På lördagseftermiddagen var Kungsuddens café fyllt till bristningsgränsen av åhörare som ville veta mer om kvinnans plats i historieböckerna. Eller kanske snarare brist på plats där.
Mats Svegfors har tillsammans med Lars Strååt, Tomas Göransson och Hans Westin tagit initiativet till ”Samtal på Kungsudden”.
– Tanken har varit att skapa ett utflyktsmål för lördagspromenaden med kaffe, goda kakor och kultur, berättade Mats Svegfors vid introduktionen av lördagens talare.
– Det är också viktigt att vi påminner oss själva om vilket fantastiskt kulturminnesmärke Kungsudden är.
Denna lördags gästtalare, Hans Almgren, berättade om kvinnors roll i historieböckerna med utgångspunkt från jämställdhet – eller kanske snarare bristande jämställdhet.
”Vi läste gubbarnas historia”
– De tjocka luntorna vi läste inom ämnet historia på universitetet handlade till kanske fem procent om kvinnor, och då enbart om drottningar och andra kvinnor med stor makt, berättade Hans Almgren. Till exempel Indira Gandhi och den heliga Birgitta. I övrigt läste vi gubbarnas historia. Någon genushistoria förekom inte över huvud taget.
Numera anses genusperspektivet viktigt i skolvärlden och alla läromedel granskas noga av Statens Institut för Läromedelsgranskning utifrån flera perspektiv.
– Fast min åsikt är att institutet ägnat sig mer åt att leta fel i läroböckerna än åt genusperspektivet, menade Hans Almgren.
Minst historieundervisning i Europa
Samtidigt som antalet timmar historieundervisning minskat har större krav ställts på att genusperspektivet ska finnas med i undervisningen. En ekvation som är svår att få ihop.
– I Sverige har vi idag minst historieundervisningstimmar i hela Europa, berättade Hans Almgren.
Trots alla ansträngningar innehåller historielitteraturen som används i undervisning än i dag bara uppemot 22 procent kvinnor. Ingen tycks vilja ta frågan längre än så, även om Hans Almgren och några andra läromedelsförfattare gör sitt bästa för att påverka och förändra.
Mer vardagshistoria efterlystes
– Läroböckerna skulle behöva få en renässans som kulturbärare, menade Hans Almgren. Datorer i all ära, men vi skulle behöva göra historieämnet till ett roligt ämne som ökar läsglädjen hos eleverna. Det finns till exempel väldigt få berättelser om vardagshistoria – vår sociala historia – i historieböckerna.
– Det gör att vi inte kan förstå vår egen situation i ett historiskt perspektiv, avslutade Mats Svegfors. Vi har historiskt sett aldrig haft det så bra som nu, men vi förstår det inte eftersom vi inte fått lära oss den delen av vår historia.
Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se
Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se