”Som medborgare har jag några funderingar”

Jag har följt debatten gällande Köpings sjukhus på magazin24.se och vill gärna ge min syn saken.

Som medborgare har jag några funderingar:

1: Följer byggnationen av det nya sjukhuset i Västerås budget? Om nej, finns det finansiella avvikelser som påverkar, direkt/indirekt, regionens övriga verksamheter såsom andra vårdande instanser, transporter eller andra verksamhetsområden?

2: Hur påverkar regionens negativa resultat för 2022 i koncernen på 359 miljoner förslaget om omstrukturering i sjukvården? För 2021 gjorde man ett resultat om 1313 miljoner kronor. Vad är skillnaden mot 2022 och hur ser prognosen ut för 2023? Hur stor del har byggnationen av nya sjukhuset i Västerås i detta, om någon?

3: Kostnaden för hyrpersonal under 2022 uppgick till 353 miljoner kronor och 91 miljoner finansierades av bidrag. Hur kommer detta att påverkas när ni i dag pratar om kompetensutmaningar inom vården? Om ni skapar mindre attraktiva arbetsplatser är det väl troligt att se behov av ökat inhyrning?

4: Skatteintäkterna och generella bidrag för 2022 var 9726 miljoner respektive 8970 miljoner för 2020 medans kostnaderna för 2022 var 11360 och 10202 för 2020. Nu har jag inte läst årsredovisningen för 2020 men vari ligger den kraftigt ökade kostnaden?

För mig som medborgare känns utvecklingen kring sjukvården inte alls bekväm. Dessutom när man tror på fullt allvar att nedskärningar är till det bättre. Nej, det är inte nedskärningar utan omstrukturering sägs det, för att möta framtiden. Men om Köpings sjukhus fått leva kvar i sin nuvarande kostym men med moderniseringar och samma kostnader så hade nedskärningsfrågan aldrig lyfts.

Det hävdas att patienter får närmare till rätt vård och snabbare rätt instanser. Jag kan inte se det med en resursförsämring. I sista stycket skriver Mikael Andersson Elfgren:

”Vi vill skapa en hälso- och sjukvård som har förutsättningar att möta de utmaningar och problem som vi står inför, det handlar bland annat om en demografisk utmaning med allt fler äldre, kompetensutmaning där färre kommer behöva vårda fler och en ekonomisk situation där våra kostnader kraftigt överstiger intäkternas utveckling. Allt detta ställer krav på prioriteringar och nya arbetssätt.”

Huvudet på spiken: Hur mycket extra kostar det nya sjukhuset i Västerås? De ekonomiska resurserna får styra och skapa en sämre tillgänglighet för de som faktiskt behöver vården. I stället för att, som brukligt, låta de som har det svårast att tillgodoräkna sig vård få lida, se över vad som kan justeras för att minska underskottet alternativt skära ner på annan verksamhet som inte påverkar människors hälsa.

Jag har i ärlighetens namn inte lusläst de ekonomiska rapporterna, men för privata företag så får man anpassa sig efter plånboken och fokusera på sina kärnområden. Men för att spara en del pengar så kan man titta på sina obligatoriska uppgifter: Hälso- och sjukvård, tandvård för barn och unga upp till 23 år och det regionala utvecklingsavaret.

Kultur, utbildning och turism, som är frivilliga uppgifter kanske man kan bortse/skära ner betydande på. Visst, det är viktigt, men inte lika viktigt som människors hälsa. Som för allt annat i samhället: Vill man nyttja nöjen så får man glatt betala.

Som sista sak skulle det vara intressant att ta del av empiri som finns gällande Nära vård. Var har man testat detta och vad blev utfallet? Hur gick det med patienterna som vårdades inom ramen för begreppet? Hur många blev friskare, hur många blev sjukare/utvecklade allvarliga symptom? Inom vilka tidsramar skedde detta samt vad uppgick kostnaden till? Hur har man löst personalfrågan: Behövdes nyrekrytering, hur gick det eller löste man frågan genom omfördelning av resurser? Vilken geografisk placering har detta skett tidigare?

Kenneth