Gamla melodier är inte Köpings musik

Det är en gammal melodi ordföranden i utbildningsnämnden Andreas Trygg (V) för fram som retorik i svaret på de insändare vi i Sveriges lärare Köping har skrivit om besparingar. Det är som att höra en CD från 90-talet med åldrad ljudbild. Det är som att spela Roxette och Ace of Base på hög volym och tro att kidsen på 2020-talet ska gå i gång och dansa med. Det är kanske där skon klämmer. Förstår ordföranden i utbildningsnämnden vilka krav som ställs på lärare idag, vilka behov som elever på 2020-talet har och vilka insatser och anpassningar som krävs? Vi inom Sveriges lärare Köping är inte så säkra på det.

Det råder inte bara tvekan om Andreas Trygg verkligen förstår hur verksamhet i skola och förskola ser ut idag. Det råder även frågetecken om Trygg har förstått det vi har uttryckt via metaforer som ”trånga kostymer” och ”beska falukorvar”. Det vi menar är att det inte går att skära och spara i något som redan är hårt slimmat och pressat. Oavsett sjunkande elevantal de närmaste åren. Förutom minskade anslag för färre elever ska skolan spara ytterligare 1,65 % utöver de 1,5 % som har sparats under pågående budgetperiod.

Påståendet att vi är negativa mot våra egna medlemmar är felaktigt och taget ur luften. Trygg lyfter fram Köpings lärare som skickliga, hårt arbetande och fantastiska. Där är vi överens. Det är just dessa medlemmar vi i Sveriges lärare är rädda om. Råder det tvekan om detta går det att läsa Sveriges lärares insändare 3 september i Magazin 24. Det Trygg inte förstår är att om Köpings skickliga, hårt arbetande och fantastiska lärare inte har rimliga förutsättningar så blir det inte bra på flera olika plan. Lärare kommer inte orka vara fantastiska, färre elever kommer nå målen och det kommer bli otryggt i skola och förskola. I förlängningen leder det till fler människor som inte kommer att ha förmågan att bidra till och fungera i samhället. Kostymen får inte vara för trång. Då spricker den.

När vi skriver ”att det kanske är dags att se sig om i köket och titta på vad kockarna själva kan göra” i samband med den ”beska falukorven” handlar det inte om att ”ställa grupper mot varandra”. Vi menar inte att det ska sparas mer på boenden inom äldrevården, på anslagen till biblioteken eller att KIS ska ställa in sina träningar. Det handlar om att det måste finnas annat att spara på än en redan pressad kärnverksamhet. ”Kockarna” dvs politiker och tjänstemän måste försöka hitta annat att spara på. Vi i Sveriges lärare har dessutom lämnat förslag på vilka områden det skulle kunna röra sig om. Dessa har knappast hörsammats. När kommunstyrelsen själv skulle effektivisera sin verksamhet plockade de in ett externt bolag som kostade en stor summa pengar. Vad blev resultatet av den effektiviseringen? Och ja, vi vet att det inte är tjänstemän som röstar om besparingar. Men det är tjänstemännen som kommer med förslagen och det är politikerna som fattar besluten.

Andra kommuner går plus men Köping går minus. Varför har vi ens hamnat i denna dystra sparmelodi. Kan Andreas Trygg förklara det?

Peter Holmqvist, styrelseordförande Sveriges lärare Köping
Anna Magnusson Gardelin, styrelseledamot Sveriges lärare Köping
Erik Magnusson, styrelseledamot Sveriges lärare Köping

Det här är en debattartikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.

Gamla melodier är inte Köpings musik