Drömmen om Bitcoin som gick upp i rök

Linus Dunkers är tekniknörden som blev entreprenör inom digital valuta – bitcoin. Han hamnade i konflikt med Skatteverket och är i dag en nedslagen människa. Allt han äger har Kronofogden tagit.

Personlig konkurs. Näringsförbud i fem år. Dömd till fängelse i tingsrätten. Men kampen för juridisk upprättelse och medborgerlig värdighet pågår. En ändrad dom i hovrätten kan vända allt. Magazin24:s Karl Beijbom porträtterar Linus Dunkers och granskar ett rättsfall.

Linus Dunkers, 39, och jag möts i Köping en söndag i början på mars. Han och hustru Jessica bor numera på ön Gozo, efter några år som köpingsbor. Vi sitter och samtalar på Magazin24.s redaktion under tre timmar.

För den som är intresserad av demokrati, rättsstat och rättssäkerhet är den svenska rättvisans behandling av Linus Dunkers av stort principiellt intresse.

Han är dömd och nedslagen – inte uträknad! – som medborgare bara för att Sverige bryter mot Legalitetsprincipens två grundsatser. De uttrycks bäst på latin. Nullum crimen sine lege (inget brott utan lag). Nulla poena sine lege (inget straff utan lag).

Men i Sverige kränker vi dessa rättsgrundsatser och tillämpar retroaktiv lagstiftning, en styggelse i en europeisk rättstradition, helt otänkbar i kulturländer som England, Frankrike och Tyskland. Varje medborgare skall i varje läge veta vad som är lagligt och olagligt, just nu.

Linus Dunkers är ett offer för den rättsvidriga svenska retroaktiva lagstiftningen. Detta är The Linus Dunkers story:

Linus och hans sju år äldre syster, Li, bodde växelvis hos mamma Tove i Brevik, växelvis hos pappa Sven i Käppala. Båda dessa stadsdelar ligger på ”fiiina” Lidingö, men båda är delar av ön med hyresrätter, inte flotta villor. Mamma fritidspedagog, pappa kock. Båda föräldrarna är musikaliska. Mamma har varit med i ett tjejband, pappa är duktig på piano och gitarr.

När Linus är sex år skaffar mamma, som då läser statistik på universitetet, en Macintosh Classic med svartvit skärm, mindre än en Ipad och med en hårddisk en tusendel så stor som en modern Iphone.

– Jag älskade att plocka isär och plocka ihop tekniska apparater, symaskiner och tv-apparater. De fungerade oftast sedan jag plockat ihop dem igen. Min absoluta favoritsysselsättning var dock att indexera familjens CD-skivor i datorns statistikprogram.

Linus tidiga företagsamhet, teknikintresse och uppfinningsrikedom är ett arv efter morfar Karl Dunkers. Han var ingenjör och uppfinnare, belönades 1991 med Polhempriset, Sveriges äldsta och finaste tekniska utmärkelse, instiftat 1876 till minne av uppfinnaren Christoffer Polhem.

Priset delas ut för teknisk innovation eller genialisk lösning av ett tekniskt problem. 250 000 kronor och Polhemsmedaljen tillfaller den som utses som årets vinnare. Dunkers Flow Balancing System är en vattenreningsteknik som används över hela världen.

– Som barn hade jag nära kontakt med min morfar, särskilt när det var sommarlov. Då tillbringade jag mycket tid med morfar på hans lantställe på ön Bergholmen i Stockholms skärgård. Där experimenterade vi tillsammans med vågkraft, och vi torkade alger för att använda som gödsel. När morfar hade problem med grävlingar under huset, föreslog jag att en stereo som spelade hårdrock skulle skrämma bort grävlingen. Det lyckades!

Under ett flertal år var Tanzania ett stort engagemang för Linus. Allt började med att prästen Kennedy Kisinga från staden Moshi i norra Tanzania kom till Danderyds gymnasium och berättade om sitt land och landets behov.

– Jag blev gripen av vad jag hörde, blev vän med prästen, engagerade mig och började hjälpa Tanzania, framför allt i frågor som rör vattenförsörjning och datorundervisning.

Lions Club Täby skänker sitt stipendium på 7 500 kronor till Linus år 2006 ”för hans unika engagemang beträffande hjälpverksamhet riktad till behövande människor i Tanzania.”

Linus går på naturvetenskapliga programmet med musikprofil på Danderyds gymnasium. Han utvecklar sitt pianospel och sitt datorintresse. När datorer på skolan skall lagas är det ofta Linus som anlitas. Han får helt enkelt jobba på IT-avdelningen med tre anställda.

På bussen hem efter en skolbal blir Linus, sedan han stigit av bussen, misshandlad av ett gäng grabbar. Han blir slagen, skallad och sparkad. Hans glasögon hamnar på marken och trampas sönder.

– Allt blev suddigt. Smärtan minns jag inte. Jag var dock fruktansvärt rädd att bli uppeldad. De hade med sig en bensindunk och hotade med att hälla bensin över mig och tända på.

En tjej som klivit av bussen på samma hållplats säger till killarna att sluta med misshandeln. De lyssnar och lämnar Linus på marken, blödande från näsa och mun. Ingen blev åtalad. Men Linus fick 8 000 kronor i ersättning från Brottsofferfonden för sveda och verk.

En dag ringer en man som säger sig se dåligt och behöver få hjälp med sin dator till växeln på Danderyds gymnasium. Han heter Bo Hall, och kvinnan i växeln skriver ned namn, telefonnummer och ärende och ger lappen till Linus. Linus hör av sig, hjälper till med datorn, de håller kontakt och blir vänner.

Bo Hall introducerade Linus till Stockholm-Skärholmen Rotaryklubb. Linus invaldes då rekordung i Rotary vid 21 års ålder. Han blev Sveriges yngste President i en Rotaryklubb när han var 28 år. Inom Rotary belönades han också med en PHF (Paul Harris Fellow), för sina ideella insatser i enlighet med Rotarys motto ”service above self”.

Flera år senare, 2013, vill Bo Hall, då 82 år gammal och med ännu sämre syn, få hjälp att köpa bitcoin. Då fick Linus upp ögonen för denna kryptovaluta och började intressera sig.

– Efter den stora finanskrisen 2008 var förtroendet för bankerna mycket lågt världen över. Många tyckte att det var fel att så många banker blev räddade av skattebetalarna, som betalade ett mycket högre pris för att rädda banker än vad aktieägarna gjorde.

Då introducerades bitcoin, en digital kryptovaluta av en okänd person eller en okänd grupp, som kallade sig för Satoshi Nakamoto.

Bitcoin möjliggör betalningar mellan två parter utan inblandning av banker. Tillgången på digitala valutor styrs inte av någon stat eller centralbank. Traditionella valutor har statsmakten instrument att styra, från styrränta till sedelpressar.

– Den teknologi som möjliggör transaktioner utan tredje part kallas för blockkedjeteknologi. Denna teknologi möjliggör inte bara överföring av pengar. Den kan också hantera andra typer av värde såsom licenser, patent, avtal, lagfart, upphovsrätt mm.

Det mest kända användningsområdet är dock digitala valutor – och bland digitala valutor är bitcoin den mest kända. Handeln är global och öppen för alla.

Våren 2014 kostar en bitcoin ungefär 2 000 kronor. Den har gått upp och ner – mest upp. Det aktuella priset för en bitcoin (måndag den 10 mars) är 294 774 kronor!

Det finns många handelsplatser, ungefär som Avanza, där privatpersoner kan köpa och sälja bitcoin. Den handelsplats som Linus börjar använda heter LocalBitcoins. Han börjar köpa och sälja bitcoin som en hobby.

– Som teknik- och datorintresserad blir jag i slutet av 2014 intresserad av mining. Det handlar förvisso inte om gruvdrift, vilket ordet kan antyda. Utan om att skapa nya bitcoin med hjälp av särskilda datorer. Jag köper några enheter, som kallas miners. Jag vill testa hur det fungar.