Krönika: Förminska inte rätten till den egna kroppen

Jag hade inte planerat att skriva en krönika i samband med internationella kvinnodagen i år, då det känns som att man mest skriver självklarheter om att man oavsett kön ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Men i går gjorde jag en rejäl miss genom att gå in på Flashback och läsa om våldtäktsåtalet mot Martin Timell.

Sida efter sida med mer eller mindre anonyma personer som skriver att det minsann inte är våldtäkt att få upp några fingrar i sig. Att det bara är lite tafsande. Att kvinnan fick skylla sig själv som satt bredvid en full man. Att man borde fokusera på riktiga våldtäkter, det vill säga överfallsvåldtäkter. Att om det verkligen hade hänt borde offret ha gjort en anmälan långt tidigare. Att offret säkert lockade honom till det.

Och så undrar folk varför kvinnor inte anmäler sexualbrott?

Jag kan garantera att det sitter sexualbrottsoffer runt om i landet som läser trådar i stil med den jag läste igår, och känner att de gjorde rätt i att inte anmäla. Just för att det finns idioter som anser att de minsann vet vad som är en våldtäkt och inte. Att offret nog är skyldig till att gärningsmannen inte visste var gränsen gick, att offret nog bara ångrar sig efteråt. Att vissa saker får man bara acceptera när det är fest.

Idioter som inte förstår hur det känns att bli berövad rätten till sin egen kropp. Hur det känns att säga nej gång på gång utan att bli lyssnad på. När man hade förväntat sig att börja sparka och slå och hela kroppen bara låser sig.

Oavsett hur grovt ett sexualbrott är skapar det ett sår hos offret, och för varje offer finns en gärningsman som lever vidare som om ingenting hade hänt.

Nu blir det tvära kast, men för mig påminner det om en annan slags situation. Att den som anklagas för att ha mobbat en annan människa har mage att säga att det inte har hänt. Visst, personen ifråga behöver inte ha haft ont uppsåt, men har du sårat någon annan så är det så. Om du dessutom gör det upprepade gånger är du en ganska respektlös typ som bör rannsaka dig själv.

Vi kommer aldrig leva i en värld där människor aldrig blir sårade, men nog kan man minimera mängden sårade individer genom att bete sig som folk, respektera ett nej och be om förlåtelse när man har gjort fel.