. Sommaren är på väg, det blir varmt och man kan gå utan varma jackor på sig. Folk kommer ut och är gladare.
13. Vilket instrument är vackrast att lyssna på?
    – Harpa eller piano.
14. Det bästa råd du någonsin fått?
    – Överskatta inte vad du kan åstadkomma under ett års tid – och underskatta inte vad du kan åstadkomma under fem års tid.
15. En prestation du skulle vilja utföra?
    – Jag skulle vilja lyckas med att ta konceptet med min ABC–bok ut i världen och lyckas med det.
16. En bok som betytt mycket för dig?
    – Bröderna Lejonhjärta, som berörde mig väldigt mycket som barn.
17. Om du visste att du inte skulle kunna misslyckas, vad skulle du göra då?
    – Då skulle jag vilja komma på ett bra sätt att få personer som har hörselnedsättning, vilket jag själv har, att kunna höra bättre och återfå sin hörsel.
18. Vad drömmer du om, vad längtar du efter?
    – Att oftare resa ut i världen tillsammans med min familj.
19. Ett resmål som lockar dig som du ännu inte besökt?
    – Japan. Ett jättespännande land med en kultur som jag skulle vilja utforska.
20. Om du möter Gud på gatan, vad skulle du fråga?
    – Är du verkligen Gud?
21. Din sista måltid i livet, vad vill du bli serverad?
    – Åh, då skulle jag nog ta någonting med skaldjur, kanske skaldjurspasta.