Närkontakt med bäver

När jag kom närmare såg jag att det var – en bäver.

Jag gick närmare, försiktigt. Visste inte om bävern skulle känna sig hotad och gå till anfall. Tänder som kan fälla träd vill man inte bli biten av i underbenet. Bävern var inte intresserad av närkontakt utan lommade iväg ned till vattnet.

Bävern är cirka 75 centimeter utan svans, väger 20–30 kilo. Den bruna pälsen är mycket tät. På en kvadratcentimeter hud finns omkring 23 000 hårstrån. Pälsen hindrar nedkylning.

Bäverns kropp är spolformig. Svansen liknar en fena. Den har simhud mellan tårna. När bävern dyker stänger den näsan och öronen. Bävern kan vara under vatten utan att andas upp till 15 minuter. Med sina vassa tänder fäller bävern träd och bygger dammar.

Bävern rensar och putsar sin päls hela tiden och smörjer in den med bävergäll. Ett gulaktigt sekret, med en stark doft, som bävern utsöndrar från gällpungar. Gället används också som doftmarkering inom reviret.

Bävergäll var tidigare ett naturläkemedel. Det innehåller salicylsyra och såldes på apotek.

Redan Hippokrates kände till bävergäll, och på 1600-talet och 1700-talet fanns det 200 dokumenterade recept på mediciner från bävergäll. Feber, tandvärk, gikt, hicka och impotens – allt detta botades med bävergäll.

– Det finns ingen inventering av bäver. Vi räknar med 150 000 bävrar i Sverige, säger Björn Wallgren på Länsstyrelsen i Västerås.

– Vi har haft skyddsjakt på bäver i Norsabäcken, eftersom vattennivån blev för hög på grund av bäverns dammbygge, berättar kommunekolog Christina Schyberg, Köpings kommun.

Allmän jakt på bäver är tillåten mellan 1 oktober och 10 maj.

– Jakt på bäver är inte så vanligt, men en del jagar bäver för skinnets skull, andra för köttets skull, berättar Björn Wallgren.

Bäver på menyn går att hitta i vissa delar av landet, till exempel i Dalsland.