Växtrikets lycka i Eriksbo plantskola

Hon oroar sig för kompetensbristen i branschen och har nyligen utsetts till Årets Företagare i Västra Mälardalen. Magazin24 har träffat henne.

Vi möts på hennes plantskola i Kungsör. Vi börjar med att diskutera själva begreppet. Miriam förklarar.

– Inte många förstår vad en plantskola är. De äldre tror att det är en trädgårdshandel, dit man åker för att köpa jord, vinbärsbuskar och blommor. Är man yngre tror man att det är en utbildningsanstalt där vi utbildar elever.

Det rätta svaret?
– En plantskola är ett företag där man skolar plantor, en växtfabrik. Vi producerar växter, vi säljer bara till företag. Bygg och anläggning. Odlar sortiment för trädgårdsbutiker. Kontraktsodlar för kedjan Blomsterlandet. Vi har ramavtal med kommuner, kyrkogårdar, en privat koncern.

Svensk plantskoleproduktion är specialiserad. Eriksbo Plantskola är den nordligast belägna i Sverige sedan plantskolor i Östersund och Gävle lagts ner.

– Vi på Eriksbo Plantskola odlar buskar i kruka. Det vi inte har själva köper vi in, träd, perenner, andra typer av växter. Vi är en komplett leverantör mot kund.

I år omsätter Eriksbo Plantskola cirka 48 miljoner, vid senaste löneutbetalningen hade företaget 27 personer på lönelistan.

Vid VM-festen i Arboga nyligen utsågs Eriksbo Plantskola till Årets Företag i Västra Mälardalen. På diplomet, som Miriam fick motta på galamiddagen, kan vi läsa:

”Eriksbo Plantskola står för kvalitet och långsiktighet. Miljö och hållbarhet är tydliga ledord i verksamheten. Med sitt brinnande engagemang för svenska hållbara produkter är Miriam/Eriksbo Plantskola en stor förebild för Mälardalen.”

– Stolt och glad, förstås, kommenterar Miriam sin och företagets utmärkelse.

Hur gör man valet att sälja till företag, inte till konsument?
– Inget svårt val. Intresserad av produktion och utbildad inom produktion. Jag har jobbat många år på Garden Centers och sålt till privatkunder. Inte roligt att jobba varje lördag och söndag och till klockan åtta på kvällen. Här jobbar vi kontorstid med lediga kvällar och helger. Måndag till fredag 7–16.

Jag är väldigt positiv, glaset är alltid halvfullt, inte halvtomt.

Berätta om ert sortiment!
– Vi odlar i krukor eller påsar. I Sverige har vi ett skyddat varumärke som heter E-plantor (elitplantor), sorter vi har hittat i svensk natur och i svenska trädgårdar, väl anpassade till vårt svenska klimat. Där har vi tagit växtdelar och frön och byggt ett sortiment. Extra bra för Sverige. 400 olika sorter, till exempel bukettapel, olika spireor, syrener, oxbär, hortensior, blåbärsbuskar, vinbär, krusbär, hallon, havtorn.

Eriksbo köper in träd med klumprot från Norrköping, perenner från Säve, blomsterlökar från Holland. Även tujor importeras, odlas inte i Sverige.

– Branschen har cirka 15 företag. Vi kallar dem för samarbetspartners, inte konkurrenter. Eriksbo är Sveriges nordligaste plantskola. Tidigare fanns det en plantskola i Östersund och Gävle. Nu nerlagda. I närheten finns en liten plantskola i Eskilstuna, Norrköping och Örebro. Vi är störst.

Eriksbo Plantskola grundades 1948 i Västerås. Två generationer Hedberg drev verksamheten. Någon tredje generation som ville ta över fanns inte.

– Jag såg en liten annons 2006 att Eriksbo Plantskola var till salu. Köpte. Drev verksamheten på en arrenderad anläggning. När man är ung och inte har kapital är det bra att arrendera. Men det var gammalt, litet, slitet och vi fick inte bygga om och bygga till. Inte höja dörrar och portar, inte flytta en stolpe som var i vägen. Men framför allt blev stället för litet. Det gick så bra och verksamheten växte.

2010 hittade Miriam den gård i Kungsör där Eriksbo Plantskola i dag ligger. År 2012 skrev hon kontrakt. Gården var från början byggd för mjölkproduktion. Inga mjölkkor fanns kvar när Miriam köpte, bara köttdjur. Alla byggnader som behövdes fanns. Med små medel blev gården en fungerande plantskola.

– Djurstallar blev kontor. Gödselbrunnen blev en vattenreservoar. Mjölkrummet blev en arbetslokal. Jag behövde bara bygga odlingsbäddar på fälten.

Produktionen i Västerås fortsatte i omkring två år innan hela verksamheten kunde flyttas över till Kungsör.

Hur marknadsför du?
– En katalog. En hemsida. Gott rykte. Kända i branschen.

När är du lyckligast i jobbet?
– När jag rör mig ute i den egna produktionen, även om jag själv inte deltar i produktionen.

Hur ser en arbetsdag ut?
– Allt hos oss är årstidsbundet, vilket gör vårt arbete väldigt omväxlande. Våra olika arbetslag – produktion, orderplock, lager och kontor – gör olika saker beroende på aktuell årstid. Just nu är det viktigt att få ut alla bokade och beställda träd innan det blir vinter.

Latin är branschspråket på produkter, svenskan räcker inte till. I svenskan kan det finnas ett enda samlingsnamn när latinet erbjuder hundra alternativ.

Ge ett exempel?
– Praktspirea på svenska har 150 olika latinska varianter.

Miriam är född i Åtvidaberg. Två yngre systrar. Var ordentlig som barn. Allt var roligt i skolan. Inte så bra på språk.

– Mamma var lågstadielärare. Pappa läste till ingenjör på kvällskurser och jobbade på Facit.

Familjen flyttade till Jämtland när Miriam var 3 år gammal.

– Pappa blev platschef på olika snickeriföretag. Till sist köpte han ett eget snickeriföretag i Orrviken. Mamma kallade mig diplomatisk, självpåtagen ledare som löste problem. Efter pappa har jag min ådra som entreprenör.

Som 14-åring bestämde Mirian sig för att bli trädgårdsmästare. Gick trädgårdslinje på gymnasiet utanför Kramfors. Gick på Sveriges Lantbruksuniversitet 1988–1989, utbildade sig till trädgårdstekniker, i dag är titeln trädgårdsingenjör. Pedagogisk examen från Uppsala universitet. Arbetat som trädgårdslärare.

Tre egenskaper som gör dig till en framgångsrik entreprenör?
– Jag är väldigt positiv, glaset är alltid halvfullt, inte halvtomt. Ser inte det som är jobbigt och besvärligt. Tar bara tag i det som måste göras, med ett positivt och optimistiskt sinnelag.

Miriam gör en paus, tänker, fortsätter:
– Jag är en bra problemlösare. Har helikopterperspektiv; lätt för att se det som är övergripande.

En okänd talang?
– Bra på att snickra.

Vad gör dig riktigt arg?
– Fusk. Och när någon utger sig för att kunna saker som vederbörande inte har en aning om.

På frågan om favoritblomma och favoritbuske får jag inget svar. När jag frågar om favoritträd blir svaret, efter viss betänketid:
– Kopparlönn.

Miriam är mycket engagerad i branschens organisationer och yrkesutbildningar.

När du vill locka folk till branschen, vad framhåller du då?
– Att man får vara ute. Att man får jobba med händerna. Att man kan utvecklas och avancera. Man kan bli arbetsledare, produktionschef, bli kalkylator, arbeta med administration, om det intresserar.

Ett stort branschproblem är kompetensbristen, som i många praktiska yrken. Om ett yrke inte öppnar vägen till en högskoleutbildning, hindrar föräldrar ofta sina barn att välja det yrke ungdomarna helst vill.

– Men nu ökar lönerna i praktiska yrken och sjunker i akademiska yrken. Det ger lite hopp för alla branscher där yrkena oftast är praktiska.

Vi går ut och fotograferar på den välskötta anläggningen. Vädret är vackert. De vackra höstfärgerna ger oss skönhetsupplevelser när Miriam introducerar mig för växtlivets hemligheter, med namn jag aldrig hört förut.

Hennes kärlek till sortimentet och stoltheten till yrket är omisskännlig.