Skaffa fram en riktig väg österut!

Alla våra stora muskler har de största blodådrorna men så fungerar inte det svenska samhället eftersom inget län producerar så mycket per person och år för svensk export som Västmanland och för det har vi en E18 som är bred som en cykelbana.

Den E18 som idag existerar mellan Köping och Västerås är helt löjeväckande i relation till dess placering i den mest industriellt framgångsrika delen
av Sverige.

Jag vet inte vem som kom upp med idén att spänna vajrar i mitten av vägen men efter att jag har tänkt på det ser jag en enda funktion där det måste vara helt överlägset – att skära ner motorcyklister till salamiskivor.

Miljarder läggs ut i Sverige på miljöarbete, det ena efter det andra med tämligen långsökta miljövinster, medan när man åker till Västerås är det en miljömässigt undermålig körning som sker där man först ligger nummerskylt mot nummerskylt i en small strimma väg som påminner om tuben för Raketost för att sedan kastas ut i en plattan i botten rejs under den kilometer eller så det är dubbelfiligt.
Även om du inte deltar i denna kaskad av mänskligt vansinne blir du delaktig för du försöker själv i denna röra av dålig planering, taskigt trafiksinne och stressade medmänniskor ta dig till Erikslund för att sedan återvända till hembygdens trygga famn.

Hur kan detta fortsätta?
I grunden är det ett politiskt problem eftersom Sveriges politiker svarar i första hand till sina partier,
och riksdagsmännen gentemot sin riksdagsgrupp, istället för de medborgare de är satta att företräda.

Det finns ingen politisk mekanism som tvingar politiker att ta tag i verkliga problem utan de fortsätter trampa runt i sina fiktiva problem som saknar bäring för livet i Oppeby och Odensvi.

Därför är det så komplicerat att göra något rätt från staten och när det finns ett verkligt behov tar det decennier.

Inser våra kommuner och dess företrädare detta? Givetvis. För det drabbar skattebasen i Köping och kringliggande kommuner.
Det ekonomiska flödet fungerar inte eftersom kunder från Västerås, Enköping och Stockholm tvingas in i det sugrör till väg som placerats mellan Köping och Västerås.

Av en händelse råkade jag se på nätet ett omdöme från en Stockholm som körde från Stockholm till Köping för att göra större bilreparationer och köpa tjänster i just Köping.
Varför?
Bättre och kunnigare yrkesmän, ärligare hantering och billigare utfört än att gå till någon av de större verkstäderna i Stockholm.
Det är givetvis en anekdot men det säger en del om att det finns en förlust i att ha en väg som löper mellan två städer som är helt undermålig därför att det hindrar ekonomisk aktivitet som leder till skattekraft och arbetstillfällen.

Hur kan KAK, och resten av Sverige väster om Kolbäcksån som tvingas uppleva denna löjliga vägstump, få ändring på detta?
Antagligen genom att göra gemensam sak – företag, kommuner, organisationer – och agera tillsammans för annars når det inte fram.

Detta borde vara en prioritet för Västra Mälardalens aktörer eftersom det direkt påverkar de ekonomiska villkoren – vilket ger kommunala
intäkter och folk i arbete.