”Det goda livet i storstadens närhet”
Intervju med näringslivschefen i Hallstahammar.
Intervju med näringslivschefen i Hallstahammar.
Madeleine Ahlqvist är göteborgaren som blev västmanlänning. Hon är näringslivschef i Hallstahammars kommun sedan 2014. Hennes bästa tid är nu.
Vi möter Madeleine Ahlqvist i kommunhuset i Hallstahammar, en av Västmanlands tio kommuner, med 16 600 invånare. I kommunen ingår Hallstahammar, Kolbäck, Strömsholm och Sörstafors. Industrin har en framträdande roll med företag som Bulten Hallstahammar, Sandvik Heating Technology, GKN Aerospace och Ovako Hallstahammar AB.
Madeleine är på sitt bästa humör – och det har hon anledning att vara. I Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner gjorde Hallstahammar vid senaste mätningen en klättring med 84 placeringar, från plats 184 till 38. Det skulle många kommuner önska att de kunde åstadkomma.
Och Madeleine har nyligen, som en av tre, nominerats till Årets Näringslivsutvecklare i Sverige 2026. Utmärkelsen delas årligen ut sedan 2018. Bakom utmärkelsen ligger Sveriges Kommuners Näringslivs tjänstepersoner (SKNT), en förening som grundades 1984 som ett forum för nätverkande och erfarenhetsutbyte inom kommunalt näringslivsarbete. På SKNT:s årskonferens i Linköping den 21 maj får vi veta vem som vinner.
Nästan alla kommuner har en slogan. I Hallstahammar lyder den: Det goda livet i storstadens närhet.
Förklara vad er slogan betyder, Madeleine:
– I Hallstahammar finns billigare boende i olika boendeformer och attraktiva tomter till bra priser. Avgiftsfri kollektivtrafik inom kommunen och fri parkering i centrum. Cykelvägarna är väl utbyggda. Nära till Mälaren, Bergslagen och Strömsholms kanal.
Vad betyder närheten till Västerås, en av Sveriges största städer?
– Hallstahammar och Västerås bildar en harmonisk symbios. Välutbildade människor i Hallstahammar, som inte hittar rätt jobb på hemmaplan, hittar det oftast i Västerås. Och företag i Hallstahammar, som inte hittar rätt kompetens inom kommunen, hittar den oftast i Västerås. Sedan erbjuder givetvis storstaden Västerås ett rikare nöjesliv, kulturliv, restaurangliv, än vad den lilla kommunen kan erbjuda. Och vill man se fotboll och bandy på högsta nivå, kan man åka till Västerås och heja på VSK.
Vad betyder regionen?
– Det är spännande att jobba i en region och i ett län där vi är tio kommuner. Jag brukar säga att vi har samma spelplan och egentligen borde vi ha samma mål. Och vi borde ha samma lagkapten. Men vi är tio Zlatan som springer åt olika håll och kör vårt eget race. Men jag har valt att försöka vara i symbios med Västerås så mycket som möjligt. Just för att jag ser att det gynnar oss väldigt mycket.
Kommunen har antagit en ny Näringslivsstrategi och en ny Attraktionsstrategi. Vi samtalar om vad dessa strategier innehåller.
Vad syftar näringslivsstrategin till, Madeleine?
– Vi skall göra mer av det vi redan gör i dag. Vi skall se till att det skall vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Hallstahammar. Företag skall alltid erbjudas stöd av kommunen och alltid få ett positivt bemötande. Vi skall arbeta systematiskt för att förenkla kommunens processer i näringslivsperspektiv. Vi skall också se till att öka kunskap om och förståelsen för företagandets betydelse bland förtroendevalda och tjänstepersoner. Ökad samverkan och ständigt förbättrad kommunikation till näringslivet är så viktigt.
Och vad vill ni med er nya attraktionsstrategi?
– Vi har tre formulerade mål. Att öka omsättningen inom turismen mer än riksgenomsnittet. Att skapa fler jobb och öka sysselsättningen inom besöksnäringen. Att få fler företag inom besöksnäringen att etablera sig i Hallstahammar.
En profil för kommunen som besöksmål har också tagits fram. Berätta om den!
– Det centrala är närheten till upplevelser. Alla skall känna att kommunen är full av upplevelser och en plats där man är välkommen. Omtänksamt bemötande är så viktigt.
Strategigruppen har även arbetat med att ta fram olika teman för produktutveckling inom olika områden som naturupplevelser och kulturupplevelser. Strategigruppen har även fördjupat sig i frågor om marknadskommunikation, målgruppsanalys och värdskap.
Vad gör en plats attraktiv?
– Ser vi oss om i Sverige inser vi att de flesta kommuner i landet marknadsför sin fantastiska natur, närheten till vattnet och skogen. Hallstahammars kommun är inget undantag. Här är vi stolta över Strömsholms kanal, som binder ihop kommunen, närheten till Mälaren i söder och skogarna i norr.
Madeleine Ahlqvist är född och uppvuxen i Sävedalen utanför Göteborg. Tidigt blev hon nyckelbarn och fick klara sig mycket själv, tillsammans med den tre år äldre brodern, Michael. Föräldrarna skilde sig och mamma jobbade på andra sidan stan. Barnen fick förbereda maten tills mamma kom hem, sedan gjorde hon ”det sista”. Som barn drömde hon om att bli arkitekt.
När Madeleine var 13 år flyttade mamma Gudrun med de två barnen till Västerås där mamman började arbeta på ICA.
Hur kändes det?
– Det var fruktansvärt. Jag hade två kompisar i Göteborg som var mitt liv. Jag tvingades flytta långt bort till en del av landet med helt annan dialekt och annan mentalitet mellan människor. Alla hade mössa på vintern. Det hade vi inte i Göteborg. Jag lärde mig snabbt att man fick vara med i gänget, bara man bemötte andra på ett trevligt sätt.
Mamma trivdes inte, tog med sig barnen och flyttade till Upplands-Väsby utanför Stockholm.
Det blev så småningom fyraårigt tekniskt gymnasium. De första två åren i Upplands-Väsby. Sedan två år på gymnasium inne i Stockholm.
– Gymnasieåren fick mig att förstå att jag inte skulle bli arkitekt. Betygen räckte inte för att komma in på Arkitekturhögskolan.
Det fick bli fokus på husbyggnad i stället.
– När jag var klar med gymnasiet fick jag börja som ”pinnflicka” på en stor nyproduktion i Kista Centrum. Bygget pågick i flera år och jag var ensam kvinna bland hundra män. Mina arbetskamrater trodde att jag hade en pappa som var höjdare i byggföretaget. När jag berättade att jag fått jobbet via arbetsförmedlingen steg jag i rang bland mina arbetskamrater.

När bygget var klart efter fyra år fick Madeleine ett erbjudande från VVS-branschen, där hon erbjöds en roll som arbetsledare. Hon tackade ja.
Krävdes inte detta lite mod från din sida?
– Jovisst, men jag är en ja-sägare, inte en nej-sägare. Hur svårt kan det vara, tänkte jag. Jag var den första kvinnan som klev in i rollen som arbetsledare inom VVS. Senare var jag pionjär som kvinna som besiktningsingenjör på Trygg Hansa, då jag åkte ut till kunder som råkat ut för brand, vattenskada eller inbrott.
Madeleine träffade Peter, som hon gifte sig med och fortfarande är gift med. Tillsammans flyttade de ihop i Västerås. Där har Madeleine haft jobb både som konsultchef och som vd för Citysamverkan, som utgjorde kittet mellan handlarna, fastighetsägarna och kommunen.
– Jag hade känt Peter sedan mitten av 70-talet. Min bror var kompis med Peter. Jag var 25, Peter var 30 när vi återförenades och blev ett par. Sonen Daniel föddes 1988, dottern Nicolin år 1991.
Nu hoppar vi till år 2013. Madeleine ser en annons om att Hallstahammars kommun söker en näringslivschef i november 2013. Hon fick jobbet och började i mars 2014.
– Jag bodde ju inte i kommunen och visste knappt var den låg då jag sökte jobbet. Snabbt lärde jag mig att Hallstahammar är en välskött kommun med förtroendevalda som är omtänksamma åt alla håll och förstår betydelsen av att se till helheten. Det finns en lyhördhet att tänka nytt om man presenterar det nya på ett juste sätt.
Samma morgon som vi träffas har den månatliga företagsfrukosten ägt rum inom Hallstahammars kommun.
– Dagens tema var energi. Hur kan företagen få en lägre kostnad på sin energi? Hur kan energikartan utvecklas och förbättras? Det diskuterade vi, med stort engagemang hos alla som deltog i frukostmötet. Vid ett tidigare frukostmöte diskuterade vi AI och hur företagen kan dra nytta av den nya tekniken. Jag vill bidra till att sprida nyttig kunskap bland våra företag.
Har du någon ”hjärtefråga” i din roll som näringslivschef?
– Jag vill få företag att bli bättre på att ta emot ungdomar till praktik och prao. Ungdomsarbetslösheten är alldeles för hög i Sverige. Vi måste ta hand om våra ungdomar bättre. Vi måste ge dem rätt förutsättningar för att komma ut i arbetslivet. Praktik och prao är ett viktigt steg in i arbetslivet.
Du har fyllt 65. När tänker du pensionera dig?
– Ja, jag skulle ju kunna gå i pension nu, men jag har valt att jobba två år till. Jag tycker att det är fantastiskt roligt att jobba och Hallstahammars kommun ger mig fortfarande så mycket. Och jag känner att de tycker att det är roligt att jag finns här också. Allt detta sammantaget gör att jag stannar till 67 års ålder.
Madeleine har i hela sitt liv haft många ideella engagemang. När barnen var små var hon mulle- och knytteledare. Hon har varit ordförande för Brottsofferjouren och Stadsmisionen i Västerås. Hon har varit mentor åt många, inte minst arbetssökande ungdomar.
Vad blir ditt nya ideella engagemang när du går i pension?
– Jag ska bli volontär i Mind, en stödlinje som stöttar människor som på något sätt mår dåligt eller helt enkelt har behov av en medmänniska. Jag såg ett inslag om Mind på tv. Då kände jag att vill utbilda mig och delta i den verksamheten. Det är ju fantastiskt meningsfullt att bidra till att ge människor en strimma av hopp.