Utredningar saknas

Magazin24 ställde ett antal frågor till kommunalråd Per Ågren gällande kommunalt VA och Norrmälarstrand. Sedan lät vi en expert i biogeovetenskap*, Peter Ridderstolpe, se över och kommentera svaren.

Bakgrund
Områdena utmed den norra Mälarstranden omfattar cirka 250 fastigheter med relativt tät bebyggelse på små tomter. Kommunen menar att många enskilda avloppsanläggningar i ett sådant område kan innebära risker för hälsa och miljö, särskilt med tanke på närheten till Mälaren som är en viktig dricksvattentäkt.

Peter Ridderstolpe, med lång erfarenhet av VA-planering, invänder mot detta och menar att kommunen inte har gjort de utredningar som krävs för att slå fast att området uppfyller rekvisiten i 6 § lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Enligt honom saknas både inventering av befintliga anläggningar och analys av deras funktion eller förbättringspotential.

Beslut om verksamhetsområde
Kommunfullmäktige beslutade 2016 att inrätta ett verksamhetsområde enligt LAV, och beslutet vann laga kraft 2018. Detta innebär rätt och skyldighet att ansluta sig till kommunalt VA.

Peter Ridderstolpe menar att beslutet togs utan sakligt underlag och utan att kommunen visade att området hade sådana hälso- eller miljöproblem som enligt lagen kräver kommunalt ansvar.

Har kommunen besiktigat anläggningarna?
Per Ågren bekräftar att ingen individuell bedömning av fastigheternas avloppsanläggningar har gjorts. Bedömningen grundar sig i stället på områdets generella förutsättningar: tät bebyggelse, små tomter och närhet till Mälaren.

Ridderstolpe anser att detta är otillräckligt. Enligt honom krävs fackmannamässigt underlag som visar att problemen är så stora att de inte kan lösas enskilt. Han hänvisar bland annat till beräkningar som visar att det totala fosforutsläppet från området uppskattats till ca 20 kg per år, vilket han menar är mycket lågt i förhållande till andra källor.

Riskbedömning
Per Ågren hävdar att bedömningen bygger på en samlad riskbild.

Ridderstolpe menar däremot att någon egentlig riskanalys inte har gjorts, och att en sådan måste jämföra kommunalt VA med befintlig situation och en framtida situation med mer belastning och förbättrade enskilda lösningar. Han menar att ett kommunalt system i detta fall kan vara både mer sårbart och mindre miljömässigt fördelaktigt än enskilda system.

Ålder och funktion hos enskilda avlopp
Per Ågren framhåller att många anläggningar är äldre än 20 år och därför sannolikt har försämrad reningsfunktion.

Ridderstolpe anser att detta är en generalisering som inte har stöd i forskning och beprövad kunskap. Markbaserade reningssystem  även sådana med WC påkopplat, fungerar effektivt även på längre sikt, särskilt med dagens låga belastning i fritids- och småhusområden.

Varför fick inte fastighetsägarna åtgärda sina system först?
Här menar Per Ågren och kommunen att beslutet avser områdets behov av en gemensam lösning och inte de enskilda anläggningarnas status.

Peter Ridderstolpe framhåller att en så genomgripande åtgärd som att inrätta ett verksamhetsområde kräver en mycket noggrann behovsprövning, eftersom det innebär stora kostnader och ofta skapar konflikter. En sådan prövning anser han inte har genomförts.

Anslutningsskyldighet och möjligheter till undantag
Enligt LAV gäller anslutningsplikt inom verksamhetsområdet, oavsett om en enskild anläggning fungerar. Undantag kan göras om fastigheten uppenbart saknar behov av vattentjänster.

Här menar Ridderstolpe att fastigheter med sorterande avlopp, dvs separat behandling av toalettavfallet och BDT vattnet också skulle kunna få undantag för anslutningsavgift enlig § 24 LAV. Detta då sådana system ger ett bättre miljöskydd och resurshushållning än det kommunala alternativet. Fastighetsägare med sådana avlopp skulle kunna pröva sin sak i domstol.

Bevisbörda
Utanför verksamhetsområden ansvarar fastighetsägaren för att visa att anläggningen uppfyller miljökraven. Vid tillsyn har kommunen dock en utredningsskyldighet. Inom ett verksamhetsområde ersätts individuell prövning av kravet på anslutning.

Ridderstolpe understryker därför vikten av att behovsprövningen inför inrättandet av ett verksamhetsområde är grundlig och välunderbyggd.

Sammanfattning
• Kommunen har beslutat om kommunalt VA på områdesnivå, baserat på generella bedömningar av bebyggelsestruktur och närhet till Mälaren.
• Enligt Ridderstolpe saknas de utredningar som krävs enligt LAV för att visa att hälso- eller miljöproblem föreligger och inte kan lösas enskilt.
• Flera av de argument som framförs av kommunen är generella och inte baserade på lokala data eller riskanalyser.
• Inrättande av verksamhetsområde innebär anslutningsplikt, vilket gör behovsprövningen central.
• Ridderstolpe menar att området inte uppfyller rekvisiten i § 6 LAV och att det därför saknas saklig grund för beslutet.

*En biogeovetare studerar samspelet mellan biologiska processer och geologiska/fysiska processer i naturen.