Kampen om miljön

För en oinsatt handlar det om att statsmakterna och kommunerna har ställt sig positiva till att återställa utdikade våtmarker i Sverige och har gett flera myndigheter i uppdrag att verka för en återvätning som facktermen lyder. Ett uppdrag som inte verkar falla i god jord.

Göran Johansson, som är största markägaren i området och för en återvätning, förklarar vidare:

– I Nannberga torrlades Sunnsjön år 1936 i syfte att utvinna mer jordbruksmark. Eftersom marken ligger under Hjälmarens vattennivå så anlades en vall för att hålla Hjälmaren borta. För att få bort vattnet anlades en pumpstation. All tillrinning till Sunnsjön måste sålunda pumpas bort och avledas till Hjälmaren.

Den mark som torrlades 1936 består till största delen av torvjord som genom åren har bortodlats vilket har medfört att markytan har sänkts och torrläggningen inte fungerar som avsågs 1936.

Eftersom marken inte ger någon speciell avkastning har pumpningen upphört och Sunnsjön återfått sin tidigare vattenspegel. Ett rikt fågelliv har blivit resultatet och vattenlevande djur har etablerat sig.

Inte alla markägare tycker att det här med återställning av Sunnsjön är en bra idé och har aktivt arbetat för att den nu etablerade våtmarken ska torrläggas på nytt.

Hur kommer det att påverka området och djurlivet?

– Det kommer att få förödande konsekvenser för det etablerade djurlivet i Sunnsjön, säger Göran varsamt men bestämt.

Vilka ”sidor” finns i den här historien? Vem/vilka står på vilken sida?

– Av markägarna så är majoriteten för att restaurera våtmarken. Tillsammans har de positiva markägarna 80 procent av det berörda området. Sålunda är det bara en minoritet som vill återskapa torrläggningen.

Regeringen vill förenkla processen för att återväta våtmarker, vilket är avgörande för att skydda biologisk mångfald och anpassa sig till klimatförändringar. Vid sidan av en ekonomisk satsning på 3,7 miljarder kronor till 2030, strävar regeringen efter att effektivisera tillståndsprocesser och ta bort administrativa hinder för markägare.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari betonar vikten av att återväta utdikade våtmarker för miljönytta och klimatanpassning.

Det finns juridiska hinder som måste ses över, då bestämmelserna om markavvattning är föråldrade och komplicerade. Byråkratiska hinder måste kunna undanröjas utan att skada jord- och skogsbrukets intressen.

Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag att utveckla regelverket för att främja återvätning utan att negativt påverka jordbruksmark.

Det har till och med införts en internationell våtmarksdag, 2 februari, med motiveringen att våtmarkerna är viktigta för att värna den biologiska mångfalden, minska utsläppen och för att anpassa vårt samhälle till klimatförändringarna.

Trots detta är alltså några få markägare helt emot detta miljöarbete och vill återgå till ett tänk som enligt Göran hör till 1930-talet.

– Vad jag har uppfattat så har denna ståndpunkt intagits bara för att den gamla förrättningen fortfarande gäller. Eftersom jordbruksmarken knappast ger en avkastning som kan motivera ett aktivt jordbruk så har jag uppfattat att intagen ståndpunkt bara har att göra med en viss stelbenthet och att ingen förändring ska komma till stånd.

Alltså ”det ska va´ som det alltid har varit …”?

– Ja, just så. Inget vidare ”stort” tänk med andra ord, säger Göran.

Varför har du den åsikt du har? Vilka är dina primära mål?

– Som representant för det största markinnehavet så har jag verkat för att återskapa våtmarken som den en gång var. Motivet för detta är helt simpelt att jag tror att alla måste bidra efter bästa förmåga för att skapa en bättre miljö för våra efterkommande. Många mänskliga ingrepp i miljön kan visa sig vara irreversibla, men just Sunnsjön är ett bra exempel på ett ingrepp som med enkla medel går att göra ogjort.

Området ligger inom Arboga kommun. Vad säger politikerna, tjänstemännen?

– Jag har varit i kontakt med Arboga kommun och informerat om läget. Kommunen har hittills intagit en avvaktande position och har inte visat någon vilja att bidra ekonomiskt. Till saken hör att Arboga har sitt råvattenintag inte långt ifrån Sunnsjöns utlopp vilket jag tycker borde motivera ett intresse, menar Göran.

Vad säger Länsstyrelsen?

– Länsstyrelsen har ju att verkställa statens centrala beslut. Jag har uppfattat att Länsstyrelsen inte har något att erinra mot att Sunnsjön återskapas. Länsstyrelsen har upprättat ett eget förslag till att anlägga en våtmark i det berörda området och även kommit med en kostnadsberäkning av summa skötsel av området. Totalt 183 000 kronor per år.

Men om 80 procent av er vill ha återhämtning, gäller inte majoriteten då?

– Nej, Länsstyrelsen har meddelat att det måste råda enighet bland markägarna om torrläggningsföretaget ska upphöra. Innan enighet har uppnåtts anser Länsstyrelsen att en snart 90 år gammal och föråldrad förrättning gäller och att Sunnsjön åter ska torrläggas, säger Göran lätt uppgivet.

Hur får man till en ny dom? Vad skulle det kosta?

– Miljöbalken innehåller bestämmelser om så kallad utrivning av en vattenanläggning. Tillstånd ska alltid lämnas om det råder enighet om åtgärden.

Kostnaden för en förrättning är alltid svår att uppskatta. Om delägarna är överens kan dock kostnaden bli begränsad.

Sunnsjön har inte varit torrlagd på fyra år och det har under tiden etablerats ett rikt djurliv i området med olika fågel-, fisk- och grodarter samt diverse blötdjur. Ingen inventering har gjorts så man vet inte om det finns skyddsvärda arter i området. Naturskyddsföreningen vill genomföra en inventering men har inte resurser på grund av budgetnedskärningar.

Naturvårdsverket avser att komma med nya direktiv för hanteringen av gamla uttjänta torrläggningsföretag, men dessa hinner inte komma innan Länsstyrelsens föreläggande om återställning, det vill säga torrläggning, av Sunnsjön ska verkställas. Detta ska ske nu under april-maj 2024.

– Det förefaller som om Länsstyrelsen till varje pris ska återskapa en odlingsmark som inte går att använda för ett modernt jordbruk, säger Göran som har engagerat konsulten Jonas Andersson från WRS (Water Revival Systems) och Anna Eklund från Hjälmarens Vattenvårdsförbund.

Dessa båda planerar att tillsammans med representanter från Länsstyrelsen göra ett platsbesök under april. Jonas Andersson har också engagerat Naturvårdsverket i frågan.

Studenter på Civilingenjörsprogrammet i miljö och vattenteknik på Uppsala Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet har genomfört ett projekt på uppdrag av WRS AB. Projektet omfattar en genomgång av förutsättningarna för Nannberga invallningsföretags framtid.

Redovisningen har skett i en uppsats omfattande 42 sidor. Studenternas slutsats är att ”I dagsläget kan marken inte anses odlingsbar, trots återupptagning av pumpningen, då dräneringsdjupet är för lågt.”

I medeltal har markytan sänkts 0,5 m genom bortodling av torvjorden. Studenternas utredning har granskats och godkänts av både Uppsala universitet och Lantbruksuniversitetet. Göran anser att detta arbete är både gediget och att slutsatserna stämmer med verkligheten.

Regeringen har anslagit ytterligare medel om 250 miljoner kronor för att restaurera våtmarker. Dessutom har EU kommit med ett omfattande direktiv om att återställa våtmarker och naturbeten.

– Jag ser inte att dessa viljeinriktningar från högsta nivå har haft någon påverkan på vare sig Länsstyrelsen eller invallningsföretagets styrelse, menar Göran.

De relevanta frågorna är enligt Göran: Varför ska Nannberga invallningsföretag satsa hundratusentals kronor på en miljöfientlig åtgärd som dessutom är meningslös från jordbrukssynpunkt? Och borde inte Länsstyrelsen agera lite smidigare i frågan? Vidare kommer EU:s senaste lagstiftning sannolikt att innebära att en återvätning av Sunnsjön kommer att aktualiseras.

Han vill också att Länsstyrelsen inhiberar sitt föreläggande och pumpningen får vila tills Naturvårdsverket har sagt sitt.

Markägare som representerar 80 procent av berörd mark kommer inte att ställa några ekonomiska krav om Sunnsjön återskapas.

Magazin24 har försökt att nå samtliga markägare i området utan resultat.