”En man vid namn Owe”

Så hette vår 13:e Caprice som avhölls den 25 och 26 oktober på ett fullsatt Kungsudden. Detta med anledning av att Owe gästade oss i Kungsör strax efter sin 90-års dag. Skulle denna 13:e Caprice kunna genomföras utan missöde?

Nix, naturligtvis inte. De bar sig inte bättre än att en av tenorerna fastnade i hissen. Andra rådiga sångare lyckades dock i samband med att gästerna anlände, få igång hissen och rösten kunde dessbättre höras i Vasakällaren. 

Med ett blandat urval av kända låtar från Bellman, Beatles, Robban Broberg och till Kents kända ”Utan dina andetag” varvades med allsånger som leddes av någon i kören. Mellan de olika framföranden avnjöts en silltallrik samt en plocktallrik med kallskuret och avslutades med kaffe och kaka allt tillagats och bakats av Elina på Kungsuddens cafe. Supergott!

Även vid allsångernas framförande användes ny teknik då vi körde upp texterna för publiken på storbildsskärm. Kända låtar från förr som Itsy Bitsy, Tangokavaljeren, Greven av Luxenburg och Mamma är lik sin mamma för at nämna några. Här bar det sig inte bättre än att verser från olika låtar blandades, till publiken stora nöje, men den skicklige teknikern Sten Johnsson lyckades dock relativt kvickt hitta rätt i röran så alla låtarna kunde sjungas. Ja, tekniken är bra när den gör som man vill! 

Med tanke på årets titel framfördes att antal Owe Törnqvist låtar som Ösas Sand med ackompanjemang av ett antal ukulele till publiken stora förtjusning. Andra Owelåtar var ”Wilma”, ”Per Olsson”, den mera allvarliga ”När min vän” och som avslutade Oweblocket med ”Dagny” och ”Varm korv boggie” Detta med ukulele var nytt för året, varför första melodin med dessa instrument fick bli ”Min gitarr” där vår utmärkte körledare och arrangör Birger Thorell, höll upp skyltar med de ackord som varje körstämma hade att spela. Naturligtvis blev det många muntrationer när han, med träbrickor, höll upp ackorden som skulle spelas. Förhoppningsvis överröstade sången det ivriga plinkandet så publiken kände igen sången. 

Som många gånger förr sjöngs det så putsen nästa lossnade i Vasakällaren och kören kunde konstatera att en nöjd publik gärna ville höra mer men det får bli ett annat år.

Raoul Carnwall